Musslor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Musslor
Musslor (Mytilus) på stranden
Musslor (Mytilus) på stranden
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djurriket
Animalia
Stam Blötdjur
Mollusca
Klass Musslor
Bivalvia
Vetenskapligt namn
§ Bivalvia
Underklasser och ordningar
Hitta fler artiklar om djur med

Musslor (Bivalvia) är en klass i djurstammen blötdjur och tillhör därmed också treskiktsdjuren. Musslor lever i vatten och livnär sig som filtrerare. Djurklassen fanns redan för 560 miljoner år sedan.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Musslor är bilateralt symmetriska och saknar särskilt huvud. Musslor har ett tvådelat kalkskal som skyddar deras kropp mer eller mindre bra. Skalets halvor är på ryggsidan rörligt förenade med varandra. Skalet sluts genom särskilda muskler som går tvärs genom musslans kropp från skal till skal. Det öppnas passivt genom ett elastiskt band som utgör skalens förening på ryggsidan. När de förut nämnda musklerna avspänns, öppnas skalen under inflytande av bandet. Ofta är de skalkanter som gränsar till bandet försedda med utskott som griper in mellan varandra.

Innanför skalet ligger två mantelflikar som fullständigt omger hela djuret. Hos många musslor sammanväxer de undre mantelkanterna med varandra, så att endast en springa lämnas för att sträcka ut foten. För att få tillräckligt med syre har musslor gälar. De ligger mellan mantelflikarna och bildar vanligen två blad på varje sida av kroppen. Foten är hos flera arter sammantryckt och tjänar som ställflyttningsorgan, varmed musslan långsamt kan krypa omkring. Hos andra är den böjd och i detta fall kan djuret kasta sig fram genom fotens rörelser. Det finns också arter där foten är förkrympt eller saknas, till exempel hos ostronen.

Nervsystemet utgörs av tre ganglier som är skilda långt från varandra. Endast hos få musslor finns punktformiga ögon. Dessa ligger vanligen i mantelkanten och finns i stort antal. Som känselorgan tjänstgör dels hudflikar vid munnen, dels tentakellika utskott i mantelkanten. Ibland bildas det av en körtel på foten en del hornartade trådar, byssus, genom vilka djuret fäster sig vid föremål i vattnet.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

De flesta musslor är skildkönade och har en livscykel som innefattar en växling mellan ett frilevande larvstadium och ett fastsittande vuxenstadium. Födan består mest av plankton som sugs in. Larven har, liksom hos snäckor, ett segel besatt med cilier, som tjänstgör som rörelseorgan. Som vuxna djur sitter de huvudsakligen fast på klippor, stenar eller på havsbotten. Vissa arter kan förflytta sig genom att blixtsnabbt pressa ihop skalen varvid vattnet i musslan trycks ut i en stråle som ger en reaktionskraft.

Pärlor[redigera | redigera wikitext]

Det finns en stor mängd skilda arter musslor, men bara ett fåtal kan producera pärlor. Musslan består av ett hårt yttre skal, ett inre skal med fint skimmer, en mantelvävnad och en mjukdel. I ytterdelen av mantelvävnaden produceras ett pärlsekret som vi kallar pärlsubstans. Det inre skalet blir kraftigare ju äldre musslan blir. Detta sker för att musslan skall kunna försvara sig mot andra marina djur. Mantelvävnaden är det väsentliga för att äkta och odlade pärlor ska kunna uppstå.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Flodpärlmusslor från Västernorrland

Familjer och arter i urval[redigera | redigera wikitext]

Sötvattensmusslor i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns trettiotvå arter av sötvattenslevande musslor, de flesta tillhör gruppen klot- och ärtmusslor (Sphaerium) som är mycket små. Åtta arter är större och brukar godtyckligt refereras till som stormusslor av praktiska skäl, men de är inte nära släktingar. Gruppen är således en polyfyletisk grupp.

Flat dammussla från Fyrisån

Dammusslor

Målarmusslor

Övriga släkten

Dreissena polymorpha

Musslor som föda[redigera | redigera wikitext]

De är en viktig näringskälla för havsfåglar, utter och större kräftdjur, främst krabba. Musslor ingår även i många av människans maträtter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]