Per Morberg

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Per Myrberg.
Per Morberg
Per Morberg på Bokmässan 2013.
Per Morberg på Bokmässan 2013.
FöddPer Henrik Andersson
23 juni 1960 (63 år)
Sverige Brännkyrka församling, Stockholm
Andra namnPer Morberg
Aktiva år1987–
MakaInese Bergs Morberg (1987– )
Barn5
WebbplatsPerMorberg.com
Betydande roller
Viggo Strieber i Rederiet
Joakim Wersén i Beck-serien
Conny i Så som i himmelen
IMDb SFDb

Per Henrik Morberg, ursprungligen Andersson[1], född 23 juni 1960 i Brännkyrka församling, Stockholm,[2] är en svensk skådespelare, kock och programledare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Morberg är uppvuxen i Hökarängen och Sköndal i Stockholm. I tonåren tävlade han i judo för judoklubben IK Södra Judo, tog svart bälte och korades till svensk och skandinavisk mästare. 1979 kom han trea vid Ungdoms-EM i Östberlin. Han utbildade sig till kock vid Kristinebergs hotell- och restaurangskola och arbetade sedan på anrika krogar som bland annat Riche, Café Opera, Club Alexandra och Tullgarns värdshus.

Efter en teaterkurs på Studiefrämjandet 1982 uppmanades han att söka vidare till scenskolan. Han utbildade sig på Teater- och Operahögskolan i Göteborg och gjorde sin praktik på Angereds Teater där han genast fick göra huvudrollen som Armand i Kameliadamen. Han har turnerat med Riksteatern i flera uppsättningar och blev speciellt uppmärksammad för rollen som Molina i Spindelkvinnans kyss. På Dramaten har han medverkat i produktioner som Farliga förbindelser och Fröken Julie. Han överraskade som komisk skådespelare i Sound of MusicGöta Lejon 1995 där han gestaltade Maximillian Detweiller.

För den stora allmänheten är Morberg mest känd för sina roller på film och tv. Här kan nämnas till exempel huvudrollen som Bengt Hall i filmen 1939, filmregissören Mos i Zingo, psykopaten Viggo Strieber i tv-serien Rederiet och Roger Rönn i Vita lögner. Han har medverkat i flera Beckfilmer med Peter Haber (och där spelat Becks chef) samt i Kay Pollaks kritikerrosade Så som i himmelen. Han spelade Rövhalt i TV-serien Hem till Midgård på TV4. Morberg har gjort reportage om jakt och matlagning i magasinet Jakt & fiske i TV 4 Plus, varit domare i Sveriges mästerkock och har lett ett eget matlagningsprogram, Vad blir det för mat?, på TV4.

Under våren 2009 följde Morberg upp framgångarna med sitt matlagningsprogram genom att ge ut en kombinerad kokbok och självbiografi under namnet Morberg – scenen, livet och konsten att laga mat.

Han är gift med Inese Bergs Morberg och har fem döttrar. Dottern Alida Morberg är även hon skådespelare.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

TV-serier[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1987 Jim Under tiden
Michael Druker
Richard Looft Dramaten
1995 Sound of Music
Richard Rodgers och Oscar Hammerstein II
Trond Lie Göta Lejon[3]
2003 Jean Fröken Julie
August Strindberg
Ernst Billgren
Per Morberg
Tullgarns slott[4]
2004 Jean Fröken Julie
August Strindberg
Ernst Billgren
Per Morberg
Tullgarns slott
2006 Jason Medea (Μήδεια Mēdeia)
Euripides
Sara Cronberg Stockholms stadsteater
2008 London – The Musical
David Hynes, Steve Martin, Henrik Wikström, Jan Sjönneby, Chris Larner
Nigel Harvey Filadelfiakyrkan[5]

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
2003 Fröken Julie
August Strindberg Tullgarns slott[4]
Regi tillsammans med Ernst Billgren
2004 Fröken Julie
August Strindberg Tullgarns slott
Regi tillsammans med Ernst Billgren

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980: Andersson, Per Henrik
  2. ^ Sveriges befolkning 1990: Morberg, Per Henrik
  3. ^ Marcus Boldemann (9 september 1995). ”Överhurtig Carola övertygar”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/overhurtig-carola-overtygar/. Läst 17 september 2016. 
  4. ^ [a b] Ingegärd Waaranperä (22 juni 2003). ”Varken Gud eller Freud i 'Fröken Julie'”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/varken-gud-eller-freud-i-froken-julie/. Läst 28 april 2018. 
  5. ^ Sara Norling (3 februari 2008). ”Någon Londonkänsla infinner sig aldrig”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/kultur/nagon-londonkansla-infinner-sig-aldrig/. Läst 24 mars 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]