Nora

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Nora (olika betydelser).
Koordinater: 59°31′N 15°02′Ö / 59.517°N 15.033°V / 59.517; -15.033
Nora
Tätort
Centralort
Nora omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Nora omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Land  Sverige
Landskap Västmanland
Län Örebro län
Kommun Nora kommun
Församling Nora bergslagsförsamling
Koordinater 59°31′N 15°02′Ö / 59.517°N 15.033°V / 59.517; -15.033
Area 645,07 hektar
Folkmängd 6 526 (2010)[1]
Befolkningstäthet 10,12 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 6060
Noras läge i Örebro län
Red pog.svg
Noras läge i Örebro län

Nora är en tätort och centralort i Nora kommun.

Innehåll

Historia [redigera]

Namnet kommer av ordet nor som betecknar ett smalt sund som till exempel förbinder två sjöar, eller en avsmalning av en flod eller en grund vik med smal öppning.

Nora ligger vid Norasjön och var centralort i Noraskog och Nora bergslag. Nora fick - samtidigt med Lindesberg - stadsrättigheter 1643. Statsmakterna hade förgäves sökt tvinga invånarna i Nora och Linde att flytta samman i en nybildad stad, Järle. Då löste man istället problemet genom att ge stadsrättigheter till både Nora och Linde(sberg). Under en kort tid, 1642-48, var Nora residensstad för Nora län, omfattande "Nora, Linde, Finnmarken och Grythyttan i Värmland". Nora län uppgick därefter i Örebro län.[2]

Nora kyrka var gemensam för Nora stad och Nora socken.

Järnvägsstationen i Nora, juli 2010.

Nora fick järnvägsförbindelse redan 1856, då Nora-Ervalla Järnväg öppnades för trafik. Idag trafikeras banan och Nora station av Nora Bergslags Veteran-Jernväg.

Mellan åren 1945 och 1952 var ett detachement ur Göta trängregemente (T 2) förlagt till staden. Göta trängregementes detachement i Nora (T 2 N), bestod som mest av två kompanier ur trängtrupperna och hade sin förläggning där Noravalla IP återfinns idag (2010).[3]

Administrativa tillhörigheter [redigera]

Nora stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1965 införlivades Nora socken/Noraskogs landskommun där tidigare en del av ortens bebyggelse legat. Efter utökning upptog samhällets bebyggelse bara en mindre del av stadskommunen yta. 1971 uppgick Stadskommunen i Nora kommun med Nora som centralort.[4]

I kyrkligt hänseende hörde Nora före 1974 till Nora stadsförsamling, därefter till Nora bergslagsförsamling som 2010 uppgick i Nora bergslagsförsamling.[5]

Orten ingick till 1952 i domkretsen för Nora rådhusrätt därefter till 1971 i Lindes och Nora domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Nora i Lindesbergs tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2005 i Örebro tingsrätts domsaga.[6]

Befolkningsutveckling [redigera]

Befolkningsutvecklingen i Nora 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
4 101
1965
  
4 468
1970
  
4 681
1975
  
5 515
1980
  
6 235
1990
  
6 306 638
1995
  
6 648 645
2000
  
6 398 645
2005
  
6 496 646
2010
  
6 526 645
Anm.: Sammanvuxen med Pershyttan 1975




Stadsbild [redigera]

Nora är en av Sveriges bäst bevarade trästäder, med byggnader huvudsakligen från 1700- och 1800-talen. Husen används fortfarande för butiker, hantverk och bostäder. 1993 fick Nora tillsammans med Pershyttan och Nora Bergslags Veteran-Jernväg Europa Nostras medalj, ett europeiskt pris för bra byggnads- och kulturminnesvård. 2002 fick Nora Europa Nostras diplom för infogandet av det nya församlingshemmet i den gamla trästadens arkitektur.


Evenemang [redigera]

Noradagarna firas i juli varje år med bl.a. musik och öl på torget.

Nora marknad äger rum i slutet av augusti varje år.

Ljusstråk är en kulturrunda runt om i staden och kommunen. Sker första helgen i september.

I sången Tre små gummor hålls marknaden i Nora.

Sport [redigera]

Bandybanan i Nora blev säsongen 2008/2009 en konstfrusen isbana, och ett 300 meter långt konstfruset skidspår anläggs i anslutning till isbanan.[8] Den 13 november 2008 lämnade det 15 ton tunga kylaggregatet Italien, som fyra dagar senare fanns på plats i Nora.[9]

Kända personer från Nora [redigera]


Se även [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Bertil Waldén: Örebro slott, s. 27. Örebro läns hembygdsförbund 1960
  3. ^ Försvars i Örebro län-1900-talet, del 3, Einar Lyth och Bengt Gustavsson, Stiftelsen Nerikes regementen, ISBN 91-630-1777-6, s.129
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 9 september 2012. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lindesbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ Svenska Bandyförbundet 30 september 2008 - Konstisbygget är igång i Nora
  9. ^ Svenska Bandyförbundet 18 november 2008 - Kylaggregatet är på plats i Nora

Externa länkar [redigera]