Prins av Wales

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fartygen, se HMS Prince of Wales.
Nuvarande prinsen av Wales, Prins Charles.

Prins av Wales (egentligen furste av Wales, på engelska Prince of Wales från walesiskans Tywysog Cymru)[1][2] är en titel som enligt tradition ges till den brittiske tronföljaren och som används i hela Storbritannien, förutom i Skottland, samt i de samväldesländer som erkänner den brittiska monarken som sin statschef. Titeln ges inte till tronföljaren per automatik utan genom utnämning och kan endast tillkomma den äldste sonen till en monark eller, om denne har avlidit, monarkens äldste sons äldste son.

Med titeln prins av Wales följer även pärsvärdigheten earl av Chester (i England). Vid sidan av dessa tilldelade titlar innehar den brittiske tronföljaren automatiskt följande pärsvärdigheter:

samt följande titlar vilka inte är pärsvärdigheter:

Prins Charles är sedan 26 juli 1958 den nuvarande prinsen av Wales, den 21:e i ordningen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Titeln började användas 1301 när kung Edvard I av England hade erövrat Wales, som dittills hade styrts av egna furstar. Han gav då titeln till sin arvinge, prins Edvard (senare Edvard II av England, född 1284). Under 1500-talet uppdiktades en legend om att kungen lovade de upproriska walesarna "en furste som var född i Wales, och inte talade ett ord engelska" och sedan avlade sin son. Prinsen föddes mycket riktigt i Wales och, säger legenden, som alla nyfödda gossar talade han inte ett ord engelska. Historien är förmodligen inte sann eftersom den nedtecknats långt efter titelns införande.

Som framgår av nedanstående lista har titeln inte varit i konstant bruk och under en rad kortare eller längre perioder legat vilande. Senaste uppehållet inträffade när den dåvarande Edward Prince of Wales tillträdde som kung Edvard VIII i januari 1936. Orsaken var att enbart en heir apparent, det vill säga monarkens äldste son, kan förlänas titeln furste av Wales. Eftersom Edvard VIII själv saknade avkomma var tronarvingen under hans regenttid arvfurste. Hans efterträdare Georg VI:s tronarvinge var dottern Elizabeth, vars titel i egenskap av förmodad tronföljare var heir presumptive. Som drottning blev därför Elizabeth II 1958 den första brittiska monark på mer än 50 år att förläna titeln prins av Wales till sin då tioårige son Charles. Installationsceremonin skedde dock först efter det att han blivit myndig (1 juli 1969).

Heraldiskt emblem[redigera | redigera wikitext]

Hertigen av Cornwalls emblem

Prinsen av Wales har traditionellt tre strutsfjärdrar genom en öppen guldkrona åtföljt av valspråket "Ich Dien" (tyska för "Jag tjänar") som sin heraldiska symbol. Tekniskt sett är det dock tal om lånta fjädrar, för märket tillkommer formellt hertigen av Cornwall som den regerande monarkens äldsta son. Då de båda titlarna i praktiken oftast följs åt görs dock ingen skillnad mellan dem.

Enligt legenden ska fjädrarna ha tagits av Edvard, den svarte prinsen, som efter att vid Crécy 1346 ha slagit kungen av Böhmen, kommit att beundra dennes mod. Kungen, som blind ridit rakt ut i striden, låg efter slaget död på fältet och Edvard lyfte från hans döda kropp en strutsfjäderbeprydd hjälm. Även valspråket tillhörde den böhmiske kungen. Andra källor kan dock tyda på att Edvard ärvt symbolen från sin far under långt mindre lyriska former.

Tilltal[redigera | redigera wikitext]

Prinsen av Wales som per definition alltid är prins av Storbritannien benämns formellt som His Royal Highness (Hans Kungliga Höghet); hans eventuella hustrus titel är på samma sätt Hennes Kungliga Höghet Prinsessan av Wales.

Den nuvarande prinsessan av Wales, prinsessan Camilla, har valt att inte använda sig av titeln, i stället tilltalas hon som Hennes Kungliga Höghet Hertiginnan av Cornwall. Beslutet är förmodligen fattat av respekt för det brittiska folkets stora kärlek till den förra prinsessan av Wales, men någon formell förklaring har inte givits av hovet.

Personer som har burit titeln[redigera | redigera wikitext]

Prins av Wales Förälder Från Till
Edvard Edvard I 1301 1307 (blev Edvard II)
Edvard, den svarte prinsen Edvard III 1330 1376 (avled)
Rikard av Bordeaux Edvard, den svarte prinsen 1376 1377 (blev Rikard II)
Henrik av Monmouth Henrik IV 1399 1413 (blev Henrik V)
Edvard, hertig av Cornwall Henrik VI 1453 1471 (avled)
Edvard Plantagenet Edvard IV 1470 1483 (blev Edvard V)
Edvard, hertig av Cornwall Rikard III 1483 1484 (avled)
Arthur, hertig av Cornwall Henrik VII 1486 1502 (avled)
Henrik, hertig av Cornwall Henrik VII 1502 1509 (blev Henrik VIII)
Henrik, hertig av Cornwall Jakob I 1603 1612 (avled)
Karl, hertig av Cornwall Jakob I 1612 1625 (blev Karl I)
Karl, hertig av Cornwall Karl I 1630 1649 (blev Karl II)
Jakob Edvard Stuart Jakob II 1688 1689 (fadern avsattes)
Georg Augustus, hertig av Cornwall Georg I 1714 1727 (blev Georg II)
Fredrik Ludvig, hertig av Cornwall Georg II 1727 1751 (avled)
Georg Fredrik 1751 1760 (blev Georg III)
Georg, hertig av Cornwall Georg III 1762 1820 (blev Georg IV)
Prins Albert Edvard Viktoria I 1841 1901 (blev Edvard VII)
Prins Georg, hertig av Cornwall Edvard VII 1901 1910 (blev Georg V)
Prins Edvard, hertig av Cornwall Georg V 1910 1936 (blev Edvard VIII)
Prins Charles, hertig av Cornwall Elizabeth II 1958  

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Det keltiska W. kom att bestå av tre riken (Gwynedd, Powys och Deheubarth) vilka i mitten av 1200-talet enades till ett av England erkänt furstendöme under Llywelyn ap Gruffudd". (Harrison, Dick, "Wales: Historia", i Engström 1996, s. 201).
  2. ^ "Ett stort territorium förblev furstendöme under den engelske tronföljaren (Prince of Wales)". (Harrison, Dick, "Wales: Historia", i Engström 1996, s. 201).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Fraser, Rebecca: A People’s History of Britain, Random House 2003, sidan 194
  • Engström, Christer, red (1996) [1996]. Nationalencyklopedin. 19. Höganäs: Bra Böckers förlag .