Myotis keenii

Från Wikipedia
Myotis keenii
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljLäderlappar
Vespertilionidae
SläkteMyotis
ArtMyotis keenii
Vetenskapligt namn
§ Myotis keenii
Auktor(Merriam, 1895)
Utbredning
Utbredningsområde (tar ej med utbredningen i Alaska)
Hitta fler artiklar om djur med

Myotis keenii[2][3][4][5][6] är en däggdjursart som först beskrevs av Clinton Hart Merriam 1895. Den ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.[7][8] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7]

Arten är svårfångad; relativt liten mängd information är därför tillgänglig.[9] Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar John Henry Keen som hittade typexemplaret.[10]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Pälsen är mörkbrun på ovansidan, ofta med otydliga, mörkare skulderfläckar[9][11] och med ljusare buksida. Myotis keenii är en medelstor fladdermus med en kroppslängd på 4 till 5,5 cm, en vingbredd på 20 till 26 cm och en vikt på 4 till 6 g. Den nära släktingen Myotis evotis utgör en förväxlingsart.[9]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i stora, gamla kustskogar från havsytans nivå till 1 100 meter över havet. Daglegan förläggs till utrymmen under stora, lösa barkstycken och stubbar, i ihåliga träd, under broar och på husvindar.[9] Ett fåtal observationer har även gjorts i samhällen.[11]

De enda kända övervintringsplatserna utgörs av grottor i karstbildningar. De enda lokaliserade yngelkolonierna utgörs av grottor intill en varm källa och utrymmen under en contortatallstubbe.[9]

Den högsta kända åldern uppvisades av en märkt individ som var 12 år och 11 månader när den återfångades. Man tror emellertid att arten kan bli betydligt äldre; i fångenskap har den blivit 19 år.[9]

Föda och predation[redigera | redigera wikitext]

Födan utgörs både av flygande och icke-flygande leddjur, framför allt fjärilar och spindlar. Den tar även tvåvingar och nattsländor.[9]

Man antar att arten själv utgör föda åt djur som tvättbjörnar, tamkatter, ugglor, hökar och ormar. För sovande fladdermöss kan även hjortråttor utgöra en fara.[9]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Man antar, baserat på andra, närbeslätade arter, att Myotis keenii parar sig på hösten innan den börjar sova vintersömn och att honorna sparar sperman i sin kropp så att den egentliga befruktningen inte sker förrän till våren. Efter en dräktighet på 40 till 60 dygn föds en unge, som diar honan i 3 till 6 veckor varefter den blir självständig. Ungen blir könsmogen vid ungefär ett års ålder.[9]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningsområdet omfattar nordvästra Nordamerika från delstaten Washingtons kust, över British Columbia (kust och öar) till sydöstra Alaska.[1]

Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig. Man konstaterar att habitatet troligtvis minskar, men att det är okänt i vilken takt. Som troliga orsaker anges främst skogsbruk och vägbyggnad; andra, angivna orsaker anges som mineralutvinning, bekämpningsmedel, skogsbränder och mänsklig störning av yngelkolonier.[1] Dessutom har man sedan 2007 kunnat konstatera kraftiga utbrott hos andra fladdermöss i samband med övervintringen av en dödlig svampsjukdom, White nose syndrome. Ännu (2016[12]) har inte denna sjukdom påträffats hos Myotis keenii, men farhågor finns för att även denna art skall drabbas.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arroyo-Cabrales, J. & Álvarez-Castañeda, S.T. 2008 Myotis keenii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 10 oktober 2016.
  2. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  3. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Myotis keenii
  5. ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
  6. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  7. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/myotis+keenii/match/1. Läst 10 oktober 2016. 
  8. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  9. ^ [a b c d e f g h i j] Joe Filla (2005, 2010). Myotis keenii Keen's myotis” (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Myotis_keenii/. Läst 10 oktober 2016. 
  10. ^ Merritt & Matinko (1987). Myotis keenii. Guide to the Mammals of Pennsylvania. University of Pittsburgh Press. sid. 87 
  11. ^ [a b] (på engelska) (PDF, 1,23 MB) COSEWIC Assessment and Update Report on the Keen's Long-eared Bat Myotis keenii in Canada. Ottawa: COSEWIC (Committee on the Status of Endangered Wildlife in Canada). 2003. sid. 11–12. ISBN 0-662-37204-2. http://www.sararegistry.gc.ca/virtual_sara/files/cosewic/sr_keens_longeared_bat_e.pdf 
  12. ^ ”Bats affected with WNS” (på engelska). U.S. Fish and Wildlife Service. 2016. https://www.whitenosesyndrome.org/about/bats-affected-wns. Läst 17 oktober 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]