Moon, Estland

Version från den 13 december 2017 kl. 20.38 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Externa länkar: enligt begäran på WP:RH, replaced: Kategori:Öar i Saare länKategori:Öar i Saaremaa med AWB)
Moon
(Muhu)
Ö
Sankta Katarina kyrka i byn Liiva (Moon).
Sankta Katarina kyrka i byn Liiva (Moon).
Land Estland Estland
Landskap Ösel
Kommun Moons kommun
Koordinater 58°35′N 23°10′Ö / 58.583°N 23.167°Ö / 58.583; 23.167
Area 198 km²
Folkmängd 1 476 (2011-12-31)[1]
Postnummer 947XX
Geonames 590129
Moons läge i Estland.
Moons läge i Estland.
Moons läge i Estland.
En mera detaljerad karta över Moon

Moon [mo:n] (estniska Muhu) är en estnisk ö mellan fastlandet och Ösel. Ön har möjligen i något skede haft svenskspråkig befolkning.

Geografi

Moon är Estlands tredje största ö (198 km²), efter Ösel och Dagö. Den utgör, tillsammans med några mindre öar omkring, kommunen Moons kommun (estniska: Muhu vald), som hör till landskapet Saaremaa (Saare maakond). Ön skiljs från fastlandet av Moonsund, som smalnar av till Storsund (estniska Suur väin) och från Ösel av Lillsund (Väike väin). Över Lillsund leder en 1896 byggd vägbank till Ösel, och över Storsund går det färja till Rus (Rohuküla) och till Verder (Virtsu) på fastlandet från Kuiwast (Kuivastu).

Berggrunden på Moon består till största delen av dolomitmärgel av samma typ som på Gotland, på vilken det finns områden med kalksten i form av fossiliserade koraller. De högsta områdena höjer sig endast ca. 25 m över havsytan, och på ön finns mycket våtmarker, som delvis hör till naturskyddsområden under Natura 2000, eftersom där finns många ovanliga arter; bland annat ett stort antal orkidearter.

Historia

Arkeologiska fynd visar att ön har varit bebodd sedan Bronsåldern. Pilspetsar har daterats till 1500-1400-talet f.Kr., det finns flera gravfält och en fornborg i Linnuse. Det anses att Moon var det sista fästet för de ursprungliga (troligen estniska) lokala stammarna, då de i Slaget vid Moon 1227 förlorade mot de tyskättade Svärdsriddarna, som under en sträng vinter kom åt att anfalla över isen. Ön har sedan genom seklerna lytt under Tyskland, Polen, Danmark, Sverige och Ryssland. Öborna har ändå lyckats hålla ett visst mått av frihet, och redan 1532 framgår det ur tidiga dokument att det förekom flera fria bönder på Moon, medan det i övriga Baltikum till stor del rådde livegenskap långt in på 1800-talet. 1917 stod i Moonsund ett sjöslag mellan tyska och ryska flottenheter.

Under sovjettiden 1944-91 var rörelsefriheten på ön mycket begränsad, vilket fört med sig att biodiversiteten nu är riklig och naturen relativt orörd. Moon tillhörde en militär gränszon som var stängd för t.o.m. sovjetmedborgare och kunde endast besökas av dem som hade särskilt utfärdade inrikespass.[2]

Kultur och sevärdheter

  • Sankta Katarina kyrka i Liiva.
  • Muhu muuseum, Moons hembygdsmuseum i Koguva.
  • Pädaste herrgård och park. Parken är öppen för besökare sommartid. Herrgården uppfördes 1875 i nygotisk stil och drivs idag som lyxhotell.

Bilder

Noter

  1. ^ Rahvaloenduse tulemused näitavad asustatud saarte arvu kasvu
  2. ^ Külvi Kuusk och Maivi Kärginen, Stop! Border Zone! (Rannarahva museum, 2013), s. 37. ISBN 978-9949-9527-0-0

Externa länkar