Onychomys torridus
| Onychomys torridus Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Hamsterartade gnagare Cricetidae |
| Underfamilj | Neotominae |
| Släkte | Gräshoppsmöss Onychomys |
| Art | Onychomys torridus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Onychomys torridus | |
| Auktor | (Coues, 1874) |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Onychomys torridus[2][3][4][5][6] är en däggdjursart som först beskrevs av Elliott Coues 1874. Onychomys torridus ingår i släktet gräshoppsmöss, och familjen hamsterartade gnagare.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[7]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Denna gnagare blir 9 till 13 cm lång (huvud och bål) och väger cirka 22 g. Svansen är med en längd av 3 till 6 cm kort för en gräshoppsmus och den liknar en klubba i formen. Den täta pälsen är på ovansidan kanelfärgad med gråa och rosa skuggor. Det finns en tydlig gräns mot den vita undersidan. Även svansens främre del är på ovansidan brun och på undersidan vit. Dessutom har svansens spets en vit färg.[9][10]
Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]
Arten lever i sydvästra USA (Nevada, Kalifornien, Arizona) och nordvästra Mexiko. Den vistas i halvöknar med glest fördelade buskar och i klippiga områden.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Denna gnagare är främst nattaktiv och den håller ingen vinterdvala. Individerna vilar i underjordiska bon som ofta skapades av ett annat djur.[9]
Onychomys torridus har främst leddjur som skalbaggar, gräshoppor och skorpioner som föda. Ibland äts andra gnagare av släktena hjortråttor, fickspringmöss eller åkersorkar och i vissa fall även växtdelar.[10] Kannibalism är inte ovanlig hos arten. Det gäller främst för exemplar som är stressade eller efter längre tider av matbrist. Skorpioner angrips i början med flera bett i svansen och sedan attackeras huvudet.[9] Även när gnagaren får ett stick med gifttaggen i ansiktet fortsätter attackerna. Enligt undersökningar finns en mekanism som förhindrar att smärtan vidarebefordras till hjärnan.[11][12]
När honan inte är brunstig lever individerna vanligen ensamma, men ibland syns en hane och en hona längre tider ihop. Onychomys torridus har ett typiskt ylande läte för att markera reviret eller ett byte. Det påminner i viss mån om vargens ylande och kan höras av människor på över 100 meters avstånd. Gnagaren intar även en position som påminner om vargen när den skriker med vikten på bakbenen och nosen uppåt.[10]
Honor kan para sig hela året men de flesta ungar föds under senvåren eller under sommaren. Per år föds upp till 6 kullar med 1 till 6 ungar per kull. Honan är dräktig 26 till 35 dagar och de nyfödda ungarna är blinda. Ungarna öppnar sina ögon efter två veckor och de diar sin mor cirka tre veckor. Könsmognaden infaller efter cirka 40 dagar. Enstaka individer blev i fångenskap 4,6 år gamla.[10] Tre dagar efter födelsen deltar även fadern i ungarnas uppfostran. Han vårdar ungarnas päls och ger kroppsvärme.[9]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] 2008 Onychomys torridus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Onychomys torridus
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/onychomys+torridus/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c d] McCarty, Richard (21 november 1975). ”Onychomys torridus” (på engelska). Mammalian Species #59. American Society of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-059-01-0001.pdf. Läst 22 juni 2016.
- ^ [a b c d] Denis Kester (12 april 1999). ”Southern grasshopper mouse” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Onychomys_torridus/. Läst 22 juni 2016.
- ^ Wade, Lizzie (24 oktober 2013). ”Mouse impervious to scorpion's sting”. Science. http://news.sciencemag.org/biology/2013/10/mouse-impervious-scorpions-sting. Läst 16 september 2014.
- ^ Reardon, S. (1 november 2013). ”Zoologger: Mouse eats scorpions and howls at the moon”. NewScientist. http://www.newscientist.com/article/dn23072-zoologger-mouse-eats-scorpions-and-howls-at-the-moon.html.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Onychomys torridus.
|