Tandvalar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tandvalar
Späckhuggare (Orcinus orca)
Späckhuggare (Orcinus orca)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Valar
Cetacea
Underordning Tandvalar
Odontoceti
Vetenskapligt namn
§ Odontoceti
Auktor Flower, 1869
Familjer
Hitta fler artiklar om djur med

Tandvalar (Odontoceti) är en underordning i ordningen valar som förekommer med omkring 70 arter. Som namnet antyder har de till skillnad från bardvalar tänder i munnen. De är köttätare och livnär sig främst av fiskar och bläckfiskar men i vissa fall även av havslevande däggdjur.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

De har bara ett blåshål, förlängd överkäke och de saknar blindtarm. Tandvalarna har könsdimorfism, hannarna är oftast större än honorna.

De flesta medlemmarna i gruppen är tydlig mindre än bardvalarna. Antalet tänder varierar från narvalen, som endast har två tänder, till kaskeloten med cirka 40, och delfinerna med cirka 240 tänder. Även hannar av några arter i gruppen näbbvalar har bara två tänder som utgör betar.

Alla tandvalar som blev tidigare sammanfatt i familjen floddelfiner är inte närmare släkt med varandra och står idag i var sin familj.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

De flesta arterna är snabba simmare. Några små arter är känt för att de "rider" på vågor. Dessutom utför de akrobatiska hopp.

Tandvalar har olika pipande läten för att kommunicera. De använder ekolokalisering med ultraljud för att hitta födan.

De flesta arterna lever i grupper med några dussin individer. Dessa grupper samlar sig ibland till så kallade skolor med tusentals valar. Flera tandvalar sammanarbetar med varandra när de jagar fiskar. Individer i fångenskap visade högt inlärningsförmåga och därför räknas de av flera zoologer till de mest intelligenta djuren.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Underordningen tandvalar ingår i ordningen Cetacea och delas upp i sex överfamiljer som vanligtvis delas upp i nio eller tio familjer:

Underorning Odontoceti: Tandvalar

Tandvalar och människor[redigera | redigera wikitext]

Kaskeloten jagades tidigare intensiv för att komma åt ett ämne i valens huvud som var grundämne för framställningen av ambra. Även idag jagas några arter som till exempel långfenad grindval men det största hotet består i att valarna fastnar i fiskenät. Särskild många delfiner drunknar i nät som används för fångst av tonfisk.

Några arter som öresvin, späckhuggare och vitval hölls ofta i delfinarier eller andra djurparker. Att tandvalar hölls i fångenskap blev kritiserad av olika djurrättsaktivister, då dessa djur behöver större utrymme.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 26 oktober 2008.