Premonstratensorden

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ordensdräkt för en munk i premonstratensorden

Premonstratensorden är en romersk-katolsk orden för regulära kaniker, stiftad 1121 av Norbert av Xanten, ärkebiskop i Magdeburg.

Det första klostret anlades i närheten av staden Laon i Frankrike och kallades Prémontré (lat. præmonstratum, d.v.s. "förutsägelse"). Även en kvinnlig gren stiftades.

Då orden hastigt vann stor utbredning, indelades den i provinser, kallade cirkarier, var och en med en föreståndare, som benämndes cirkator. Abboten i Prémontré utövade högsta uppsikten över alla till orden hörande kloster.

Den blev en av medeltidens mest betydande och under sin glanstid förfogade orden över 30 cirkarier. Från 1200-talet förvärldsligades den och fick allt mindre betydelse. Orden upplöstes sedan genom franska revolutionen.

I Norden fanns premonstratenskloster i Lund, (senare Bäckaskog), Östra Tommarp, och Övedskloster i Skåne, vilka alla under medeltiden tillhörde Danmark, där främst Børglums kloster var ett viktigt kloster. Ytterligare ett kloster, Dragsmarks kloster, var beläget vid den bohuslänska kusten.

På ett generalkapitel i Wien 1883 kunde orden åter konstituera sig. 1913 hade den 5 cirkarier, mest i Österrike, Belgien och Nederländerna.

Ordensdräkten är vit.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.