Mesoplodon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mesoplodon
Sowerbys näbbval (Mesoplodon bidens) på ett frimärke från Färöarna
Sowerbys näbbval (Mesoplodon bidens) på ett frimärke från Färöarna
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Valar
Cetacea
Underordning Tandvalar
Odontoceti
Familj Näbbvalar
Ziphiidae
Släkte Mesoplodon
Vetenskapligt namn
§ Mesoplodon
Auktor Gervais, 1850
Hitta fler artiklar om djur med

Mesoplodon är ett släkte i familjen näbbvalar. Ett 15-tal arter har beskrivits vilket gör Mesoplodon till det artrikaste av alla valsläkten. Dessa näbbvalar lever i det öppna havet, ofta på stora djup och observeras sällan. Flera arter har aldrig observerats i det vilda utan bara beskrivits utifrån ilandflutna kadaver.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Vuxna individer når en kroppslängd mellan 3,5 och 6 meter. Deras bröstfenor blir 20 till 70 cm långa och ryggfenan är 15 till 20 cm hög. Vikten är omkring 1 500 kg. Valarnas trekantiga ryggfena sitter långt bak på ryggen. Arterna kännetecknas av att de bara har två full utvecklade tänder i underkäken. Hos hannar kan de vara så stora att de är synliga när valen har stängt munnen. Ibland förekommer ytterligare rudimentära tänder i övre eller nedre käken som saknar funktion.[2]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

De flesta arterna har ett begränsat utbredningsområde i kyliga eller tempererade hav på norra eller södra halvklotet. Bara Blainvilles näbbval har en världsvid utbredning. Andra arter som förekommer i europeiska vatten är Trues näbbval, Gervais näbbval och Sowerbys näbbval.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra näbbvalar jagar arterna av släktet i djupa vatten och födan utgörs nästan uteslutande av bläckfiskar samt av några fiskar. Individerna lever i par eller mindre grupper. Hannar har ofta ärr på ryggen och sidorna och därför antas att de strider med hjälp av sina tänder mot varandra. Det är nästan ingenting känt om fortplantningssättet. Zoologerna antar att dräktigheten varar nio till tolv månader och att honorna föder ett ungdjur per kull. En individ av Gervais' näbbval uppskattades vara 48 år gammal men de flesta individer dör troligen tidigare.[2]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Arterna var för sällsynta för den kommersiella jakten. Däremot hotas de av havsföroreningar och ibland hamnar de av misstag i fiskenät.[2] Flera individer strandade när en manöver där sonar användes pågick i närheten. IUCN listar alla arter med kunskapsbrist (DD).[3]

Arter[redigera | redigera wikitext]

Släktet utgörs av ett 15-tal arter.[4] Den följande indelningen efter utbredningsområde och/eller tändernas form återspeglar troligen inte släktskapsförhållandena. De första tre arterna har jämförelsevis små tänder som sitter längre fram i käken. De lever i norra Atlanten, bara för trues näbbval förekommer ytterligare en population i Indiska oceanen.

Följande fyra arter hittas på södra halvklotet (i södra Stilla havet eller kring Antarktis).

Kännetecknande för nästa grupp är de ginkgobladformiga tänderna. De lever i Stilla havet och Indiska oceanen.

Följande två arter förekommer i norra Stilla havet. De har ganska stora tänder som sitter i bakre delen av käken.

Nästa två arter hittas i östra Stilla havet och de är minst i släktet.

Arten som listas nu har de största tänderna i släktet. Den lever i haven kring Antraktis.

Den enda arten av släktet som förekommer i alla hav är den sista i listan. Den har påfallande böjda tänder och räknas ibland till ett eget släkte, Dioplodon.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 10 juli 2012.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Wildlife Extra (2014) Researchers discover rare new species of deep-diving whale, läst 2014-02-10
  2. ^ [a b c] Nowak, R. M. (1999) sid. 951/53
  3. ^ Mesoplodon på IUCN:s rödlista, besökt 3 augusti 2012.
  4. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Mesoplodon (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]