Läderlappar
Från Wikipedia
| ?Läderlappar | |
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj: | Läderlappar Vespertilionidae |
|
|
|
| §Vespertilionidae | |
|
|
|
Jättefladdermus (Nyctalus lasiopterus), märk tandbeväpningen
|
|
|
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Läderlappar (Vespertilionidae) är en familj i ordningen fladdermöss med omkring 320 arter, spridda över hela jorden (utom i polarområdena). I Europa finns omkring 25 arter.
Deras nos är utan hudbihang. Öronen är ofta stora och svansen, som är innesluten i flyghuden, är lång. Alla arter har en hudflik, kallad tragus, i ytterörat. Denna hudflik är ofta till god hjälp vid bestämning.
Läderlapparnas föda är insekter, i vissa fall spindlar och i ett fall (jättefladdermusen) även småfåglar[1]. Samtliga i Sverige funna fladdermöss tillhör denna familj.
[redigera] Släkten och arter (urval)
- Barbastella
- Barbastell – B. barbastellus*)
- Eptesicus
- Nordisk fladdermus – E. nilssonii*)
- Sydfladdermus – E. serotinus*) (sällsynt[2])
- Miniopterus
- Schreibers fladdermus – (M. schreibersii)
- Myotis
- Stort musöra – M. myotis*) (ett fynd[2])
- Litet musöra – (M. blythii)
- Dammfladdermus – M. dasycneme*) (mycket sällsynt[2])
- Vattenfladdermus – M. daubentonii*)
- Myotis alcathoe – nyupptäckt (2001) art, nära släkt med ovanstående
- Mustaschfladdermus – M. mystacinus*) (minskande[2])
- Brandts fladdermus – M. brandtii*)
- Bechsteins fladdermus – M. bechsteinii*) (mycket sällsynt[2])
- Capaccinis fladdermus – (M. capaccinii)
- Geoffroys fladdermus – (M. emarginatus)
- Fransfladdermus – M. nattereri*)
- Nyctalus
- Stor fladdermus – N. noctula*)
- Leislers fladdermus – N. leisleri*) (sällsynt[2])
- Jättefladdermus – (N. lasiopterus)
- Pipistrellus
- Dvärgfladdermus – P. pygmaeus*) (arten delad, dvärgfladdermus stod tidigare för P. pipistrellus på svenska)
- Pipistrell – P. pipistrellus*) (sällsynt[2])
- Trollfladdermus – P. nathusii*) (sällsynt[2])
- Alpfladdermus – (P. savii)
- Kuhls fladdermus – (P. kuhlii)
- Plecotus
- Långörad fladdermus – P. auritus*)
- Grå långörad fladdermus – P. austriacus*) (tillfällig besökare[2])
- Vespertilio
- Gråskimlig fladdermus – V. murinus*)
- Hästskonäsor (Rhinolopus)
- Större hästskonäsa – (R. ferrumequinum)
- Dvärghästskonäsa – (R. hipposideros)
- Mellanhästskonäsa – (R. euryale)
- Mehelys hästskonäsa – (R. mehelyii)
- Blasius hästskonäsa – (R. blasii)
*) Finns i Sverige
[redigera] Källor
Handlingsprogram för skydd av fladdermössfaunan i Sverige (pdf, 500Kb)
[redigera] Fotnoter
- ^ Carlos Ibáñez, Javier Juste, Juan L. García-Mudarra, och Pablo T. Agirre-Mendi (2001-08-07). "Bat predation on nocturnally migrating birds" (på en). PNAS 98:9700-9702. PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America). http://www.pnas.org/content/98/17/9700.full. Läst 2009-06-11.
- ^ [a b c d e f g h i] Marie Nedinge (2008-11-10). "Fladdermöss i Sverige". Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/sv/Att-vara-ute-i-naturen/Du-djuren-och-vaxterna/Varfor-finns-fladdermoss-i-hus/Fladdermoss-i-Sverige/. Läst 2009-06-16.

