Pressombudsmannen

Pressombudsmannen (PO) hjälper enskilda individer som anmäler att de har namngivits och kränkts i en tidning. Efter utredning kan ett ärende överlämnas till Pressens Opinionsnämnd (PON). Nämnden kan sedan besluta att officiellt klandra en publicering. PO kan undersöka fall på eget initiativ, och har även som uppgift att "genom opinionsbildning verka för god publicistisk sed". Sedan 1975 har PO hjälp av en biträdande PO. PO finansieras av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sveriges Tidskrifter genom Stiftelsen Allmänhetens Pressombudsman. I instruktionerna för PO:s arbetsbeskrivning står det skrivet att PO ska utses av ett kollegium bestående av chefsjustitieombudsmannen, ordföranden i Sveriges Advokatsamfund samt ordföranden i Pressens Samarbetsnämnd.

Verksamhet och historia

Pressombudsmannen, egentligen Allmänhetens Pressombudsman, inrättades 1969 och tillsätts av publicistbranschen för att övervaka pressetiska frågor. Mellan 1975 och 1990 kunde PO själv fälla material, men denna möjlighet finns idag inte längre. Istället har PO att välja mellan att avskriva ärendet eller skicka det vidare till Pressens opinionsnämnd med förslag om åtgärd. Sedan 1993 har dock PO givits utökade befogenheter att på egen hand försöka medla mellan anmälaren och tidningen. I de fall PO tar upp fall till undersökning ser denne till att tidningen får ta del av anmälan, och tidningen har då två veckor på sig att svara. För att kunna anmäla en tidning till PO måste det anmälda materialet ha publicerats under de tre senaste månaderna och personen måste vara personligen berörd.

Mellan 1969 och 2009 mottog PO drygt 14 500 anmälningar. 2009 anmäldes omkring 400 publiceringar per år till PO, varav de flesta avskrivs. Den första anmälan till PO skickades in av Bosse Ringholm och rörde artikeln Okunnighet och beskäftighet i tidningen Accent. Artikeln, som handlade om att Ringholm kritiserat militära förband för deras narkotikaupplysning, fälldes.

Pressombudsmän

Inledningsvis tillsattes jurister på posten som PO. Det övergick senare till att posten innehades av personer som var journalister själva, en ordning som 2008 kritiserades av den första PO:n Lennart Groll som menade att pressetiken blev allt sämre vilket ledde till krav på skärpt lagstiftning. Nuvarande pressombudsmannen Ola Sigvardsson har kritiserats för att ha uttryckt att misskötsel av yttrandefriheten , syftande till den hårdnande invandringskritiska debatten, kan leda till inskränkningar av denna frihet. Sigvardsson har även varit journalist på SKP:s ungdomstidning Rödluvan. Detta har väckt frågor om opartiskhet vid handläggningar eftersom ökat antal anmälningar från SD-sympatisörer inte fått motsvarande ökning av antalet fällningar av medierna .

Lista över pressombudsmän

• 1969–1979 Lennart Groll (hovrättsassessor)
• 1980–1990 Thorsten Cars (jurist, domare och författare)
• 1990–1992 Hans-Gunnar Axberger (jurist och författare)
• 1993–2000 Pär-Arne Jigenius (journalist, författare, debattör)
• 2000–2007 Olle Stenholm (journalist)
• 2007–2010 Yrsa Stenius (journalist, författare och krönikör)
• Från 2010 Ola Sigvardsson (journalist)

Se även

• Granskningsnämnden för radio och TV
• Journalistförbundets yrkesetiska nämnd (YEN) som bevakar efterlevnaden av pressens 13 yrkesregler.

Referenser

Källförteckning

• Bergling, Mikael & von Krogh, Torbjörn & Nejman Fredrik, 40 år av övertramp PO/PON 1969-2009 (2009), Juridisk reportagebyrå, ISBN 978-91-85333-28-8

Externa länkar

• Pressombudsmannens och Pressens opinionsnämnds officiella webbplats
  • Instruktioner för PO