Hapsal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°57′N 23°32′Ö / 58.950°N 23.533°Ö / 58.950; 23.533
Hapsal
Haapsalu
Stad
Hapsals järnvägsstation
Hapsals järnvägsstation
Haapsalu lipp.svg
Flagga
Haapsalu coat of arms.svg
Stadsvapen
Land  Estland
Län Lääne
Höjdläge 10 m ö.h.
Koordinater 58°57′N 23°32′Ö / 58.950°N 23.533°Ö / 58.950; 23.533
Area 10,59 km²[1]
Folkmängd 11 618 (1 januari 2010)[1]
Befolkningstäthet 1 097 invånare/km²
Borgmästare Urmas Sukles
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 90504
Hapsals läge i Estland
Red pog.svg
Hapsals läge i Estland

Hapsal (på estniska Haapsalu ("asplunden")) är en stad med 11 922 invånare (2003) i västra Estland, 35 mil från Stockholm, belägen vid södra stranden av en vik av Östersjön innanför Dagö. Utanför Hapsal ligger viken Hapsalviken. Staden betraktades som centrum för estlandssvenskarnas Aiboland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hapsal fick sina stadsrättigheter år 1279, men stadens historia sträcker sig tillbaka till 1263, då den valdes till den katolske biskopens högsäte för Wiek och Ösel. Biskopskatedralen färdigställdes under andra hälften av 1200-talet. Här finns även en medeltida borg som numera står ruin mitt i staden. Det höga tornet är dock intakt och går att besöka. Borgen var under en tid svensk och är delvis byggd av svenskar. Här kan man (om man är lite vidskeplig) få se "Vita damen" ("Valge daam") visa sig i fönstret till slottskyrkan.

Under 1800-talet var Estland en del av Ryssland. Med sitt läge vid Östersjön tjänade Hapsal som kurort och var slutstation på järnvägen från Reval (Tallinn), därför har den lilla staden en överdimensionerad och pampig järnvägsstation. Under Estlands självständiga tid på 1930-talet var den svenska turismen riklig.

Under kalla kriget hade Sovjetunionen ett stort, numera övergivet, militärt flygfält vid Hapsal. Staden var mycket förfallen då sovjetmakten återlämnade den till esterna år 1991 men har nu nästan helt restaurerats och återigen blivit den pittoreska kurort den en gång var.

Hapsals slott i slutet av 1800-talet

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I Hapsal finns flera museer, bland andra Aibolands museum ("Öbolandets museum"), som visar hur estlandssvenskarna levde innan de flesta flydde till Sverige i slutet av andra världskriget.

Kända personer från Hapsal[redigera | redigera wikitext]

Den kända illustratören Ilon Wikland, som illustrerat många av Astrid Lindgrens böcker, bodde som barn hos sin farmor i Hapsal. Vid andra världskrigets slut såg farmodern till att hon kom som krigsflykting till Stockholm och fick då bo hos en faster. Ilon Wikland har tillsammans med Rose Lagercrantz författat ett par bilderböcker som handlar om barndomen i Estland och Hapsal.

Andra kända personer från staden är tonsättaren Adolf Vedro, konstnären Ants Laikmaa och språkvetaren Ferdinand Johann Wiedemann.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistics Estonia; Population number, area and density by administrative unit or type of settlement, 1 January Läst 24 juli 2011.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]