Ny klassisk arkitektur

Från Wikipedia
Harold Washington Library i Chicago, 1991, av HBRA Architects.

Ny klassisk arkitektur, ny klassicism eller den nya klassiska rörelsen är en klassicistisk rörelse inom arkitektur som fortsätter utövandet av klassisk arkitektur. Den kan betraktas som en samtida fortsättning av nyklassicistisk arkitektur[1][2]. Byggnader i denna tradition har fortsatt att designas och uppföras genom hela 1900-talet och fram till nutid, även när modernismen och andra post-klassiska arkitekturteorier har varit dominerande.[3]

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Schermerhorn Symphony Center i Nashville - öppnade 2006.

I Storbritannien fortsatte arkitekten Raymond Erith att designa klassiska hus till början av 1970-talet. En av hans anställda och senare affärsparters, Quinlan Terry, efterträdde honom och arbetar än idag i den klassiska traditionen. I slutet av 1970-talet började flera unga arkitekter i Europa utmana modernistiska förslag inom arkitektur och planering. För att sprida deras idéer grundade Léon Krier och Maurice Culot Archives d'Architecture Moderne i Bryssel och började publicera texter och motprojekt till modernistiska förslag inom arkitektur och planering.[4] Rörelsens sponsring av prins Charles av Wales, speciellt med The Prince's Foundation for Building Community, ledde till ett uppsving.[5]

Kapell på Thomas Aquinas College av Duncan Stroik (färdigställt 2009).

Under dessa år utvecklade postmodern arkitektur en kritik av modernistisk arkitekturestetik.[6] Bland dem var vissa inflytelserika postmodernistiska arkitekter som Charles Moore, Robert Venturi,[7] och Michael Graves, som använde klassiska element som ironiska motiv för att kritisera modernismens sterilitet. Ett brett spektrum av mer än två dussin arkitekter, teoretiker och historiker presenterade andra alternativ till modernismen.[8] Bland dem var flera seriösa nya klassiska arkitekter som såg klassicismen som ett legitimt sätt för arkitektoniskt uttryck, av vilka flera senare skulle bli Driehausprispristagare, inklusive några som Thomas Beeby och Robert A.M. Stern, vilka designar i både postmodern och klassisk stil. Vissa postmodernistiska företag, som Stern och Albert, Righter, & Tittman, övergick helt från postmodern design till nya tolkningar av traditionell arkitektur. Thomas Gordon Smith, Rompristagaren 1979 från American Academy i Rom, var en anhängare av Charles Moore. 1988 publicerade Smith "Classical Architecture - Rule and Invention" och utsågs 1989 till ordförande för University of Notre Dame Department of Architecture, nu School of Architecture.[9] Idag finns det andra program som delvis undervisar om ny klassisk arkitektur vid University of Miami, Judson University, Andrews University och från och med 2013,[10] Center for Advanced Research in Traditional Architecture vid University of Colorado Denver.

Vid sidan av denna akademiska och vetenskapliga utveckling har en populistisk och professionell manifestation av ny klassicism existerat och fortsätter att utvecklas. Rivningen av McKim, Mead & Whites Pennsylvania Station 1963 i New York ledde till bildandet av Classical America och dess regionalavdelningar, lett av Henry Hope Reed, Jr.[11] Classical America förespråkade uppskattning av klassiskt inspirerade byggnader och utövande av modern klassisk och traditionell design genom att lära arkitekter att rita de klassiska kolonnordningarna, vara värd för vandringsturer, utbildningsevenemang, konferenser och att publicera The Classical America-serien i konst och arkitektur.[12]

År 2002 sammanslogs The Institute of Classical Architecture med Classical America för att bilda Institute of Classical Architecture & Classical America (nu Institute of Classical Architecture and Art). ICAA stöder och stöds för närvarande av regionalavdelningar i Förenta staterna, som nästan alla är värd för utmärkelseprogram[13] som erkänner betydande prestationer inom ny klassisk och traditionell design och konstruktion. ICAA publicerar The Classicist,[14] en referentgranskad tidskrift som uteslutande ägnas åt teorin och utövandet av samtida klassicism inom arkitektur, urbanism och anknytande konstarter. ICAA erbjuder utbildningsprogram för arkitekt- och designpersonal, av vilka många följer metoderna i École des Beaux-Arts. ICAA erbjuder även kurser för att utbilda allmänheten,[15] och har skapat program som Beaux Arts Atelier, Advanced Program in Residential Design för American Institute of Building Designers och många andra unika program.

Den nya klassiska rörelsens internationella karaktär främjades av skapandet år 2001 av International Network for Traditional Building, Architecture & Urbanism (INTBAU)[16], en internationell organisation som ägnar sig åt att stödja traditionell byggnad och upprätthålla lokal karaktär[17]. INTBAU har över 30 lokalavdelningar i olika länder.[18] Detta nätverk skapades under beskydd av prins Charles, som själv är en viktig figur i den nya klassiska rörelsen.[19]

2003 etablerade filantropen Richard H. Driehaus[20] från Chicago ett pris inom arkitektur som skulle ges till en arkitekt "vars arbete förkroppsligar principerna för klassisk och traditionell arkitektur och urbanism i samhället och skapar en positiv, långvarig inverkan." Driehaus Architecture Prize delas ut av University of Notre Dame School of Architecture, som ett alternativ till det modernistiska Pritzkerpriset. Tillsammans med Driehaus-priset utdelas Reed-utmärkelsen, för en person som inte är praktiserande arkitekt utan har stött kultiveringen av den traditionella staden, dess arkitektur och konst genom författarskap, planering eller annat befrämjande.[21] Andra högt profilerade utmärkelser för klassisk arkitektur är US-American Palladio Award,[22], det iberiska Rafael Manzano-priset[23], Edmund N. Bacon-priset,[24] och Rieger Graham-priset[25] från Institute of Classical Architecture and Art (ICAA) för utexaminerade arkitekter.

Svenska exempel på ny klassisk arkitektur, varav samtliga började uppföras i början på 1990-talet, är Bofills båge av Ricardo BofillSödermalm i Stockholm, Sankt Eriksområdet av Aleksander WolodarskiKungsholmen i Stockholm, och inte minst Potatisåkern av en av postmodernismens upphovsmän Charles Moore i Malmö. Under början av 2000-talet avtog intresset för klassiskt inspirerad arkitektur inom arkitektkåren i landet.[26]

På senare år har rörelsen pådrivits av och på nytt fått uppsving genom facebookgruppen Arkitekturupproret. Denna grupp bildades år 2016 ur Michael Diamants facebookgrupp New Traditional Architecture och har sedan starten rekryterat över 60 000 medlemmar. Uppmärksammandet av den nya klassiska arkitekturen i Sverige har lockat politiker att använda begreppet "klassisk arkitektur" för nyexploatering genom markanvisningstävlingar där klassisk arkitektur använts som ett kriterium. Detta har kritiserats av arkitektkåren,[27] exempelvis efter att Upplands Väsby kommun, under ledning av Oskar Weinmar (M), år 2020 anordnade en tävling där markpriset bestämdes på förhand.[28][29] På så vis kunde en jury bestående av politiker och tjänstemän betygsätta tävlingens bidrag utan att ta hänsyn till byggaktörernas bud. Även en folkomröstning anordnades i kommunen[30] i vilken Nils Freckeus Arkitekters förslag[31] erhöll flest röster.[32] Detaljplanen Fyrklövern norr om Mälarvägen är på granskning sedan januari 2023.[33]

Även Göteborgs kommun har utmärkt sig politiskt inom ny klassisk arkitektur. Genom Johannes Hulter (S), stadsbyggnadsnämndens ordförande, har kommunen fått stort genomslag i media då man uttryckt avsikten att fortsatt ej tillåta nybyggnation av bostäder som ej planeras i klassisk stil.[34][35][36][37] Socialdemokraterna i Göteborg har varit uttalat överens med större delen av oppositionen om arkitekturfrågan.[38][39]

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Ann's Court, Selwyn College, Cambridge (designat av Porphyrios Associates).

Ny klassisk arkitektur är inriktad på ett tillvägagångssätt som betonar medvetenheten om hållbarhet. Syftet är att skapa hållbara, välgjorda byggnader av hög kvalitet, anpassade till sammanhanget och med en effektiv användning av naturresurser.[40] Detta uppnås genom att balansera den ekonomiska aspekten med en långsiktig arkitektonisk utveckling som är mer ansvarig för hållbarhet på ekologiskt område.[41]

Läroanstalter[redigera | redigera wikitext]

Även om modernistisk undervisning förblir dominerande vid universitet och arkitekturfakulteter runt om i världen, fokuserar vissa institutioner enbart, huvudsakligen eller delvis på att undervisa om principerna för traditionell och klassisk arkitektur och stadsplanering. Några av dessa är:[42]

I Indien
I Italien
  • Polytechnic University of Bari i Bari[44]
På Nya Zeeland
I Storbritannien
  • National Design Academy i Nottingham
  • Prince's Foundation for Building Community i London
  • Prince's School of Traditional Arts i London
  • Enhet 6 i Kingston School of Art 's Master of Architecture-programme;[45] den enda forskarutbildningen i Storbritannien som undervisar i klassisk design. Tidigare lärdes detta i grundutbildningen.
  • University of Portsmouth in Portsmouth, School of Architecture
  • PRASADA - Practice, Research, and Advancement in South Asian Design and Architecture vid Welsh School of Architecture, Cardiff University i Cardiff, Wales
I USA
I Sverige

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Curl, James Stevens (på engelska). The Oxford Dictionary of Architecture 
  2. ^ Curl, James Stevens, 1937-. A dictionary of architecture and landscape architecture 
  3. ^ Quigley, Kathleen. ”Inside Architecture's New Classicism Boom” (på engelska). Architectural Digest. https://www.architecturaldigest.com/story/new-classical-architecture. 
  4. ^ Leon Krier and Maurice Culot, "Counterprojets: Prefaces," (Brussels: Archives d'Architecture Moderne, 1980).
  5. ^ Charles, Prince of Wales, "A Vision of Britain: A Personal View of Architecture," (New York: Doubleday, 1989).
  6. ^ A Field Guide to American Houses 
  7. ^ Robert Venturi, "Complexity and Contradiction in Architecture," (New York: Museum of Modern Art, 1966).
  8. ^ Andreas Papadakis and Harriet Watson, eds., "New Classicism: Omnibus Volume," (London: Academy Editions, 1990).
  9. ^ ”Many Canons, Many Conversions -”. blogs.nd.edu. Arkiverad från originalet den 29 October 2013. https://web.archive.org/web/20131029184453/http://blogs.nd.edu/classicalarch/2012/09/28/many-canons-many-conversions/. Läst 3 maj 2018.  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029184453/http://blogs.nd.edu/classicalarch/2012/09/28/many-canons-many-conversions/. Läst 22 juli 2020. 
  10. ^ ”College of Architecture and Planning at CU Denver”. College of Architecture and Planning at CU Denver. Arkiverad från originalet den 2013-10-29. https://web.archive.org/web/20131029191200/http://www.ucdenver.edu/academics/colleges/ArchitecturePlanning/Documents/Christine%20Franck%20appointment.pdf. Läst 26 oktober 2013. 
  11. ^ ”How Henry Hope Reed Saved Architecture”. The New York Sun. Arkiverad från originalet den 20 October 2017. https://web.archive.org/web/20171020164252/http://www.nysun.com/on-the-town/how-henry-hope-reed-saved-architecture/17877. Läst 3 maj 2018.  Arkiverad 20 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ ”Books - Institute of Classical Architecture & Art”. www.classicist.org. Arkiverad från originalet den 20 June 2017. https://web.archive.org/web/20170620084212/http://www.classicist.org/publications-and-bookshop/classical-america-series-in-art-and-architecture/. Läst 3 maj 2018. 
  13. ^ ”Articles - Institute of Classical Architecture & Art”. blog.classicist.org. Arkiverad från originalet den 5 November 2013. http://archive.wikiwix.com/cache/20131105150958/http://blog.classicist.org/?cat=49. Läst 3 maj 2018. 
  14. ^ ”Books - Institute of Classical Architecture & Art”. www.classicist.org. Arkiverad från originalet den 10 October 2017. https://web.archive.org/web/20171010011101/http://www.classicist.org/publications-and-bookshop/the-classicist/. Läst 3 maj 2018. 
  15. ^ ”Calendar”. www.classicist.org. Arkiverad från originalet den 13 October 2017. https://web.archive.org/web/20171013011308/http://www.classicist.org/programs/. Läst 3 maj 2018. 
  16. ^ . ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/culture/2002/feb/11/artsfeatures. 
  17. ^ ”About Us | INTBAU”. About Us | INTBAU. https://www.intbau.org/info/about-us/. Läst 27 februari 2020. 
  18. ^ ”Chapters | INTBAU”. Chapters | INTBAU. https://www.intbau.org/info/chapters/. Läst 27 februari 2020. 
  19. ^ ”United Kingdom: New crown coin celebrates the 70th birthday of HRH Charles, Prince of Wales | Coin Update”. news.coinupdate.com. https://news.coinupdate.com/united-kingdom-new-crown-coin-celebrates-the-70th-birthday-of-hrh-charles-prince-of-wales/. Läst 27 februari 2020. 
  20. ^ ”The Driehaus Prize”. wttw.com. 7 March 2013. Arkiverad från originalet den 23 October 2017. https://web.archive.org/web/20171023041011/http://interactive.wttw.com/beeby/driehaus. Läst 3 maj 2018. 
  21. ^ ”Driehaus Prize Nomination Process”. Driehaus Prize Nomination Process. Arkiverad från originalet den 29 March 2013. https://web.archive.org/web/20130329102201/http://architecture.nd.edu/about/driehaus-prize/nomination-process/. Läst 11 februari 2013.  Arkiverad 29 mars 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130329102201/http://architecture.nd.edu/about/driehaus-prize/nomination-process/. Läst 22 juli 2020. 
  22. ^ ”Palladio Awards”. Palladio Awards. Arkiverad från originalet den 6 April 2014. https://web.archive.org/web/20140406230208/http://palladioawards.com/. Läst 10 april 2014. 
  23. ^ ”Premio Rafael Manzano de Nueva Arquitectura Tradicional”. Premio Rafael Manzano de Nueva Arquitectura Tradicional. https://www.premiorafaelmanzano.com/en/. Läst 11 februari 2020. 
  24. ^ ”Edmund N. Bacon Prize”. Edmund N. Bacon Prize. Arkiverad från originalet den 13 April 2014. https://web.archive.org/web/20140413172007/http://philadelphiacfa.org/lecture-bacon.php. Läst 10 april 2014.  Arkiverad 13 april 2014 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 april 2014. https://web.archive.org/web/20140413172007/http://philadelphiacfa.org/lecture-bacon.php. Läst 22 juli 2020. 
  25. ^ ”The Rieger Graham Prize”. The Rieger Graham Prize. Arkiverad från originalet den 13 April 2014. https://web.archive.org/web/20140413141627/http://www.classicist.org/awards-and-prizes/rieger-graham-prize/. Läst 10 april 2014. 
  26. ^ ”Ola Andersson: Varje tid måste hitta sitt eget uttryck”. DN.SE. 17 januari 2022. https://www.dn.se/kultur/ola-andersson-varje-tid-maste-hitta-sitt-eget-uttryck/. Läst 31 oktober 2023. 
  27. ^ ”Upplands Väsby vill styra stilen på arkitekturen”. Arkitekten.se. 14 februari 2020. https://arkitekten.se/nyheter/upplands-vasby-vill-se-mer-klassisk-arkitektur/. Läst 31 oktober 2023. 
  28. ^ ”Tre förslag vann tävling i klassisk stil i Upplands Väsby”. Arkitekten.se. 22 april 2021. https://arkitekten.se/nyheter/tre-forslag-vann-tavling-i-klassisk-stil-i-upplands-vasby/. Läst 31 oktober 2023. 
  29. ^ Lovisa TernbyText (20 september 2023). ”Nostalgiska nybyggen en dyrköpt läxa”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/nostalgiska-nybyggen-en-dyrkopt-laxa/. Läst 31 oktober 2023. 
  30. ^ Charlotte Arwedsson (8 februari 2021). ”Väsbyborna får tycka till om klassiska hus vid Mälarvägen”. www.mitti.se. https://www.mitti.se/nyheter/vasbyborna-far-tycka-till-om-klassiska-hus-vid-malarvagen-6.27.5474.23c71c5fb7. Läst 31 oktober 2023. 
  31. ^ ”Nils Freckeus Arkitekter┃Bostäder” (på engelska). Freckeus Arkitekter. https://www.freckeus.se/projekt/bostad. Läst 31 oktober 2023. 
  32. ^ ”Tre vinnare i tävling om att bygga i klassisk stil | Upplands Väsby kommun”. via.tt.se. https://via.tt.se/pressmeddelande/3297543/tre-vinnare-i-tavling-om-att-bygga-i-klassisk-stil?publisherId=3045332. Läst 31 oktober 2023. 
  33. ^ ”Klassiska kvarteren”. www.upplandsvasby.se. https://www.upplandsvasby.se/minisajter/fyrklovern/aktuellt/klassiska-kvarteren.html. Läst 31 oktober 2023. 
  34. ^ ”S i Göteborg: ”Staden blir fulare för varje nytt hus””. SVT Nyheter. 6 mars 2023. https://www.svt.se/kultur/kommunalradet-johannes-hulter-s-vill-lyfta-arkitekturen-i-goteborg-satsar-pa-klassiska-hus. Läst 31 oktober 2023. 
  35. ^ Johannes Hulter (30 november 2022). ”Varför inte ge göteborgarna vad de vill ha?”. gp.se. https://www.gp.se/1.86868177. Läst 31 oktober 2023. 
  36. ^ ”Socialdemokraten: “Folk vill inte ha modernistisk arkitektur””. Arkitekten.se. 29 augusti 2022. https://arkitekten.se/intervju/socialdemokraten-folk-vill-inte-ha-modernistisk-arkitektur/. Läst 31 oktober 2023. 
  37. ^ ”REPLIK: ”Alla vet mycket väl vad jag menar med klassisk stil””. Arkitekten.se. 18 oktober 2023. https://arkitekten.se/debatt/replik-alla-vet-mycket-val-vad-jag-menar-med-klassisk-stil/. Läst 31 oktober 2023. 
  38. ^ Etezaz Yousuf (3 juli 2023). ”Kritiken: Sernekes nya prestigebygge är för fult”. gp.se. https://www.gp.se/1.103716099. Läst 31 oktober 2023. 
  39. ^ ”Så vill partierna att framtidens Göteborg ska se ut – Arkitekturupproret”. 23 juli 2020. https://www.arkitekturupproret.se/2020/07/23/partierna-att-framtidens-goteborg-ska-se-ut/. Läst 31 oktober 2023. 
  40. ^ Sagharchi, Alireza; Steil, Lucien (2010) (på engelska). New Palladians: Modernity and Sustainability for 21st Century Architecture. Artmedia. ISBN 978-1-902889-12-2. https://books.google.it/books?id=-9ZIAQAAIAAJ&dq=New+Palladians:+Modernity+and+Sustainability+for+21st+Century+Architecture&focus=searchwithinvolume&q=classicism 
  41. ^ Surampalli, Rao Y.; Zhang, Tian C. (2020-05-11) (på engelska). Sustainability: Fundamentals and Applications. John Wiley & Sons. ISBN 978-1-119-43396-5. https://books.google.it/books?id=8DXWDwAAQBAJ&dq=Sustainability+:+fundamentals+and+applications.&q=new+classical#v=snippet&q=new%20classical&f=false 
  42. ^ INTBAU Arkiverad 28 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2015-07-28 - A guide to academic institutions/universities teaching New Urbanism and traditional/classical design. Retrieved 10 March 2015.
  43. ^ Tirumala S.V. Institute of Traditional Sculpture and Architecture (SVITSA) in Tirupati Arkiverad 2 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad 2016-02-02, India
  44. ^ [a b] ”Institutions | INTBAU” (på amerikansk engelska). Institutions | INTBAU. https://www.intbau.org/resources/institutions/. 
  45. ^ ”March Architecture – Unit 6 – 2015/16”. March Architecture – Unit 6 – 2015/16. Arkiverad från originalet den 13 February 2017. https://web.archive.org/web/20170213165817/http://fada.kingston.ac.uk/al/march-architecture-unit-6-201516/. Läst 13 februari 2017. ”We will engage with the fundamental architectural considerations of scale and language, and the application of the order of classicism at the scale of the town, building, room and fitting. 
  46. ^ ”Andrews University School of Architecture, Art & Design”. Andrews University School of Architecture, Art & Design. http://www.andrews.edu/saad/architecture/about/. Läst 4 april 2014. ”Throughout the educational process, students are challenged to base architectural decisions on thoughtful and learned criteria, including the body of knowledge found within vernacular and classical traditions.  Arkiverad 16 juni 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120616090857/http://www.andrews.edu/saad/architecture/about/. Läst 22 juli 2020. 
  47. ^ ”Welcome!”. Welcome!. http://buildingartscollege.us/. Läst 3 maj 2018. 
  48. ^ ”Certificates | School of Architecture | University of Miami”. Certificates | School of Architecture | University of Miami. https://arc.miami.edu/academics/certificates/index.html. Läst 13 april 2020. 
  49. ^ Anti-architecture and deconstruction 
  50. ^ ”UVU Bachelor of Architecture | Bachelor of Architecture | Architecture and Engineering Design”. UVU Bachelor of Architecture | Bachelor of Architecture | Architecture and Engineering Design. https://www.uvu.edu/aed/architecture/degrees-programs/bs-architecture.html. Läst 24 mars 2020. 
  51. ^ ”Beaux-Arts Academy in Salt Lake City, classical architecture study programs”. Beaux-Arts Academy in Salt Lake City, classical architecture study programs. http://www.baa-utah.com/about/. Läst 3 maj 2018.  Arkiverad 14 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314163529/http://www.baa-utah.com/about/. Läst 22 juli 2020. 
  52. ^ ”Ax:son Johnson Centre for the Study of Classical Architecture - University of Cambridge” (på amerikansk engelska). Ax:son Johnson Centre for the Study of Classical Architecture - University of Cambridge. https://csca.aha.cam.ac.uk/. Läst 31 oktober 2023. 

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]