Tartu

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 58°22′N 26°43′Ö / 58.367°N 26.717°Ö / 58.367; 26.717
Tartu
Dorpat
Stad
Centrala Tartu
Centrala Tartu
Tartu flag.svg
Flagga
Tartu coat of arms.svg
Stadsvapen
Land  Estland
Län Tartu
Höjdläge 79 m ö.h.
Koordinater 58°22′N 26°43′Ö / 58.367°N 26.717°Ö / 58.367; 26.717
Area 38,8 km²[1]
Folkmängd 103 284 (2010)[1]
Befolkningstäthet 2 662 invånare/km²
Först omnämnd 1030
Borgmästare Urmas Kruuse
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postnummer 50050-51111
Tartus läge i Estland.
Red pog.svg
Tartus läge i Estland.
Rådhuset i Tartu

Tartu (historiska namn: tyska och svenska: Dorpat; ryska 1893–1918 Юрьев, Jurjev, men idag Тарту, Tartu) är en stad i sydöstra Estland. Staden är huvudstad i Tartu län (Tartumaa, Dorpatland) och har 103 284 invånare (2010).

Tartu ligger i det historiska Livland och var fram till Estlands självständighet känt i omvärlden under sitt tyska namn Dorpat.

I staden finns också Tartu universitet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Genom staden flyter Emajõgi, en av Estlands största floder sett till vattenföringen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Dorpat grundades av storfursten Jaroslav I men erövrades sedan av esterna och 1224 av Svärdsriddarorden. Staden blev under Svärdsriddarordens styre biskopssäte och en viktig plats för handeln mellan Hansan och Ryssland. År 1558 intogs staden av ryssarna, därefter fick staden nya herrar vid ett flertal tillfällen; Polen (1582), Sverige (1601), Polen ånyo (1603), och sedan tillbaka till svenskt styre 1625.

Svensktiden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svenska Livland

Gustav II Adolf inrättade Dorpats hovrätt år 1630, vilket då var den tredje svenska hovrätten som inrättades. 1631 infördes den första tryckpressen i Estland.[2] Gustav II Adolf lät även grunda ett universitet (se Tartu universitet) år 1632.

1700-talet till första världskriget[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: guvernementet Livland

Under stora nordiska kriget erövrades Dorpat 1704 av den ryske tsaren Peter I och kom under ryskt styre, där det tillhörde guvernementet Livland. Under det ryska styret halverades befolkningen från 6000 vid slutet av femtonhundratalet till 3 421 år 1789.[3]

Frihetstiden 1922–1939[redigera | redigera wikitext]

1917 delades Livland mellan Estland och Lettland och vid Estlands självständighet tillföll Tartu den nya staten. Under mellankrigstiden blev staden Estlands kulturella centrum och utvecklades till en viktig handels- och industristad.

Sovjettiden[redigera | redigera wikitext]

År 1940 intogs staden av Sovjetunionen. Under de följande årens stridigheter mellan Sovjetunionen och Tyskland totalförstördes staden. Av de klassiska byggnaderna finns universitetet kvar med sitt astronomiska observatorium, Rådhuset och Johanneskyrkan. Den senare svårt brandskadad under det senaste kriget, men restaurerad under 1990-talet.

Efter andra världskriget kom staden att tillhöra Estniska SSR inom Sovjetunionen. Deportationer av den estniska befolkningen (som före kriget utgjort 85 % av folkmängden) till Sibirien och inflyttning av ryssar och andra sovjetfolk ledde till att staden fick en mycket brokig etnisk sammansättning. Under sovjettiden byggdes en av Sovjetunionens viktigaste flygbaser i stadens utkant, med kapacitet att ta emot kärnvapenbärande jumboplan; det benämndes "objektet" då det inte fick nämnas vid namn.

Under Sovjettiden var Tartu en stängd stad som krävde specialtillstånd för utländska medborgare vid besök. Detta på grund av att staden hade en väldigt viktig flygbas. Ännu idag går huvudvägen förbi staden, och en egen väg (där man fortfarande kan se grunderna till bommarna och vaktposterna) leder in till staden.

Självständigheten till idag[redigera | redigera wikitext]

Invid Tartu universitet restes 1928 en staty av Gustav II Adolf. Den avlägsnades under sovjettiden, direkt efter andra världskriget men 1992 restes en ny, gjord efter en gipsmodell som fanns i Göteborg.

Tartu är ett relativt välmående akademiskt centrum och är landets andra stad i storlek, och under snabb ekonomisk utveckling. Tartu är systerstad till Uppsala och orterna har ett mycket nära samarbete. I Tartu finns också huset Uppsala Maja som är en symbol för Tartus nära samarbete med Uppsala.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistics Estonia; Population number, area and density by administrative unit or type of settlement, 1 January Läst 24 juli 2011.
  2. ^ Miljan (2004), s. 467.
  3. ^ Miljan (2004), s. 467.
  • Estland, Lettland & Litauen: [arkitektur, natur, nattliv, kyrkor, slott, museer, stränder, folkmusik, nationalparker, sjöar. Första klass reseguider 99-2094271-5. Stockholm: Reseförlaget. 2009. Libris 11235025. ISBN 91-7425-030-2 
  • Miljan, Toivo (2004) (på eng). Historical dictionary of Estonia. European historical dictionaries ; no. 43. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 9091929. ISBN 0-8108-4904-6