Paldiski

	Paldiski
	Rågervik · Rogervik · Baltischport
	Stad
Flagga	Stadsvapen
Land	Estland
Landskap	Harjumaa
Kommun	Lääne-Harju kommun
Höjdläge	18 m ö.h.
Koordinater	59°21′N 24°3′Ö / 59.350°N 24.050°Ö
Area	101,8 km²
Folkmängd	4 154 (1 januari 2008)
Befolkningstäthet	41 invånare/km²
Grundad	1783
Borgmästare	Kaupo Kallas
Tidszon	EET (UTC+2)
- sommartid	EEST (UTC+3)
Postnummer	76806
Geonames	589663
	Läge i Estland. Läge i Estland.
	Läge i Harjumaa. Läge i Harjumaa.

Paldiski (tidigare svenskt namn Rågervik, även känd som Rogervik och Baltischport) är en liten hamnstad på Estlands västkust cirka fyra mil sydväst om Tallinn. Den ligger på halvön Packer i Lääne-Harju kommun i landskapet Harjumaa vid Matsvikens strand. Utanför staden ligger Lilla och Stora Rågö.

Staden utgjorde tidigare en egen kommun (stadskommun, estniska: linn) men är sedan den 23 oktober 2017 centralort i Lääne-Harju kommun.^[3]^[4]

Historia

1700- och 1800-talet

Paldiski grundades under namnet Rågervik som en fiskehamn av estlandssvenskar. Efter att Peter den Store erövrat Baltikum, började man 1718 bygga en hamn för den ryska flottan på platsen, under namnet Rogervik. Arbetet var klart 1770. 1761 döptes staden om till Baltischport (ryska: Валтийский Порт/Baltijski Port) av Katarina II. Från det namnet kommer det estniska namnet Paldiski, som blev officiellt 1933. 1783 erhöll Paldiski stadsrättigheter. Staden anfölls och brändes delvis 1790 av svenska trupper under en räd under Gustav III:s ryska krig.

Paldiski var huvudhamn för Tallinn och Sankt Petersburg, särskilt under vintern, eftersom den inte frös till. Därför byggdes Estlands äldsta järnvägslinje hit, den så kallade Baltiska järnvägen (ryska: Балтийская железная дорога). Den öppnades 1870 och förband Paldiski med Tallinn, Narva och Sankt Petersburg.

Frihetstiden 1922-1939

Under Estlands självständighet var Paldiski en frihamn och en omtyckt kurort, framför allt bland konstnärer.

Sovjettiden

1939 byggde de sovjetiska myndigheterna en militärbas i Paldiski. 1941-1944 var staden ockuperad av tyskarna. Under Sovjettiden låg här en ubåtsbas och ubåtskrigsskola för atomubåtspersonal med två kärnreaktorer. Basen byggdes 1965-68 och Paldiski blev en sluten militärstad, vilket innebar att civilbefolkningen fick flytta.^[5] Sovjetmilitären lämnade basen 1994 och demonterade kärnreaktorerna. Basen blev jämnad med marken i 2007.

Självständigheten till idag

Efter det att ryssarna lämnade landet 1991 avfolkades staden kraftigt, dels därför att de många ryssarna flyttade därifrån, dels därför att också många ester flyttade framför allt beroende på att hamnområdet är kontaminerat av radioaktivt avfall.

Statens strålskyddsinstitut har hjälpt till att sanera området.

Sevärdheter

I närheten av Paldiski ligger den gamla ryska borgruinen Rogervik. Här satt fångar efter bondeupproren 1755–1756 och 1773–1775. Några av de mest kända fångarna var Jemeljan Pugatjov och Salawat Julajev.

Från den sovjetiska ockupationen finns ett stort antal övergivna militära byggnader i Paldiski och dess omgivning.

Stora delar av staden består av sovjetiska bostadshus i betong, men det finns även gamla bevarade trähus från 1800-talet, bland annat järnvägsstationen och Amandus Adamson-museet.

Kommunikationer

I Paldiski ligger två lasthamnar: Paldiskis södra hamn, som ingår i det statliga aktiebolaget Port of Tallinn och Paldiskis norra hamn, som ägs av Paldiski Sadamate AS. Från båda hamnar trafikerar ro-pax-fartyg på linjen Kapellskär-Paldiski.

Paldiski har elektrifierad järnvägsförbindelse med Tallinn. Linjen trafikeras med såväl godståg som moderna passagerartåg, vilka går upp till en gång i timmen under rusningstrafik. Tågen stannar vid flera stationer mellan Paldiski och Tallinn, bl.a. i Pääsküla och Nõmme.

Kända personer från Paldiski

Amandus Adamson - känd estländsk skulptör och målare

Populärkultur

Paldiski har blivit relativt känt i Sverige tack vare "Killinggängets" film Torsk på Tallinn. Även delar av filmen Lilja 4-ever spelades in i området.

Källor

^ [a b] Statistics Estonia; Population number, area and density by administrative unit or type of settlement, 1 January Läst 24 juli 2011.
^ Toivo Miljan, Historical Dictionary of Estonia (Lanham, Md.: Scarecrow Press, 2004), s. 10.
^ http://haldusreform.fin.ee/static/sites/3/2017/07/ulevaade_kovid_14.07.2017.pdf
^ https://haldusreform.fin.ee/2017/10/uhinemiste-ja-liitumiste-joustumine/^{[död länk]}
^ Külvi Kuusk och Maivi Kärginen, Stop! Border Zone! (Rannarahva museum, 2013), s. 37. ISBN 978-9949-9527-0-0

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Baltisch-Port, 1904–1926.

Estland, Lettland & Litauen: [arkitektur, natur, nattliv, kyrkor, slott, museer, stränder, folkmusik, nationalparker, sjöar. Första klass reseguider 99-2094271-5. Stockholm: Reseförlaget. 2009. Libris 11235025. ISBN 91-7425-030-2

Externa länkar

Bilder från Paldiski

[StatEstPop2011-1] [a b] Statistics Estonia; Population number, area and density by administrative unit or type of settlement, 1 January Läst 24 juli 2011.

[2] Toivo Miljan, Historical Dictionary of Estonia (Lanham, Md.: Scarecrow Press, 2004), s. 10.

[3] ttp://haldusreform.fin.ee/static/sites/3/2017/07/ulevaade_kovid_14.07.2017.pdf

[4] ttps://haldusreform.fin.ee/2017/10/uhinemiste-ja-liitumiste-joustumine/^{[död länk]}

[5] Külvi Kuusk och Maivi Kärginen, Stop! Border Zone! (Rannarahva museum, 2013), s. 37. ISBN 978-9949-9527-0-0

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]