Folkomröstning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om folkomröstningar i ett globalt perspektiv. Se även folkomröstningar i Sverige.

En folkomröstning, i vissa länder ofta benämnt enligt sina latinska namn, plebiscit eller referendum är en omröstning där ett beslut helt eller delvis fattas utanför den representativa församlingen. I vissa länder, exempelvis USA skiljer man på referendum och initiative, där det sistnämnda utlyses på initiativ av medborgarna.

Innehåll

[redigera] Referendum

Referendum är en folkomröstning av rådgivande slag. Ursprungligen kommer ordet av latinets referat, där referendum är en gerundivumform - som bör framföras. I diplomatiskt språkbruk betecknar ad referendum en fråga som inte är förut behandlad, och där frågan kommer att underställas ombudens regeringar. I statsrättslig mening omfattar referendum följande huvudsakliga varianter:

  • Inititiv, det vill säga möjligheten att väcka en fråga som politiker på nationell, regional eller lokal nivå kan använda för att rådfråga väljarna i speciella frågor. Det kan också väckas på initiativ av medborgarna i så kallat medborgarinitiativ.
  • Fakultativt referendum, efter det att en viss mängde av medborgarna eller väljarna har krävt det, rådfrågas om ett beslut, eller två motstridiga beslut om samma fråga.
  • Obligatoriskt referendum, samma som det fakultativa med skillnaden att rådfrågandet inte är frivilligt.
  • Författningsreferendum, en omröstning om en grundlag eller författning
  • Lagreferendum, en omröstning om en lag

I Sverige är folkomröstningarna 1922, 1955 och 1980 rådgivande. Inför folkomröstningen 1994 lovade däremot riksdagen att följa folkets beslut. Denna folkomröstning är därmed närmare en plebiscit.

[redigera] Plebiscit

Plebiscit är en form av beslutande folkomröstningar, där folkets beslut blir bindande för den beslutande representativa församlingen. I Sverige var folkomröstningarna 1994 och 2003 att anse som plebiscit.

Uttrycket kommer från latinets plebscitum, av orden scitum som betyder beslut och plebs som var plebejer i Rom. I det Romerska riket var plebiscit namn på beslut som enbart berörde plebejer till skillnad från lagar - lex som gällde för hela samhället. I Frankrike under Napoleon I kom ordet att användas för de resolutioner som utfärdades och underställdes allmän folkomröstning.


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

[redigera] Folkomröstningar i Sverige

Detta avsnitt är en sammanfattning av Folkomröstningar i Sverige

Folkomröstning i Sverige regleras i regeringsformen (8 kap. 4 §). Kommunala och landstingskommunala folkomröstningar regleras i kommunallagen (5 kap. 23 §). Sedan 1994 gäller i Sverige att minst fem procent av de röstberättigade i kommun respektive landstingskommun kan begära folkomröstning. Om kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige godkänner initiativet, så genomförs folkomröstningen.

Folkomröstningar i Sverige är bara rådgivande, politikerna kan fatta ett beslut som strider mot valresultatet, se exempelvis folkomröstningen om högertrafik. I en typ av fall är dock en svensk folkomröstning beslutande: om frågan gäller en grundlagsändring och folkomröstningen hålls i samband med ett riksdagsval, så är ett nej i folkomröstningen bindande. Någon beslutande folkomröstning har ännu aldrig hållits.

Valmyndigheten är den myndighet som ansvarar för planeringen och genomförandet av folkomröstning.

[redigera] Nationella folkomröstningar i Danmark

[redigera] Nationella folkomröstningar i Frankrike

  • Folkomröstning om Konstitutionen i Frankrike 1958
  • Folkomröstning om Maastrichtfördraget i Frankrike 1992
  • Folkomröstningen om EU:s konstitution 2005

[redigera] Nationella folkomröstningar i Nederländerna

  • Folkomröstningen om EU:s konstitution 2005

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk