Paul-Henri Spaak
| Paul-Henri Spaak | |
 |
|
|
|
|
| Ämbetsperiod 15 maj 1938–22 februari 1939 |
|
| Företrädare | Paul-Emile Janson |
|---|---|
| Efterträdare | Hubert Pierlot |
| Ämbetsperiod 13 mars 1946–31 mars 1946 |
|
| Företrädare | Achille Van Acker |
| Efterträdare | Achille Van Acker |
| Ämbetsperiod 20 mars 1947–11 augusti 1949 |
|
| Företrädare | Camille Huysmans |
| Efterträdare | Gaston Eyskens |
|
|
|
| Född | 25 januari 1899 Schaerbeek, Belgien |
| Död | 31 juli 1972 (73 år) Braine-l'Alleud, Belgien |
| Politiskt parti | Belgische Socialistische Partij- Parti Socialiste Belge |
| Maka | Marguerite Malevez, efter hennes död Simone Dear |
Paul-Henri Spaak uttal , född 25 januari 1899, död 31 juli 1972, var en belgisk socialistisk politiker.
Spaak var från 1936 till 1966 premiärminister eller utrikesminister i nästan alla belgiska regeringar. (Undantag augusti 1949 - april 1954 och juni 1958 - april 1961.) Han var en av EU:s grundare, och kallades Mr Europe.
[redigera] Biografi
Spaak var soldat under första världskriget, efter att ha ljugit om sin ålder, och blev då krigsfånge. 1936 utnämndes Spaak till Belgiens utrikesminister, och kvarblev med detta uppdrag till 1949, bortsett från perioder åren 1938-1939 och 1947-1949, då han var landets konseljpresident. Under andra världskriget ålåg det honom att genomdriva Belgiens neutralitet, men hans regering tvingades gå i exil.
Spaak började under tiden i exil att försöka få till stånd ett enande av länderna i området, och utarbetade därför Beneluxplanen. Tankarna om mellanstatliga samarbeten och allianser sträckte sig långt bortom Benelux; han var en av de första som förordade Europeiska kol- och stålgemenskapen, och önskade även militärt samarbete inom Europa.
När FN:s generalförsamling samlades första gången 1946, blev Spaak dess första ordförande. Hans värv fortfor genom att han 1948-1949 var ordförande i OEEC:s råd. 1946 blev han även vald till Europarådets president. I egenskap av socialist var han antimonarkist, och han genomdrev att kung Leopold abdikerade 16 juli 1951. 1957–1961 var han Natos generalsekreterare. Till hans gärningar hör även att han utformade stora delar av Romfördraget.
1957 tilldelades han Karlspriset.
[redigera] Källor
- Anno 72, Stockholm, 1973, s. 123
- Biografi på EU:s webbplats, sidan besökt 11 september 2007
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Paul-Henri Spaak.
| Företrädare: Paul-Emile Janson |
Belgiens premiärminister 1938–1939 |
Efterträdare: Hubert Pierlot |
| Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren |
Ordförande i FN:s generalförsamling 1946–1947 |
Efterträdare: Oswaldo Aranha |
| Företrädare: Achille Van Acker |
Belgiens premiärminister 1946 |
Efterträdare: Achille Van Acker |
| Företrädare: Camille Huysmans |
Belgiens premiärminister 1947–1949 |
Efterträdare: Gaston Eyskens |
| Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren |
Ordförande i Europaparlamentet 1952–1954 |
Efterträdare: Alcide De Gasperi |
| Företrädare: Lord Ismay |
Natos generalsekreterare 1957–1961 |
Efterträdare: Dirk Stikker |
|
|||||
