Upplands Väsby kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Upplands Väsby kommun
Kommun
Upplands Väsby vapen.svg
Upplands Väsby kommunvapen
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Attunda domsaga
Läge 59°31′N 17°54′Ö / 59.517°N 17.900°Ö / 59.517; 17.900Koordinater: 59°31′N 17°54′Ö / 59.517°N 17.900°Ö / 59.517; 17.900
Centralort Upplands Väsby
Areal 83,81 km² (2013-01-01)[1]
275:e största (av 290)
 - land 75,09 km²
 - vatten 8,72 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 41 695 (2014-06-30)[2]
57:e största (av 290)
 - storstadsområde 2 181 318 (2014[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 555,27 invånare/km²[2][1]
16:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 335 invånare/km²
Kommunkod 0114
Upplands Väsby Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.upplandsvasby.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Upplands Väsby kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Upplands Väsby.

Kommunen gränsar till (medsols, söderifrån) Sollentuna kommun, Järfälla kommun, Upplands-Bro kommun, Sigtuna kommun, Vallentuna kommun och Täby kommun.

Upplands Väsby kommun är bland annat känd för hårdrocksgruppen Europe och Väsby IK Hockey, "Vilda Väsby", som helt otippade kvalificerade sig för spel i Elitserien i ishockey 1987/1988. Där kom man dock sist i grundserien med sina tre poäng. Fotbollsklubben Väsby United har spelat i Superettan sedan 2008.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ed (större delen), Fresta och Hammarby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades Upplands-Väsby landskommun av kommunerna i området samtidigt som området Stäket överfördes till Järfälla landskommun.

Upplands-Väsby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Upplands-Väsby landskommun.[3] 2003 ändrades kommunens namn till Upplands Väsby kommun.

Kommunen ingick från bildandet till 1976 i Sollentuna och Färentuna tingsrätts domsaga, från 1977 till 2007 i Sollentuna tingsrätts domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en med kors krönt kyrka av silver visande en med blått spetsbågsfönster försedd gavel samt sakristia och vapenhus, och däröver en ginstam av silver belagd med tre blå kuggkransar.

Vapnet skapades i samarbete mellan Riksarkivet och kommunen och fastställdes av Kungl Maj:t 1961. Eftersom kommunen bildats av tre tidigare socknar ville man först ha tre kyrkor i vapnet. I stället valde man en kyrka och tretalet fick representera industrin genom de tre kuggkransarna. Förebilden till kyrkan är Hammarby kyrka.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Huvuddelen av kommunens tätbebyggelse utgörs av tätorten Upplands Väsby. Norr därom ligger den lilla tätorten Löwenströmska lasarettet. Två hektar av kommunens yta räknas till tätorten Stockholm (området runt Infra City i kommunens sydligaste del).

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
19 032
1975
  
28 810
1980
  
31 961
1985
  
33 912
1990
  
35 963
1995
  
36 277
2000
  
37 576
2005
  
37 624
2010
  
39 289
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige har sedan 1988 51 platser. Majoriteten av fullmäktiges platser tillhör moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna, kristdemokraterna och centerpartiet. Kommunstyrelsens ordförande är Per-Erik Kanström (m).

Den borgerliga majoriteten, Allians för Väsby, tillträdde efter valet 2006.

Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2010-[redigera | redigera wikitext]

Majoritet Mandat 52,73% Opposition Mandat 47,27%
Moderata samlingspartiet 17 32,96 Socialdemokraterna 15 30,97
Folkpartiet liberalerna 6 11,07 Vänsterpartiet 2 6,34
Kristdemokraterna 2 5,58 Miljöpartiet de gröna 5 5,58
Centerpartiet 2 3,12 Sverigedemokraterna 2 2,45
Övriga partier 0 1,93

Mandatfördelning i Upplands Väsby kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SPI SD NYD VB C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 21 6 8 4
2 21 6 8 4
41 88,7
29 12
1973 3 19 9 4 6
3 19 9 4 6
41 91,2
28 13
1976 3 19 7 5 7
3 19 7 5 7
41 88,3
27 14
1979 4 23 1 6 5 10
4 23 6 5 10
49 86,3
30 19
1982 3 24 1 4 3 1 13
3 24 4 3 13
49 87,2
29 20
1985 3 23 2 2 6 13
3 23 2 2 6 13
49 84,5
28 21
1988 3 23 4 2 7 12
3 23 4 7 12
51 81,0
27 24
1991 3 18 2 3 2 6 2 15
3 18 3 6 15
51 81,8
28 23
1994 3 24 3 2 4 1 14
3 24 3 4 14
51 82,0
28 23
1998 5 18 2 1 2 4 3 16
5 18 4 3 16
51 75,52
27 24
2002 4 20 2 1 2 8 3 11
4 20 8 3 11
51 75,12
27 24
2006 3 16 3 1 2 6 3 17
3 16 3 6 3 17
51 76,21
29 22
2010 2 15 5 2 2 6 2 17
15 5 6 17
51 79,35
29 22
2014 4 16 5 3 2 2 4 2 13
4 16 5 3 4 13
51 79,21
27 24
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Församlingar[redigera | redigera wikitext]

Kommunen utgör området för en kyrklig samfällighet, bestående av församlingarna Ed, Hammarby och Fresta. Före kommunreformen på 1950-talet bildade Eds församling ett pastorat tillsammans med Sollentuna församling.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Att kommunen sedan gammalt är gammal kulturbygd vittnar inte minst de talrika fornlämningarna om. Kommunen är tredje runstenstätast efter grannkommunerna Täby och Vallentuna. I Runsa fornborg finns en av Sveriges största skeppssättningar.

Ursprunget till namnet Väsby är slottet Stora Väsby som ägs av den adliga släkten De Geer. När järnvägen drogs mellan Stockholm och Uppsala var De Geers och Stora Väsbys ägor tvungna att korsas. Stationen som öppnades 1866 fick namnet Väsby. Detta blev också namnet på det samhälle som växte fram runt stationen. I särskiljande syfte fick postorten och senare även järnvägsstationen namnet Upplands Väsby. Det blev 1952 namnet på den nya kommunen. Kommunen är alltså uppkallad efter sin järnvägsstation och inte tvärt om. Närheten till järnvägen ledde till att Optimusverken etablerades under ledning av Anton Tamm. En villastad växte fram på det gamla godset Vilundas ägor. De tidiga 1900-talet präglades av småskalig industri, arbetarrörelse, nykterhetsrörelse samt frikyrkorörelse. I samband med Arlandas tillkomst växte kommunen väldigt fort under 1960- och 1970-talen. 1913 skedde ett mycket berömt och uppmärksammat mord i Hammarby apotek. Gustav Adolf Löwenström lät i början av 1800-talet resa Löwenströmska lasarettet. Löwenström var bror var till Jakob Johan Anckarström, mannen som mördade Gustav IIIoperans maskeradbal 1792.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Gunnes gård


Välkända personer från kommunen[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Upplands Väsby har flera internationellt kända varumärken inom kommungränserna, till exempel Marabou, Cederroth, Öhlins Racing och Kia Motors Sweden.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Det finns cirka 2 500 elever fördelade på 14 grundskolor samt fem gymnasieskolor. Elevunderlaget minskar eftersom årskullarna 1996 och ett par år senare har minskat. Friskolornas etablering har även gjort att elevantalet minskat något i de kommunala grundskolorna.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

3. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]