Poznań
| Poznań | |||
| Posen | |||
| Stad | |||
|
|||
| Land |  Polen
| ||
|---|---|---|---|
| Vojvodskap | Storpolen | ||
| Koordinater | 52°24′0″N 16°55′0″Ö / 52.40000°N 16.91667°Ö | ||
| Högsta punkt | |||
| - höjdläge | 154 m ö.h. | ||
| Lägsta punkt | |||
| - höjdläge | 60 m ö.h. | ||
| Area | 261,37 km² | ||
| Folkmängd | 570 778 (2005) | ||
| Riktnummer | (+48) 61 | ||
| Geonames | 3088171 | ||
  Poznańs läge i Polen.
| |||
Poznań (tyska och äldre svenska: Posen) är en stad belägen i västra Polen, 270 kilometer väster om Warszawa. Den har omkring 600 000 invånare och är därmed Polens femte största stad. Den är huvudstad i provinsen (vojvodskapet) Storpolens vojvodskap.
Under den polska statens äldsta historia var Poznań rikets huvudstad. Från 1793 till 1918 tillhörde staden Preussen. Från 1793 fanns det även en preussisk provins med namnet Posen, men större delen av denna övergick till den nya polska republiken efter första världskriget. Området, som före 1793 hette "Storpolen", fick då namnet vojvodskapet Poznań. Västra delen av provinsen kom att ingå i den 1922 upprättade tyska provinsen Grenzmark Posen-Westpreussen med huvudstad i Schneidemühl (Piła).
Geografi
Belägenhet
- Stadens area: 261,3 km² (2002)
- Geografisk belägenhet:
- 52°17'34N - 52°30'27N
- 16°44'08Ö - 17°04'28Ö
- Högsta punkt: Morasko (157 meter över havet)
- Lägsta punkt: Warta floddal (60 meter över havet)
Stadens namn
På polska heter staden även Stołeczne Miasto Poznań, och det namnet används vid högtidliga tillfällen. På tyska heter staden Posen (Haupt- und Residenzstadt Posen mellan 20 augusti 1910 och 28 november 1918) och på latin Posnania eller civitas Posnaniensis ("Staden Poznań").
De tidigaste omgivande referenserna till staden var av Thietmar av Merseburg i hans krönika: episcopus Poznaniensis ("Biskopen av Poznań", 970) och ab urbe Poznani (av eller från staden Poznań, 1005).
Tidigare stavningar var Posna eller Posnan.
Namnet kommer troligtvis från personnamnen Poznan och det skulle betyda Poznans stad. Det är också möjligt att namnet kommer direkt från verbet poznać som betyder ska veta eller att känna igen.
Historia
Mieszko I, den första kända hertigen av Polen, byggde ett av sina slott i Poznań. St. Peter och St. Pauls basilikakatedral är den äldsta polska katedralen och är byggd i Poznań under den andra halvan av 900-talet. Staden blev 968 biskopssäte och senare huvudstaden för Storpolen.[1] Mieszko I:s son, Boleslav I, blev krönt kung år 1025 och Kungariket Polen grundades. Storpolen blev "vaggan för den polska staten" och både Mieszko I och Boleslav I är begravda i Poznań.
1253 grundade nuvarande staden Poznań på Warthes västra strand av tyska kolonister, och staden erhöll magdeburgsk statsrätt. På 1400-talet förpolskades staden genom inflyttade polacker.[1]
Akademia Lubrańskiego, det andra polska universitetet (inte ett "fullt" universitet, egentligen, forskarstudenter fick åka till Kraków) etablerades här år 1519.
Poznań var huvudstaden i Storpolens område när det kom under kontroll av Preussen i samband med Polens andra delning 1793 och fick sitt administrativa område ändrat till Sydpreussen. Staden blev en del av Hertigdömet Warszawa år 1807 och var huvudstad i Departament Poznański. Storpolen blev 1815 återlämnat till Preussen och blev huvudstad det autonoma Storhertigdömet Poznań. 1 november 1918 anslöt sig staden till den återupprättade polska staten.[1]
Juniresningen 1956
År 1956 var Poznań centrum för den första massiva folkliga protesten mot den kommunistiska regeringen i Polen, den så kallade Poznański Czerwiec ("Poznań juni"). Protesterna inleddes den 28 juni 1956 på arbetsplatser i staden och utvecklade sig under loppet av dagen till massdemonstrationer och oroligheter. Trupper sattes in på order av försvarsministern Rokossovskij och protesterna slogs blodigt ned. 74 personer dödades och flera hundra arresterades. I oktober tillträdde Władysław Gomułka som partichef i Polen. Han avbröt processerna mot de gripna och inledde reformer för att dämpa oron. Den illa tålde Rokossovskij försvann till Sovjetunionen.
Invånarantal under historien
- 1600: omkring 20 000 invånare
- 1732: 4 000 invånare
- 1793: 15 000 invånare
- 1918: 156 091 invånare
- 1939: 274 155 invånare
- 1946: 268 000 invånare
- 2000: 572 900 invånare
- maj 2002: 578 900 invånare
2020 invånaruppskattning
- Poznań stad 584 500 (liten ökning)
- Poznańområdet 305 500 (märkbar ökning)
- Poznań storstadsområde 890 000
Administrativ indelning
Poznańs storstadsområde, bestående av de autonoma städerna Poznań, Ostrów, Ostrówek, Środka, Chwaliszewo och Łacina blev integrerade i staden mellan 1793 och 1800. Den snabbt växande staden slöt in grannbyarna Grunwald, Łazarz, Górczyn, Jeżyce, Wilda och Winogrady år 1900 och Piątkowo och Rataje under senare år. Idag är Poznań indelad i fem distrikt, vilka senare är indelade i flera områden. Distrikten är:
Kultur
Den årliga Malta teaterfestival är troligtvis den mest berömda kulturhändelsen i staden. Det finns även Henryk Wieniawski fiolfestival som hålls vart femte år och en klassisk musikfestival som hålls årligen.
Ekonomi
Poznań har varit ett viktigt centrum för handeln sedan medeltiden. Med start under 1800-talet har lokal tyngre industri växt. Flera stora fabriker byggdes, bland annat stålfabriken och järnvägsfabriken av Hipolit Cegielski.
Idag är Poznań ett av de största centren för handel med Tyskland. Flera västeuropeiska företag startar sina branscher i Poznań, eller i närliggande orter som Tarnowo Podgórne och Swarzędz.
Transport
Poznań är en viktig järnvägsknut. Järnvägar går till bland annat Warszawa och Berlin. Den viktiga motorvägen A2 går också vid Poznań mellan Berlin och Łódź.
Utbildning
Poznań är platsen för några statsägda universitet och ett antal mindre, mestadels privatägda högskolor och institutioner för högre utbildning. Adam Mickiewiczuniversitetet (UAM) är ett av de största i Polen.
- Politechnika Poznańska
- Akademia Medyczna im. Karola Marcinkowskiego w Poznaniu
- Adam Mickiewiczuniversitetet
Se även
Källor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Poznań.- City.Poznań.pl
- Epoznań (portal)
- Poznańs flygplats
