Persisk stör

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Persisk stör
Status i världen: Akut hotad[1]
Acipenser persicus.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Störartade fiskar
Acipenseriformes
Familj Störfiskar
Acipenseridae
Släkte Acipenser
Art Persisk stör
A. persicus
Vetenskapligt namn
§ Acipenser persicus
Auktor Borodin, 1897[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Persisk stör (Acipenser persicus) är en art av släktet Acipenser som finns i Kaspiska havet. Den är en av leverantörerna till klassisk kaviar. Speciellt i handelssammanhang kallas arten också Osietra[3].

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Som alla störar är arten en långsträckt fisk med en hajliknande stjärtfena och en ryggfena som sitter långt bak på ryggen. I stället för fjäll har den 5 rader med benplåtar längs kroppen. Även huvudet har benplåtar.[4] Som mest kan hanen bli 242 cm och väga 70 kg, honan kan bli 176 cm lång.[5]

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Den persiska stören är en anadrom fisk som lever vid kuster och flodutlopp med bräckt vatten men vandrar upp i flodernas sötvatten för att leka.[5] Födan består av bottenlevande blötdjur, kräftdjur och småfisk.[1]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Hanen blir könsmogen mellan 8 och 12 års ålder, honan mellan 12 och 18 år. Leken sker i juni till augusti när vattentemperaturen når upp till 16°C, men arten leker inte varje år. Deltagarna migrerar i regel till lekplatserna under april till maj. Lekområdena utgörs av djupa, kraftigt strömmande floder med sten- eller grusbotten. Populationen i södra Kaspiska havet har två lekperioder, en i april till september och en i september till oktober, men leken där avbryts när vattentemperaturen når över 25°C. Ynglen stannar i floderna till sommaren påföljande år.[1]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten finns i Kaspiska havet, framför allt i den södra delen, och i östra Svarta havet.[5]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Den persiska stören betraktades länge som en underart till Acipenser gueldenstaedtii (A. persicus gueldenstaedtii). Det är först i och med mera ingående studier 1973 som man har börjat betrakta den persiska stören som en egen art. Tester av mitrokondrie-dna har emellertid inte givit någon säker skillnad mellan arterna, så forskningen pågår fortfarande.[1]

Kommersiell användning[redigera | redigera wikitext]

Arten är en av de störar (tillsammans med hus, stjärnstör och sterlett) som levererar den klassiska så kallade ryska kaviaren.[3] Den kommer numera enbart från Kaspiska havet, och iransk kaviar är den enda som kan köpas legalt.[6] I Iran odlas fisken för utsättning i fiskevattnen.[1]

Status[redigera | redigera wikitext]

Den persiska stören är klassificerad som akut hotad ("CR", underklassificering "") av IUCN, och beståndet minskar. Främsta orsaken är överfiske. Kommersiell fångst av arten är förbjuden i Ryssland sedan 2000, men illegalt fiske förekommer och är fortfarande ett hot mot arten. Bifångst vid fiske av andra arter är också ett hot. I Iran, där fisken som nämnts ovan odlas för utsättning, är vattenföroreningar ett hot.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Gesner, J., Freyhof, J. & Kottelat, M. 2010 Acipenser persicus Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-07-14.
  2. ^ Acipenser persicus Borodin, 1897” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=550553. Läst 2012-07-14. 
  3. ^ [a b] ”Kaviar”. Caviara. 2009. http://caviara.se/kaviaren.html. Läst 2012-07-14. 
  4. ^ Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedt. sid. 230. ISBN 91-1-844202-1 
  5. ^ [a b c] Froese, Rainer; Binohlan, Crispina B. (2012-07-03). Acipenser persicus Borodin, 1897 Persian sturgeon” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.us/summary/Acipenser-persicus.html. Läst 2012-07-14. 
  6. ^ Krister Hannar. ”Störkaviar”. Spisa.nu. http://www.spisa.nu/3.204/varufakta/storkaviar/. Läst 2012-07-14.