Stadskommun
Stadskommun var i Sverige och Finland en primärkommun som administrerade ett bebyggt område, en stad,[1] eller ett större område där stadsbebyggelsen ingick, [2] och motsvarades utanför städerna av landskommuner.[3] Ibland inkluderades köpingar,[4] ibland utgjorde köpingar ytterligare en kommuntyp: köpingskommun.[5][6]
Begreppet är relativt ovanligt men nämns i källor från 1839,[1] 1884[3] och senare. Begreppet används för de svenska städer, vilka inrättades som egna kommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft [6] och de ytterligare som bildades fram till och med år 1951.[7] Begreppet stadskommun användes inte i kommunernas namn, utan de skrevs som X stad, och inte heller i lagar och andra förordningar kring städerna.
Begreppet stadskommun kan även användas som översättning av vissa utländska benämningar, till exempel danska købstadskommune [8] eller österrikiska Stadtgemeinde (i Tyskland används dock i regel benämningen Stadt).
Se även [redigera]
- Landskommun
- köping
- Köpingskommun
- Stad
- Stad (Sverige)
- Stadsprivilegier
- Kommun
- Kommunreformer i Sverige
Referenser [redigera]
- ^ [a b] NORDSTRÖM Samh. 1: 339 (1839). Citerad i SAOB – Svenska Akademiens ordbok → Stadskommun
- ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan 1904–26 (om NF)
- ^ [a b] Nordisk familjeordbok, 1800-talsutgåvan (1884): Kommunala besvär, Burskap, med flera artiklar.
- ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan kommunernas finanser (om NF)
- ^ Nordisk familjebok, Uggleupplagan Riihlmäki (finsk köpingskommun) (om NF)
- ^ [a b] http://www.baltictowns.com/cybcity/ord/landskommun.htm
- ^ Wångmar, Erik Från sockenkommun till storkommun, 2003 s73-74
- ^ http://da.wikipedia.org/wiki/Kommunalreformen_(1970)
