Jönköpings kommun är en kommun i Jönköpings län.
Kommunen ligger i nordvästra Småland vid Vätterns södra ände.
Administrativ historik[redigera]
Innan kommunalförordningarna trädde i kraft den 1 januari 1863 fanns inom kommunens nuvarande område förutom Jönköpings stad och Gränna stad 21 socknar. Var och en av dem bildade då varsin kommun. År 1907 bröts Huskvarna köping ut ur Hakarps landskommun för att redan 1911 ombildas till Huskvarna stad. År 1910 inkorporerades Ljungarums landskommun med Jönköpings stad. År 1943 ombildades Sandseryds landskommun till Norrahammars köping. År 1951 delades Järstorps landskommun, varvid en del gick upp i Bankeryd och en i Jönköpings stad.
Vid den landsomfattande kommunreformen 1952 bildades "storkommunerna" Lekeryd (av de tidigare kommunerna Järsnäs, Lekeryd och Svarttorp), Norra Mo (av Angerdshestra, Bottnaryd och Mulseryd), Skärstad (av Skärstad och Ölmstad), Södra Mo (av Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult och Öreryd) och Tenhult (av Barnarp, Rogberga, Ödestugu och Öggestorp). Samtidigt gick också Gränna landskommun upp i Gränna stad. Landskommunerna Bankeryd, Hakarp, Månsarp och Visingsö, liksom städerna Huskvarna och Jönköping, påverkades inte.
År 1967 återförenades Hakarps landskommun i Huskvarna stad. Vid nästa stora kommunreform infördes 1971 enhetlig kommuntyp och Jönköpings kommun bildades då av de tre städerna, köpingen och de sju landskommunerna Bankeryd, Lekeryd, Månsarp Norra Mo, Skärstad Tenhult och Visingsö samt Norra Unnaryds församling ur upplösta Södra Mo landskommun (vars övriga delar ombildades till den kortlivade Södra Mo kommun). Centralort blev Jönköping som redan var fysiskt sammanväxt med Huskvarna.
Blasonering: I rött fält en från en vågskura bildad blå stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta högst, svarta fönster, dörrar och port samt upphissat portgaller av silver.
Vapnet härstammar från ett sigill från 1400-talet och fastställdes av Kungl Maj:t år 1935. Trots att en vapenbild med ett eller flera torn är ganska vanlig, och således inte så särskiljande, registrerades vapnet helt oförändrat 1974 för den nya kommunen. Tre vapen, Grännas, Huskvarnas och Norrahammars, förlorade sin giltighet vid kommunbildningen 1971.
Det finns 14 tätorter i Jönköpings kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.
Inv. 2006:
- Bankeryds församling, 8 492
- Barnarps församling, 3 240
- Gränna församling, 3 959
- Hakarps församling, 5 108
- Huskvarna församling, 16 346
- Järstorps församling, 534
- Jönköpings Kristina–Ljungarums församling, 27 761
- Lekeryds församling, 2 662
- Månsarps församling, 4 550
- Norra Mo församling, 2 394
- Norrahammars församling, 8 867
- Rogberga-Öggestorps församling, 4 256
- Skärstads församling, 3 176
- Jönköpings Sofia församling, 27 008
- Visingsö församling, 764
- Ödestugu församling, 485
- Ölmstads församling, 1 363
Befolkningsutveckling[redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Jönköpings kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
107 698 |
| 1975 |
|
108 500 |
| 1980 |
|
107 561 |
| 1985 |
|
107 362 |
| 1990 |
|
111 486 |
| 1995 |
|
115 429 |
| 2000 |
|
117 095 |
| 2005 |
|
120 965 |
| 2010 |
|
127 382 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
Skiss över mandatfördelningen i Jönköpings kommunfullmäktige
mandatperioden 2010 till 2014.
I valet 2006 fick socialdemokraterna flest röster, men Alliansen och Miljöpartiet skapade en allians kallad Samverkan för Jönköping, som styr Jönköping.[3]
Valresultat 2006 i antalet röster i procent[redigera]
- Moderaterna, 21,33%
- Centerpartiet, 7,82%
- Folkpartiet, 5,85%
- Kristdemokraterna, 18,73%
- Socialdemokraterna, 34,22%
- Vänsterpartiet, 5,02%
- Miljöpartiet, 3,66%
- Övriga partier, 3,36%
Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
1 |
36 |
|
|
|
16 |
15 |
4 |
9 |
|
81 |
90,0 |
|
| 1973 |
1 |
35 |
|
|
|
17 |
9 |
6 |
13 |
|
81 |
92,0 |
|
| 1976 |
|
37 |
|
|
|
16 |
10 |
5 |
13 |
|
81 |
92,0 |
|
| 1979 |
2 |
36 |
|
|
|
13 |
10 |
5 |
15 |
|
81 |
90,8 |
|
| 1982 |
2 |
38 |
|
|
|
9 |
5 |
8 |
19 |
|
81 |
91,2 |
|
| 1985 |
2 |
37 |
|
|
|
8 |
10 |
8 |
16 |
|
81 |
89,7 |
|
| 1988 |
2 |
34 |
3 |
|
|
8 |
9 |
11 |
14 |
|
81 |
86,2 |
|
| 1991 |
1 |
31 |
1 |
|
2 |
8 |
7 |
14 |
17 |
|
81 |
86,6 |
|
| 1994 |
3 |
36 |
4 |
|
|
8 |
6 |
8 |
16 |
|
81 |
86,3 |
|
| 1998 |
7 |
30 |
1 |
|
|
8 |
2 |
17 |
16 |
|
81 |
81,47 |
|
| 2002 |
5 |
33 |
|
|
|
8 |
7 |
16 |
12 |
|
81 |
80,74 |
|
| 2006 |
3 |
30 |
2 |
|
|
7 |
5 |
17 |
17 |
|
81 |
81,91 |
|
| 2010 |
3 |
27 |
4 |
3 |
|
5 |
5 |
13 |
21 |
|
81 |
83,20 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Jönköpings kommun är indelad i tio kommundelar (minskat från tretton från och med 2007). Dock ligger centrala Jönköping utanför indelningen och saknar kommundelsråd. I varje kommundel finns ett kommundelsråd bestående av elva personer bosatta i området. Kommundelsråden saknar beslutanderätt, men skall vara remissinstans i frågor som gäller deras verksamhetsområden.
- Kommundelsråd Bankeryd
- Kommundelsråd Norra Mo
- Kommundelsråd Månsarp-Taberg
- Kommundelsråd Norrahammar-Hovslätt
- Kommundelsråd Tenhult
- Kommundelsråd Lekeryd
- Kommundelsråd Skärstad-Ölmstad
- Kommundelsråd Gränna-Visingsö
- Kommundelsråd Huskvarna
- Kommundelsråd Barnarp
2010 års budget för Jönköpings kommun omfattar drygt 5,5 miljarder kr netto. Mer än 85 % av detta går till äldreomsorg, övrig socialtjänst samt till förskola och olika skolverksamheter. Nettokostnaden finansieras till största delen med kommunalskatt, som beräknas ge 4,6 miljarder kr. Därutöver får kommunen generella statsbidrag och bidrag från ett kommunalt utjämningssystem med 0,6 miljarder kr. Jönköpings kommun investerar ca 630 miljoner kr år 2010 i olika anläggningar och fastigheter inom den skattefinansierade verksamheten.
Utbildning i Jönköping[redigera]
I Norden:
Utanför Norden:
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/kommun/06/80/roster.html