Olle Hedberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För musikern, 1918–1987, se Olle Hedberg (musiker).
Olle Hedberg
Olle Hedberg, 1957.
Olle Hedberg, 1957.
Född Carl Olof Hedberg
31 maj 1899
Norrköping, Östergötland
Död 20 september 1974 (75 år)
Verveln, Östergötland
Yrke Författare
Nationalitet Svensk Sverige
Verksam 1930-1974
Ämnen Överklassatir, livsleda, religiösa frågeställningar
Framstående verk Bekänna färg, Ut med blondinerna!, Iris och löjtnantshjärta
Make/maka Ruth Hedberg
Influenser Leo Tolstoj, Charles Dickens, August Strindberg, Hjalmar Söderberg
Namnteckning
Ollehedberg signature.png

Carl Olof (Olle) Hedberg, född 31 maj 1899 i Norrköping, död 20 september 1974 i Verveln i Östergötland (vid tidpunkten skriven i Malmö),[1][2] var en svensk författare och ledamot av Svenska Akademien från 1957 (stol 6).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Olle Hedberg blev faderlös vid tre års ålder[3] och växte upp med sin mor och sin bror i Södertälje och Stockholm. Han var tidigt säker på att han skulle bli författare. I början av 1920-talet studerade han under ett par år litteraturhistoria och religionshistoria vid Stockholms högskola men tog inte någon examen. Han gifte sig 1923 med litteraturforskaren och författaren Ruth Hedberg, kallad Chloë[4]. Paret lämnade Stockholm och bosatte sig i Verveln i södra Östergötland[5]. Deras enda barn, dottern Birgitta, som sedermera gifte sig med Svante Milles[6], föddes 1929. Olle Hedberg behöll huset i Verveln till sin död, men bodde också långa perioder på andra håll. Efter hustruns bortgång 1959 tillbringade han mycket av sin tid utomlands.

Hedbergs dotter Birgitta drabbades av en hjärnblödning[7] och avled hastigt 1974. Några veckor senare tog Hedberg livet av sig. Denna död kan dock knappast ha varit oöverlagd, då reflektioner kring självmord förekommer i flera av hans romaner[8]. Detta är ett av de teman som Vilgot Sjöman tar upp i sin bok om Hedberg, Drömtydaren (1992). Sjömans bok har ett begränsat källmaterial eftersom Hedberg, som under hela sitt författarliv varit mycket restriktiv med att ge upplysningar om sitt privatliv, veckorna före sin död brände alla brev, fotografier, ungdomsverk och originalmanuskript han hade tillgång till i sitt hem.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Det utkom en roman av Hedberg varje höst från 1930 till 1974, förutom 1962, då han i stället utgav den självbiografiska boken Mitt liv var en dröm, som bland annat innehåller ett av hans ungdomsverk. År 1939 utkom två böcker, varav den ena är Ut med blondinerna!, en vild satir riktad mot nazismen. Hedberg var under många år en av Sveriges mest omtyckta författare, men från mitten av 1960-talet sjönk hans popularitet[9], kanske på grund av att hans författarskap inte följde med i de stora förändringarna i samhället under denna tid.

Hedberg skildrade, särskilt i sina tidigare romaner, med skoningslös precision livet och människorna i den borgerliga miljö som han själv hade vuxit upp i. Hans debutroman Rymmare och fasttagare (1930), exempelvis, handlar om den skoltrötte gymnasisten Niklas Lissman, som rymmer från hemmet i Stockholm för att försöka finna ett "sannare" liv som arbetare på landet. Böckerna kretsar i övrigt främst kring moraliska frågor, ofta med lättare religiösa anstrykningar, och ger uttryck för en pessimistisk livssyn. De har också karaktären av inträngande psykologiska personskildringar, ofta skildrande en kortare period av en persons liv. Ett exempel på detta från Hedbergs tidiga produktion är Får jag be om räkningen! (1932), som beskriver hur handelsresanden Erik Nordin reagerar när han får veta att han riskerar att dö inom kort.

Från slutet av 1940-talet minskade inslaget av samtidsskildring i romanerna och Hedbergs starka gudstro sken igenom mer än tidigare. Han var dock inte kyrkligt religiös, utan den tro han beskriver i en del av sina böcker och kanske bäst i Drömtydning (1952) kan beskrivas med den mer sentida benämningen "privatreligiös". Hedberg trodde på en bättre tillvaro efter denna och verkar ha betraktat livet som en mörk övergångsperiod[10].

Ett av de främsta verken från den senare delen av Hedbergs författarskap är Bekänna färg (1947), där läsaren i en ovanlig litterär form kommer folkskolläraren Anton Danielson in på livet. Huvudpersonen är vid bokens början redan död, men hans arvinge upptäcker ett hemligt kartotek där Danielson skrivit om människor som gjort intryck på honom. Romanen utnämns ofta till Hedbergs bästa, bland annat av Göran Hägg i Den svenska litteraturhistorien.[11] När Hedberg på 1970-talet fick välja ut fem av sina romaner för nyutgivning (vilken kom till stånd postumt 1975) valde han Bekänna färg samt fyra av sina femtiotalsromaner: Drömtydning (1952), Foto von Blomberg (1953), Dockan dansar, klockan slår (1955) och Djur i bur (1959). Han bortsåg alltså helt från sin produktion från 1930- och början av 1940-talet. Alla bedömare har dock inte hållit med Hedberg om denna värdering. Hans efterträdare i Svenska Akademien, Per Olof Sundman, rankade i sitt delvis kritiska inträdestal över Hedberg de tidigare verken högre, bland annat för att de har en starkare anknytning till den tid då de utkom.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Olle Hedberg i början av 1940-talet.
  • Persson, Ingrid; Petersson, Lena (1974). Förteckning över gestalter i Olle Hedbergs skönlitterära verk 1930-1974. Specialarbete / Bibliotekshögskolan, 0347-1128 ; ht 1974:20. Borås: Bibliotekshögsk. Libris 256196 

Romaner[redigera | redigera wikitext]

  • Rymmare och fasttagare (1930)
  • Skära, skära havre (1931)
  • Får jag be om räkningen! (1932)
  • Romanerna om Iris Mattson:
  • Att få tillhöra dig (1935)
  • Jag är en prins av blodet (1936)
  • Trilogin om Karsten Kirsewetter (utkom samlad i ett band med titeln Karsten Kirsewetter 1945)
    • Grop åt andra (1937)
    • Mota Olle i grind (1938)
    • Stopp! tänk på något annat (1939; filmatiserades 1944)
  • Ut med blondinerna! (1939)
  • Josefine eller Säg det med blommor! (1940)
  • Pentalogin om Bo Stensson Svenningsson (utkom i ett band, Bo Stensson Svenningsson, 1947)
    • Vad suckar leksakslådan? (1941)
    • Sista sommarlovet (1942)
    • Vackra vita tänder (1943)
    • Slå dank (1944)
    • Den felande länken (1945)
  • Större än du nånsin tror (1946)
  • Bekänna färg (1947)
  • Tetralogin om Blenda Heurman (samlad under titeln Berättelsen om Blenda 1984)
    • Dan före dan (1948)
    • Mera vild än tam (1949)
    • Häxan i pepparkakshuset (1950)
    • Då bleknar bruden (1951)
  • Drömtydning (1952)
  • Foto von Blomberg (1953)
  • Vänstra kinden eller En svensk tiger (1954)
  • Dockan dansar, klockan slår (1955)
  • Trilogin om Vendela Borg:
    • Sardinens begravning (1956)
    • Storken i Sevilla (1957)
    • Finns här några snälla barn? (1958)
  • Djur i bur (1959)
  • Herre, var är du? (1960)
  • I barnens närvaro (1961)
  • Liv - var är din tagg? (1963)
  • Allt vad du säjer kommer att användas mot dej (1964)
  • Den svenska dygden (1965)
  • Och den mörknande framtid är vår (1966)
  • Öppna fågelburen! (1967)
  • Upp till kamp emot kvalen (1968)
  • Vad en ung flicka bör veta (1969)
  • Varför vill ingen leka med mej? (1970)
  • Galna hundar (1971)
  • Den ståndaktige tennsoldaten (1972)
  • Tack och farväl (1973)
  • Tänk att ha hela livet framför sej (1974)

Övriga skrifter[redigera | redigera wikitext]

  • Rabies eller Lindras livets kval av likars jämmer? (teaterpjäs, 1946)
  • Sten Selander (inträdestal i Svenska Akademien, 1957)
  • Hur jag började (anförande vid bokens dag i Göteborg 15 november 1961, skrift tryckt i hundra exemplar)
  • Mitt liv var en dröm (självbiografi, 1962)
  • Kring Dalinminnet (1963)
  • Opp Amaryllis (postumt utgivna radiokåserier, 1975)

Filmer baserade på Hedbergs böcker[redigera | redigera wikitext]

Radioprogram[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund 2010
  2. ^ Sjöman 1992
  3. ^ Sjöman, s. 42
  4. ^ Sjöman, s. 172, 187
  5. ^ Sjöman, s. 216
  6. ^ Sjöman, s. 418-416
  7. ^ Sjöman, s. 446-447
  8. ^ Sjöman, s. 20-24
  9. ^ Lönnroth och Delblanc, s. 73
  10. ^ Lönnroth och Delblanc, s. 69
  11. ^ Hägg, s. 499.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Elis (1944). Olle Hedberg. Stockholm: Norstedts. Libris 370556 
  • Burgman, Torsten (2005). Tre författare: Sigfrid Siwertz, Olle Hedberg och Jolo, Jan Olof Olsson. [Lund: Torsten Burgman]. Libris 9819246 
  • Carlquist, Jonas (1997). ”Mellan raderna och orden i Olle Hedbergs "Får jag be om räkningen": ett försök till läsning i Söderbergiansk anda”. Till Barbro / utgivna av Roger Andersson och Patrik Åström (Stockholm : Institutionen för nordiska språk, Univ., 1997): sid. 23-52.  Libris 2772768
  • Helén, Gunnar (1938). Stildrag i Olle Hedbergs prosa. Skrifter / utgivna av Samfundet för stilforskning, 99-0144662-7 ; 5-6. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 372820 
  • Kulling, Jacob (1952). Olle Hedbergs romaner: moraliska och religiösa problem. Stockholm: Norstedts. Libris 8203958 
  • Sjögren, Jessica (1998). Finns här några snälla barn?: närläsning av utvecklingsromaner av Olle Hedberg. Stockholm: Litteraturvetenskapliga institutionen, univ. Libris 2879704 
  • Svenninger, Bengt (1965). Sprickan i universum: studier kring en motivkrets i Olle Hedbergs författarskap. Stockholm: Norstedt. Libris 11755 
  • Svensson, Conny (2005). ”Ordkonst och bildkonst i Olle Hedbergs roman Foto von Blomberg”. Årsbok / Kungl. Humanistiska vetenskaps-samfundet i Uppsala 2004,: sid. [179]-196. 0349-0416. ISSN 0349-0416.  Libris 10359885

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Sten Selander
Svenska Akademien,
Stol nr 6

1957-1974
Efterträdare:
Per Olof Sundman