Kaspiska havet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kaspiska havet
Sjö
Satellitbild över Kaspiska havet
Satellitbild över Kaspiska havet
Länder Azerbajdzjan, Iran, Kazakstan, Ryssland, Turkmenistan
Städer Baku, Rasht, Aktau, Machatjkala, Türkmenbaşy
Källa Volga
 - höjdläge −28 m ö.h.
Utflöde Genom avdunstning
Längd 1 200 km
Bredd 435 km
Medeldjup 184 m
 - Maximalt djup 1 025 m[1]
Volym 78 200 km³
Avrinningsom. 3 626 000 km²
Area 371 000 km²[1]
Typ av sjö Endorheisk
Koordinater 41°N 51°Ö / 41°N 51°Ö / 41; 51Koordinater: 41°N 51°Ö / 41°N 51°Ö / 41; 51
Kaspiska havets avrinningsområde
Kaspiska havets avrinningsområde
Världens största insjö
Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726
Kaspiska havet vid Türkmenbaşy
Oljefält vid Baku
Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden

Kaspiska havet (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariae Mazenderan); azerbajdzjanska: Xäzär dänizi) och kurdiska ; Deriyaya Xazer är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km²[1] och en volym på 78 200 km3.[2] Sjön är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter.[1]

Salthalten i Kaspiska havet ligger på ungefär 1,1 procent,[1] ungefär en tredjedel av salthalten i de flesta haven. Enligt Strabon är sjön namngiven efter ett forntida folk kallat Kashyapas (Sanskrit).[3][4]. Kaspiska havet är känt som Qazvin قزوين eller بحر قزوين på gamla arabiska kartor. I Iran är den ibland kallad Daryâ-ye Mâzandarân eller دریای مازندران.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kaspiska havet är, liksom Svarta havet och Medelhavet en rest av Tethyshavet. Under historiens gång har sjön till och från helt torkat upp, men återfyllts under våtare epoker.

Människan har, enligt utgrävningar vid Behshahr i Mazandaran, varit bosatta i området cirka 75 000 år.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kaspiska havet har en ytnivå 28 meter under havets och ett största djup på 1 023–1 025 meter under havet och tillhör världens yttersta platser. Sjön ligger mellan Kaspiska sänkan i norr, Kazakiska stäppen (Kirgiziska stäppen) i nordost, Turansänkan i öster, Elburz i söder och Kaukasus i väster.

De viktigaste tillflödena är Volga (står för cirka 80 % av inflödet), Ural, Terek och Kura. Andra större tillflöden är Aras, Emba, Kuma, Samur, Sefid och Sulak. Sjön har inget utflöde, utan är endorheisk, det vill säga att vattnet avgår genom avdunstning.

En stor del av kustområdena ligger även de på cirka 28 meter under havsnivån. Sjöns storlek har de senaste decennierna minskat på grund av dammar och konstbevattning som bromsar vattentillförseln. Kaspiska havet delas in i en grundare norra halva och en djupare södra. De båda halvorna skiljs åt av en grundare passage som förbinder halvöarna Apsjeron (i Azerbajdzjan) och Tjeleken (i Turkmenistan) på var sin sida om sjön. Till sjön räknas också den mycket grunda bukten Kara-Bogaz-Gol just norr om Tsjeleken-halvön, men denna bukt håller på att förvandlas till en salt sumpmark och är i det närmaste avskuren från Kaspiska havet av en landremsa.

Djupskillnaden, i kombination med att det största tillflödet av sötvatten sker i norra delen av sjön, skapar en ojämn salthalt i sjön. I norra delen är sjön praktiskt taget saltfri, medan salthalten ständigt stiger i söder. Saltast är Kara-Bogaz-Gol, där det uppmäts en salinitet på 32 procent.[5] Mitt i sjön är salthalten 11–13 viktpromille, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av salthalten i oceanernas havsvatten.

De största städerna vid Kaspiska havet är den ryska hamnstaden Astrachan och den azerbajdzjanska huvudstaden Baku.

I sjön finns ett femtiotal[6] öar, främst i den norra delen. De största öarna är Chechen, Tyuleny, Morskoy, Kulaly, Zhiloy och Ogurchin.[6] Ön Bulla i Bakubukten är känd för sina stora oljetillgångar, liksom Pirallahi på andra sidan Apsjeronhalvön. På Nargin har det tidigare legat en sovjetisk militärbas.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Somrarna är varma runt hela sjön; medeltemperaturen för juli ligger på 25 till 28 plusgrader i sjöns samtliga kusttrakter. Vintertid råder däremot stora skillnader i medeltemperatur mellan sjöns norra och södra delar. Vid den iranska kusten ligger medeltemperaturen för januari på några få plusgrader, medan sjöns nordöstra del har en medeltemperatur kring 15 minusgrader. [7]

Ekonomisk betydelse[redigera | redigera wikitext]

Jack-up-rig-in-the-caspian-sea 1.JPG

Kaspiska havet är mycket rikt på petroleum och naturgas[8]. Under 2012 producerades ca 2,6 fat olja. I sjön finns även en omfattande fiskerinäring på framförallt sill (Clupea harengus) och karpfiskar (Cyprinidae) samt persisk stör (Acipenser persicus), från vilken man får den berömda ryska och iranska kaviaren. I Kara-Bogaz-Gol utvinns salt.

Fauna[redigera | redigera wikitext]

Förutom ovan nämnda fiskar finns bland annat kaspisk säl (Pusa caspica), kaspisk trut (Larus cachinnans) och skräntärna (Hydroprogne caspia).

Ön Vulf har tidigare haft ett mycket rikt djurliv, som till stor del förstörts av oljeindustrin.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Kaspiska havet”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/kaspiska-havet. Läst 18 oktober 2009. 
  2. ^ Lake Profile: Caspian Sea. LakeNet.
  3. ^ Strabo, 11.2.15. Strabon anger ett förlorat verk av Eratosthenes som sin källa.
  4. ^ Olsson, Suzanne. Jesus in Kashmir The Lost Tomb. Sid. 22. http://books.google.co.uk/books?id=x0kzWF_FCf8C&pg=PA22&lpg=PA22&dq=Kashyap+caspian+sea&source=bl&ots=s0x12NXT-J&sig=ZsVJu8RJX2BybXYPRvD-ZnkXzOo&hl=en&ei=AOjMSZyDIMWOjAeOg_XcCQ&sa=X&oi=book_result&resnum=9&ct=result 
  5. ^ ”Kaspiske hav”. Store norske leksikon. http://snl.no/Kaspiske_hav. Läst 21 juli 2011.  (bokmål)
  6. ^ [a b] Encyclopædia Britannica Online: Caspian Sea. Hämtdatum 23 juni 2008
  7. ^ Klimatkartor för Europa i "Svensk Skolatlas"
  8. ^ ”Oil and natural gas production is growing in Caspian Sea region”. http://www.eia.gov/todayinenergy/detail.cfm?id=12911. Läst 13 november 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]