Pereswetoff-Morath

Från Wikipedia
Adliga ätten Pereswetoff-Morath
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1652
Gradadlig ätt nr 559
† Utslocknad i Sverige
Utslocknadsvärdssidan 2 april 1919, spinnsidan 22 maj 1959
SvärdssidanFredrik Pereswetoff-Morath (1843–1919)[1]
SpinnsidanOlga Pereswetoff-Morath (1871–1959), gift med Carl-Axel Hasselrot

Pereswetoff-Morath ([pɛrɛˈsveːtɔf mʊˈrɑːt]) var en svensk adelsätt av ryskt ursprung, och en av de så kallade bajorsläkterna. Den adliga ätten är utslocknad (på svärdssidan), men släkten fortlever i Sverige genom adoption av en linje på spinnsidan. Den ursprungliga ryska namnformen är Peresvétov (Пересвѣтовъ/Пересветов).

Det medeltida ursprunget[redigera | redigera wikitext]

Den ryska adliga ätten Peresvetov, av vilken ätten Pereswetoff-Morath är en gren, har medeltida ursprung. Den är säkert belagd från mitten av 1400-talet men kan sannolikt föras tillbaka till 1300-talet. Svenska genealogier har felaktigt gjort gällande att det var en bojarsläkt, och ättartavlor såsom Anreps börjar med en ”Iwan Pereswetoff” som skall ha varit sotnik (befälhavare över hundra man) och gift med en furstinna Gagarina, medan hans son Alexander skall ha varit ”Bojar (Rådsherre) i Nowgorod” och gift med en furstinna Galitzina. Deras ättlingar skall sedan huvudsakligen ha varit verksamma i Novgorod.[2] Den danske historikern John H. Lind har emellertid visat att denna stamtavla är ett falsifikat från 1700-talet.[3] Det har föreslagits att en godsägare i furstendömet Dmitrov på 1400-talet i stället var släktens stamfader,[4] men den ryske historikern A.V. Kuzmin har visat att släkten med största sannolikhet härstammar från den östslaviske bojaren och helgonet Alexander Peresvet (d. 1380).[5] Denne kom från Brjansk, beläget i ett område som stundom låg under Moskvaryssland, stundom under Storfurstendömet Litauen. Den ryske och ruthenske politiske 1500-talstänkaren Ivan Peresvetov, som gjorde anspråk på att härstamma från Alexander Peresvet, tillhörde sannolikt en annan gren av ätten. En historisk gissning med utgångspunkt i det sena namnledet ”Morath” om att den svenska ätten skulle ha ”tartariskt” – dvs. tatariskt – ursprung[6] är felaktig och oförenlig med historiska källor.[7]

I svensk tjänst[redigera | redigera wikitext]

En ättling till Alexander Peresvet, Murat Aleksejevitj Peresvetov från Rostov (i äldre svensk genealogisk litteratur felaktigt kallad Per Philipsson Pereswetoff-Morath)[8], trädde i novgorodisk tjänst under den Stora oredan, när svenska trupper under Jacob De la Gardie besatte Novgorod. Inom kort gick han i omedelbar svensk tjänst, enligt en senare uppgift som ryttmästare. Han erhöll av kronan gods i Ingermanland. Murat Peresvetovs son med Agafia Amineva, Alexander, blev med tiden överste till häst och fästningskommendant på Nyenskans. Han erhöll svenskt adligt sköldebrev 1652 och introducerades samma år på nummer 559 under namnet Pereswetoff-Morath, i vilket han fogade sin fars tilltalsnamn till släktnamnet. Hans hustru var Barbara Möller, dotter till diplomaterna Catharina Stopia och Johan Möller[9]. En dotter till överste Alexander Pereswetoff-Morath och Barbara Möller gifte sig med sin kusin, överstelöjtnant Constantin Rubzoff och blev stammoder till den svenska adelsätten med detta namn. På svärdssidan fortlevde ätten med överstelöjtnanten vid Savolax tremänningsbataljon Alexander Pereswetoff-Morath, gift med sin kusin, Barbara Gustaviana Staël von Holstein. Liksom sina två bröder var han verksam i Stora nordiska kriget. En av dessa var generalmajor Carl Pereswetoff-Morath (1665–1736).

Efter Stora nordiska kriget[redigera | redigera wikitext]

Johan Pereswetoff-Moraths begravningsvapen i Köpings kyrka (1661)

Ättens huvudgren skulle följa Alexanders son överstelöjtnanten Carl Gustaf Pereswetoff-Morath genom två söner ur hans äktenskap med Hedvig Charlotta von Lietzen. Den äldre grenen utgick från kaptenen Georg Bogislaus Pereswetoff-Morath. En ättling till den sistnämnde, Carl Emil Wilhelm Pereswetoff-Morath, var gift med sin syssling Carolina Pereswetoff-Morath, dotter till lagmannen Fredrik Carl Pereswetoff-Morath och Fredrika von Stierneman. Deras äldste son, skriftställaren Fredrik Pereswetoff-Morath slöt ätten på svärdssidan år 1919.

Den yngre grenen av ätten utgick från Georg Bogislaus bror, lagmannen Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath, gift med grevinnan Anna Maria Reenstierna, vars sonson kammarherren Carl Wilhelm Pereswetoff-Morath slöt grenen på svärdssidan 1895. Med sin hustru Ebba Forsgrén hade han bland annat dottern Ida Pereswetoff-Morath, som var gift med disponenten Magnus Dahlqvist från Skivarp. Deras son, sedermera överstelöjtnanten Carl-Magnus Pereswetoff-Morath, adopterades av förutnämnde Fredrik Pereswetoff-Morath (äldre grenen) och upptog släktnamnet, dock utan att erkännas som adlig av Riddarhuset. Denna gren är fortlevande i Sverige. Till den hör bland andra förre generalsekreteraren i Sveriges Civilförsvarsförbund Magnus Pereswetoff-Morath (född 1921) och Alexander Iwan Pereswetoff-Morath (född 1969), professor i slaviska språk vid Uppsala universitet.

En bror till Georg Bogislaus och Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath, majoren och lingvisten Carl Fredrik Pereswetoff-Morath, hade som enda barn dottern Julia Sophia Dorotea, gift Cavalli. En äldre halvbror till de tre var juristen Alexander Pereswetoff-Morath, vars gren utslocknade på svärdssidan med hans son, hovjägmästaren Carl Gustaf Pereswetoff-Morath. Ytterligare en äldre halvbror, majoren Carl Gustaf Pereswetoff-Morath, var far till överste Carl Axel Pereswetoff-Morath. En son till Anders Wilhelm Pereswetoff-Morath var juristen och författaren Wilhelm Pereswetoff-Morath, som var far till ovannämnde Carl Wilhelm Pereswetoff-Morath.

Personer med efternamnet Peresvetov/Pereswetoff-Morath[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”En kavaljer Med Carl Fredrik Pereswetoff-Morath som på onsdagen avled...”. Svenska Dagbladet. 4 april 1919. ISSN 1101-2412. https://tidningar.kb.se/1767385/1919-04-04/edition/10979/part/1/page/8/?q=Pereswetoff-Morath&from=1919-01-01&to=1919-12-31. Läst 27 december 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  2. ^ G. Anrep. Svenska adelns ättar-taflor, 3. Stockholm 1862, sid 164
  3. ^ John H. Lind (1984). ”De Ingermanlandske ”Ryss-Bajorer”. Deres sociale og genealogiske baggrund”. Gentes Finlandiae (Helsingfors: Finlands Riddarhus). 
  4. ^ Svenska släktkalendern 2000. Stockholm. 2000. sid. 271 
  5. ^ Kuz´min, Andrej Valentinovič (2015). Na puti v Moskvu. Očerki genealogii voenno-služiloj znati Severo-Vostočnoj Rusi v XIII–seredine XV v.. "2". Moskva. sid. 61–81 
  6. ^ G. Elgenstierna. Svenska adelns ättartavlor, 5. Stockholm, 1930, sid 676
  7. ^ Lind; Kuz´min
  8. ^ A. I. Peresvetov-Murat (1999). ”Iz Rostova v Ingermanlandiju: M. A. Peresvetov i drugie russkie baijor’y”. Novgorodskij istoričeskij sbornik 7 (17): sid. 366–378. 
  9. ^ [Sjölund :"http://genealogi.sjolunds.se/moller.htm] Adliga släkten Möllers första led" (Peter Sjölunds släktforskningssidor, 2018-06-05)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Adelskalendern 1923
  • G. Elgenstierna. Svenska adelns ättartavlor, 5. Stockholm, 1930
  • Svenska släktkalendern 2000. Stockholm 2000.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]