Norrahammar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 57°42′42″N 14°7′17″Ö / 57.71167°N 14.12139°Ö / 57.71167; 14.12139
Norrahammar
Del av tätorten Jönköping
Norrahammars centrum och kyrka i april 2011.
Norrahammars centrum och kyrka i april 2011.
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Jönköpings kommun
Koordinater 57°42′42″N 14°7′17″Ö / 57.71167°N 14.12139°Ö / 57.71167; 14.12139
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod
 - före 1970 TX288
Norrahammars läge i Jönköpings län
Red pog.svg
Norrahammars läge i Jönköpings län
För andra betydelser, se Norrahammar (olika betydelser).

Norrahammar är en del av tätorten Jönköping, belägen cirka 9 km sydväst om Jönköpings centrum. Ursprungligen ett brukssamhälle, uppväxt kring Norrahammars bruk, är Norrahammar sedan 1970-talet sammanvuxet med Jönköping och utgör den sydvästra delen av tätorten. Norrahammar ligger i Tabergsåns dalgång. Norrahammar ingår, tillsammans med Hovslätt, Månsarp och Taberg, i kommundelen Tabergsådalen [1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Norrahammar har sitt ursprung i den gamla Tabergs Norre Hammaren. Tabergs Norra Hammaren var en hammarsmedja som tillhörde Tabergs Bruk och tillkom i början av 1600-talet. Vid den tidpunkten fanns det i princip ingen bebyggelse i Tabergsådalen. Att hammaren anlades intill Tabergsån berodde på att vattenkraften då var den enda tillgängliga vattenkällan. Stångjärnssmidet vid Norra Hammaren lades ned 1858. Tabergsåns vatten fortsatte att användas till en hel del småindustrier.

Norrahammars bruk
Brukspatronens residens ovanför Norrahammars bruk

1709 privilegierades Åsa Hulugårds Hammare. Den var belägen i norra delen av nuvarande samhället. Denna del av samhället kallas fortfarande för Nordhammar. I början av 1820-talet till Lilla Åsa Knipphammare. Den var belägen intill Tabergsån strax norr om nuvarande viadukten och ungefär samtidigt anlades Flahults Knipphammare. Den låg intill Tabergsån strax nordväst om Slättenskolans gymnastiksal. En annan smedja anlades 1867 i södra delen av samhället. Den kallades för "Mattes" hammare efter smeden Mattias Magnusson, som startade den. I slutet av 1860-talet anlades också Åsa Hulugårds Kvarn. Den låg i närheten av den tidigare nämnda Åsa Hulugårds Hammare. 1871 tillkom Lilla Spånhults pannesmedja och 1873 Norra Trämassefabriken. Båda dessa fabriker låg på nuvarande Slättenområdet.

Norrahammars bruk[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Spånberg var född och uppvuxen vid släktgården Lilla Spånhult. Han stod bakom tillkomsten av Lilla Spånhults pannesmedja och han var även en av tre delägare i den firma som startade Norra Trämassefabriken. Han hade även blivit ägare till den gamla Norre Hammaren 1870 genom köp av en av Flahults Västergårdar. Där bedrevs sedan 1874 tillverkning av plogar inom jordbruket.

Wilhelm Spånberg beslöt att anlägga en fabrik där han kunde gjuta och svarva. Denna fabrik anlades mellan åren 1874 och 1876. Den första gjutningen skedde i februari 1877. Det var alltså detta år som det egentliga Norrahammars bruk kom igång med tillverkning av bland annat gjutgods och lantbruksredskap. Den gamla namnformen Norre Hammaren hade redan tidigare avkortats till Norrahammar, och namnet övergick till det nya bruket. Då var antalet anställda 24 (inklusive dem som arbetade vid den gamla Norre Hammaren).

Norrahammars Bruk expanderade kraftigt. Både antalet anställda och omsättningen ökade explosionsartat. Detta bidrog till en ökad efterfrågan på bostäder. Bruket medverkade på olika sätt för att underlätta byggnationen. Dels arrenderade det ut mark till de som vill bygga egna hus, dels uppförde bruket egna arbetarebostäder. Namnet på en del av dessa har överlevt till våra dagar: Grälebo, Massaláa, Eriksborg, Fåfängan, Gabrielsbygget, Prästhaga, Stenbygget och Lövforsen.

1918 köptes Norrhammars bruk upp av Husqvarna Vapenfabrik AB.

1929 lades den gamla tillverkningen av plogar och lantbruksredskap ned, medan en mängd andra tillverkningar kom till. På Norrahammars bruk tillverkades bland annat: värmeledningspannor, gjutgods, elspisar och kokhällar, tvätt- och diskmaskiner, bordmanglar och gräsklippare.

Bruket begärdes i konkurs 1991 och verksamheten upphörde vid årsskiftet 1991–92 och de flesta av de gamla bostäderna har rivits.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Norrahammar var beläget i Sandseryds socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Sandseryds landskommun. 1943 bildades Norrahammars köping genom en ombildning av Sandseryds landskommun, varefter detta samhällets bebyggelse bara upptog en mindre del av köpingskommunens yta. 1971 uppgick i köpingen i Jönköpings kommun. [2] Norrahammar är numera i det näramste ihopvuxet med Taberg i söder och med Hovslätt i norr.

I kyrkligt hänseende hör orten till Norrahammars församling, före 1943 benämnd Sandseryds församling. [3]

Judiciellt ingick Norrahammar i samma tingslag och tingsrätter som Sandseryds socken/Tveta härad.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Trots nedläggningen av bruket på 1990-talet har Norrahammar haft en svag befolkningsökning: orten hade 1965 4 696 invånare. 2010 bodde 4 958 personer i Norrahammar. Fördelningen på områdena var Norrahammar norr 2 129, Norrahammar söder 1 752, Flahult 807 samt Norrahammars landsbygd 270. Det sistnämnda området omfattar landsbygden väster om tätorten, däribland Sandseryd.


Befolkningsutvecklingen i Norrahammar 1900–1900[4]
År Folkmängd
1900
  
862

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.



Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Norrahammar trafikeras av Jönköpings stadsbusslinjer 27 och 28 i JLT:s regi.

Utbildning och kultur[redigera | redigera wikitext]

I Norrahammar ligger grundskolorna Brodalsskolan och Slättenskolan och 6–9-skolan Flahultsskolan som är uppsamlingsskola för hela Tabergsdalen (inkluderar Norrahammar, Taberg och Månsarp).

Norrahammar musikkår från 1938, också kallad "Jönköpings Vaktparad", startade på orten.

I Norrahammars Folkets hus finns konstnären Torsten Billmans berömda al frescomålning Framför Smålands Taberg.

Idrott och föreningsliv[redigera | redigera wikitext]

I Norrahammar finns flera idrottsföreningar. Till dessa hör Norrahammars Gymnastik- och idrottssällskap (NGIS), Norrahammars Idrottsklubb (NIK), Tabergsdalens Tennisklubb (TaTK) och HC Dalen.

Norrahammars GIS har idag främst fotboll på programmet och Hammarvallen som hemmaarena.

Norrahammars IK har idag främst fotboll på programmet och Åsavallen som hemmaarena.

Tabergsdalens Tennisklubb (TaTK) förfogar idag över fyra inomhusbanor i Bergslagshallen (intill Hammarvallen) samt sex utomhusbanor (grus) intill Bergslagshallen.

HC Dalen är en ishockeyklubb som spelar sina hemmamatcher på Smedjehov. I klubben fostrades Stefan Liv.


Kända personer från Norrahammar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.jonkoping.se/download/18.2b4859e01219ab2411e80008193/Handlingsplan_Tabergaådalen.pdf
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  5. ^ [a b c] Enligt personartikeln

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lignell, Harald (1956). Jönköpings län i ord och bild - en hundraårs krönika. Bokförlaget Antiqua. sid. 590-592. ISBN - 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]