Nora

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Nora (olika betydelser).
Koordinater: 59°31′N 15°02′Ö / 59.517°N 15.033°Ö / 59.517; 15.033
Nora
Tätort
Centralort
Nora omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Nora omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Land  Sverige
Landskap Västmanland
Län Örebro län
Kommun Nora kommun
Församling Nora bergslagsförsamling
Koordinater 59°31′N 15°02′Ö / 59.517°N 15.033°Ö / 59.517; 15.033
Area 645,07 hektar
Folkmängd 6 526 (2010)[1]
Befolkningstäthet 10,12 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 6060
Noras läge i Örebro län
Red pog.svg
Noras läge i Örebro län

Nora är en tätort och centralort i Nora kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet kommer av ordet nor som betecknar ett smalt sund som till exempel förbinder två sjöar, eller en avsmalning av en flod eller en grund vik med smal öppning.

Mycket lite är känt från skriftliga handlingar om områdets äldsta historia, den äldsta bergsordningen för Nora härrör från 1340. Nora kyrkebol fick 1527 enligt gammal hävd sin rätt som marknadsplats bekräftad av Gustav Vasa. Vid kyrkvalen fanns förutom en mängd stall och kyrkbodar även härbergen och köpmansbodar. Omkring 1600 fanns 44 fast bosatta gårdar i Nora, vilka alla ödelades i en brand 1608.[2]

Nora ligger vid Norasjön och var centralort i Noraskog och Nora bergslag. Nora fick - samtidigt med Lindesberg - stadsrättigheter 1643. Statsmakterna hade förgäves sökt tvinga invånarna i Nora och Linde att flytta samman i en nybildad stad, Järle. Då löste man istället problemet genom att ge stadsrättigheter till både Nora och Linde(sberg). Under en kort tid, 1642–48, var Nora residensstad för Nora län, omfattande "Nora, Linde, Finnmarken och Grythyttan i Värmland". Nora län uppgick därefter i Örebro län.[3]

År 1731 brann så gott som hela staden ned, och därefter ålades allt "onyttigt folk" att utflytta från staden, vilket drabbade 20 hushåll. Carl von Linné, som 1746 besökte Nora säger att det var "en liten stad med två långa och räta gator, tre tvärgator och ett stort grönt torg. Husen av trä med en våning, dock snygga". 1749 fanns här 559 innevånare, 1778 700 innevånare, 1805 720 innevånare, 1820 628 innevånare och 1850 908 innevånare, vilket var en mycket långsam tillväxt.[2]

Nora kyrka var gemensam för Nora stad och Nora socken.

Järnvägsstationen i Nora

Nora fick järnvägsförbindelse redan 1856, då Nora-Ervalla Järnväg öppnades för trafik. Idag trafikeras banan och Nora station av Nora Bergslags Veteran-Jernväg. 1875 tillkom Nora–Karlskoga Järnväg. Järnvägen och 1870-talets högkonjunktur för järnindustrin innebar ett uppsving för staden 1880 hade Nora 1.536 innevånare och 1910 2.009 innevånare. Staden utvidgades huvudsakligen åt väster, 1897 inköptes Hagby gård och ett vattenkraftverk vid Hagbyån.[2]


Militärstaden[redigera | redigera wikitext]

I samband med den stora upprustning av Krigsmakten som inleddes genom försvarsbeslutet 1942, kom ett detachement ur trängtrupperna att förläggas till Nora. Bakgrunden berodde dels på att det ansågs att förbanden inom Femte militärområdet behövde ett närbeläget trängförband att samöva med, men även på grund av säkerhetsskäl genom att sprida nyuppsatta förband inom trängtrupperna. Förläggningen i Nora kom att bli ett av trängtrupperna sex mobiliseringsområden.[4]

År 1945 satte Göta trängkår (T 2) upp ett detachement i Nora under namnet Göta trängkårs kompani i Nora (T 2 N). 1946 tillkom ett kompani till detachementet. Namnet på detachementet ändrades i samband med detta till Göta trängkårs detachement i Nora och från 1949 Göta trängregementes detachement i Nora. Detachement lydde under Göta trängregemente men understöddes av Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro i form av förnödenheter.[4]

Den huvudsakliga uppgiften för detachementet bestod i sjukvårdstjänst och dess utbildningsstyrka bestod mellan 150 till 200 man och cirka 40 officerare samt civilanställda. Detachementets två kompanier var uppdelade för två olika ändamål. Ett kompani försedde trängtrupperna med underbefäl och soldater till etappsjukhusens kompanier. Det andra kompaniet utbildades till brigaderna inom militärområdet.[4]

1951 beslöt riksdagen att detachementet skulle avvecklas. Beslutet om avveckling genomfördes 1952, bakgrunden till avvecklingen av detachementet var till en stor del en ekonomisk fråga och kom redan upp 1947. Dock behölls ett kompani under ett par år, vilket var förlagt till Livregementets grenadjärer (I 3) i Örebro. I samband med avvecklingen restes en minnessten vid detachementet, vilken tillsammans med idrottsplatsen Noravalla påminner om stadens tid som militärstad.[4]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Nora stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1965 införlivades Nora socken/Noraskogs landskommun där tidigare en del av ortens bebyggelse legat. Efter utökning upptog samhällets bebyggelse bara en mindre del av stadskommunen yta. 1971 uppgick Stadskommunen i Nora kommun med Nora som centralort.[5]

I kyrkligt hänseende hörde Nora före 1974 till Nora stadsförsamling, därefter till Nora bergslagsförsamling som 2010 uppgick i Nora bergslagsförsamling.[6]

Orten ingick till 1952 i domkretsen för Nora rådhusrätt därefter till 1971 i Lindes och Nora domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Nora i Lindesbergs tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2005 i Örebro tingsrätts domsaga.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Nora 1960–2010[8]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
4 101
1965
  
4 468
1970
  
4 681
1975
  
5 515
1980
  
6 235
1990
  
6 306 638
1995
  
6 648 645
2000
  
6 398 645
2005
  
6 496 646
2010
  
6 526 645
Anm.: Sammanvuxen med Pershyttan 1975



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Nora är en av Sveriges bäst bevarade trästäder, med byggnader huvudsakligen från 1700- och 1800-talen. Husen används fortfarande för butiker, hantverk och bostäder. 1993 fick Nora tillsammans med Pershyttan och Nora Bergslags Veteran-Jernväg Europa Nostras medalj, ett europeiskt pris för bra byggnads- och kulturminnesvård. 2002 fick Nora Europa Nostras diplom för infogandet av det nya församlingshemmet i den gamla trästadens arkitektur.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Noradagarna firas i juli varje år med tivoli, musik, veteranbilsuppvisning, modevisning etc i stadskärnan

Nora marknad äger rum i slutet av augusti varje år.

Ljusstråk är en kulturrunda runt om i staden och kommunen. Sker första helgen i september.

I sången Tre små gummor hålls marknaden i Nora.

Nora julmarknad hålls andra advent på stadens gamla innergårdar

Sport[redigera | redigera wikitext]

Bandybanan i Nora blev säsongen 2008/2009 en konstfrusen isbana, och ett 300 meter långt konstfruset skidspår anläggs i anslutning till isbanan.[9] Den 13 november 2008 lämnade det 15 ton tunga kylaggregatet Italien, som fyra dagar senare fanns på plats i Nora.[10]

Idrottsklubbar i Nora[redigera | redigera wikitext]

Bandy

Fotboll

  • Nora-Pershyttans BK

Friidrott

  • IFK Nora friidrott

Handboll

  • IFK Nora handboll

Innebandy

  • Nora IBK

Ishockey

  • Nora HC

Långlöpning

  • IFK Nora långlöpning

Längdskidor

  • Norabygdens SK

Orientering

Simning

  • Nora SS

Kända personer från Nora[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1260 
  3. ^ Bertil Waldén: Örebro slott, sidan 27. Örebro läns hembygdsförbund 1960
  4. ^ [a b c d] Lyth (1993), s. 129
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lindesbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  9. ^ Svenska Bandyförbundet 30 september 2008 - Konstisbygget är igång i Nora
  10. ^ Svenska Bandyförbundet 18 november 2008 - Kylaggregatet är på plats i Nora

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]