Tryckfrihet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2014.

Tryckfrihet innebär rätt att trycka och sprida information och uppfattningar fritt i text, till exempel via böcker, internet, tidningar eller flygblad. Tryckfriheten innebär att medborgare och grupper inom landet får publicera alster utan att någon förhandsgranskning eller censur äger rum. Envar har också rätt att fritt distribuera producerade texter.[1]

Tryckfrihet ses ofta som en grundläggande del i fungerande demokratiska samhällen.[2] Varje medborgare i en stat där tryckfrihet råder har rätt att i tryck sprida sina uppfattningar så länge de inte bryter mot någon annan lag vars innehåll begränsar tryckfriheten. Tryckfriheten får dock enligt de demokratiska principerna inte inskränkas mer än vad som krävs för att skydda andra fri- och rättigheter.

Internationella bestämmelser[redigera | redigera wikitext]

Åsikts- och yttrandefrihet samt rätten till informationsspridning slås fast i artikel 19 i den symboliska FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, men det finns inga formella krav eller kriterier som FN:s medlemsstater måste förhålla sig till. Dessa rättigheter kodifierades senare även i FN:s konvention om civila och politiska rättigheter med tyngre juridisk vikt för de anslutna staterna. Tryckfrihet garanteras i artikel 10 i Europakonventionen och är där obligatorisk och kan uppföljas i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, där domstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten.

Tryckfrihet i världen[redigera | redigera wikitext]

Enligt Reportrar utan gränsers "Worldwide Press Freedom Index 2007" så var Island, Norge, Estland, Slovakien, Belgien, Finland och Sverige de länder som hade mest tryckfrihet i världen. De länder som hade sämst tryckfrihet var Kuba, Burma, Turkmenistan, Nordkorea, Iran och Eritrea.[3][4]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige är tryckfriheten en grundlagsskyddad rättighet som regleras i tryckfrihetsförordningen.[5] Sveriges första tryckfrihetslag antogs 1766,[6] vilken var den första i världen och vars främste tillskyndare var prästen Anders Chydenius.[7] I Sverige slås tryckfriheten fast i Regeringsformen förändringar måste beslutas av två riksdagar mellan vilka nyval skett.[8]

Om något brottsligt trycks i text, som inte ingår i periodisk skrift, är det författaren eller den ansvarige utgivaren som kan lagföras (dömas) enligt 8 kap. 5 § TF. Juridiskt skiljer lagen mellan tryckta texter såsom böcker och tidningar för vilka tryckfrihetsförordningen gäller och andra medier såsom radio och TV för vilka yttrandefrihetsgrundlagen gäller.[6]

Det finns undantag för hur långt tryckfriheten sträcker sig och dessa finns uppräknade i 7 kap. 4 § TF. Rent kommersiellt material är inte lika skyddat av tryckfrihetsordningen som annan information.[9]

Hot mot tryckfriheten[redigera | redigera wikitext]

Enligt Reportrar utan gränser var 2009 de 20 värsta hoten mot tryckfriheten i världen följande enskilda personer och grupper:[10]

  1. Islamistiska väpnade grupper i Afghanistan, Irak och Pakistan.
  2. Issaias Afeworki, Eritreas president.
  3. Yahya Jammeh, Gambias president.
  4. Teodoro Obiang Nguema, Ekvatorialguineas president.
  5. Säkerhetstjänsten i Nigeria.
  6. Paul Kagame, Rwandas president.
  7. Mohamed Warsame Darwish, chef för underrättelsetjänsten i Somalia.
  8. Al-Shabaab, den islamistiska milisen i Somalia.
  9. Mswati III, kung av Swaziland.
  10. Robert Mugabe, Zimbabwes president.
  11. Águilas Negras, högerextremistisk paramilitär grupp i Colombia.
  12. FARC, vänsterextremistisk narkotikagerilla i Colombia.
  13. Narkotikakartellerna i Mexiko.
  14. Raúl Castro, Kubas president.
  15. Than Shwe, ledare för militärjuntan i Burma.
  16. Hu Jintao, Kinas president.
  17. Kim Jong-il, kommunistpartiets ledare i Nordkorea.
  18. Choummaly Sayasone, Laos president.
  19. Väpnade grupper i Nepal.
  20. Velupillai Prabhakaran, ledare för de Tamilska befrielsetigrarna.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?id=20&module_instance=3&action=pod_show&navid=65&subnavid=20&subnavinstance=3
  2. ^ Freedom House (2005). ”Press Freedom Table (Press Freedom vs. Democracy ranks)”. Freedom of the Press 2005. UK: World Audit. http://www.worldaudit.org/press.htm. Läst 23 September 2012. 
  3. ^ http://svt.se/svttext/web/pages/162.html 2008-10-22
  4. ^ Worldwide Press Freedom Index 2007 http://web.archive.org/web/20071017084149/http://www.rsf.org/article.php3?id_article=24022 2008-10-22
  5. ^ Tryckfrihetsförordningen
  6. ^ [a b] http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2589156.ab
  7. ^ http://www.ne.se/lang/tryckfrihetsförordningen
  8. ^ http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,2214303&_dad=portal&_schema=PORTAL
  9. ^ http://www.forlaggare.se/90
  10. ^ http://www.reporter-ohne-grenzen.de/fileadmin/rte/pics/Feinde/PF.pdf 2010-05-03

Se även[redigera | redigera wikitext]