Prinsessan Eugénie av Sverige och Norge

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Prinsessan Eugénie)
Hoppa till: navigering, sök
Eugénie
Prinsessa av Sverige och Norge
Gemål Ogift
Barn
inga barn
Personnamn Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina
Ätt Bernadotte
Far Oscar I
Mor Drottning Josefina
Född 24 april 1830
Sverige Haga slott, Stockholm
Död 23 april 1889 (58 år)
Sverige Stockholm
Prinsessan Eugenia av Sverige och Norge (daguerrotypifoto).
Eugénie (av Nils Blommér 1846).

Eugénie, officiellt Eugenia, Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina av huset Bernadotte, född 24 april 1830Stockholms slott, död 23 april 1889 i Stockholm, var prinsessa av Sverige och Norge. Hon var dotter till Oscar I och drottning Josefina av Leuchtenberg. Hon var även känd som tonsättare och konstnär. Hennes pseudonym som konstnär var E******.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Krona (till höger) skapad åt Prinsessan Eugenie till brodern Carls kröning år 1860.

Som barn kände hon sig ibland ensam och skulle som vuxen säga att hon som barn ofta önskade att hon varit född pojke, som bröderna. Under kungabarnens barndom hade de en tid en lärare som drabbades av lungsot; denne avskedades inte, då man inte förstod smittorisken på denna tid, och det är möjligt att flera av barnens hälsa försämrades av detta.

Eugenie intresserade sig mycket för konst och är känd för sina teckningar som illustrerar livet vid hovet. Ett av hennes mest omtycka motiv var hennes näst äldste bror Gustaf, som hon hade ett särskilt nära förhållande till. Medan hon tecknade, musicerade han, och särskilt på Tullgarn gjorde de det samtidigt, och hon avbildade honom då han musicerade med hovdamerna. De brevväxlande med varandra även då de bara var åtskilda över dagen, och under broderns tid som student i Uppsala skrev han till henne att han saknade hur de hade brevväxlat även då de träffade varandra varje dag.[1]

År 1852 blev stora delar av kungafamiljen sjuka under ett gemensamt besök i Norge efter att ha varit på kurort i Tyskland: "älsklingsbrodern" prins Gustaf avled i tyfoidfeber, och Eugénies hälsa var efter detta mycket försämrad. Under vintrarna tvingades hon hålla sig inom särskilt eldade rum på slottet. Från början av 1860-talet och framåt bodde hon om somrarna på Villa Fridhem i VästerhejdeGotland, som hon själv lät uppföra efter att ha tillbringat somrarna på ön sedan 1859.

Eugénie var ogift och sjuklig under hela sitt vuxna liv. Hon ansåg själv att detta faktum gav henne möjligheten att leva ett självständigt liv. Då Sveriges riksdag år 1858 beslöt att vuxna ogifta kvinnor kunde ansöka om att bli myndigförklarade, var hon en av de första kvinnorna i landet som ansökte om att få bli det.[2]

Hon beskrevs som varmt troende, och lyssnade på många olika kristna riktningar. Hon var också intresserad av att måla, skulptera och skriva musik, hon tonsatte, skrev dikter, modellerade samt målade som ung akvareller som skildrade kungafamiljens liv i vardag och fest.

Hon utgav boken Svenska prinsessor och en bok hon översatt från tyska (1864) samt deltog vid Konst- och industriutställningen i Stockholm 1866. Hon bildade en syförening och var vän med författaren Lina Sandell, men hennes mest ihågkomna insatser var inom den sociala verksamheten.

Som enda dotter ärvde hon många av sin mors, Josefina av Leuchtenbergs smycken, många av dem sålde hon senare och skänkte pengarna till välgörande ändamål. Dock behöll hon det som kommit att kallas kamégarnityret och gav det vidare i sitt testamente till sin yngste brorson, prins Eugen.

Hon tog under 1870-talet initiativ till Lapska missionens vänner, vilken senare byggde en minneskyrka över hennes i Lannavaara.

Hon bildade 1882 Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet [3].

Hennes egen dåliga hälsa gjorde henne intresserad av sjukvård och hon lät bland annat uppföra Eugeniahemmet i Stockholm, för obotligt sjuka barn. Hon inrättade även barnhem samt Gotlands sjukhem för obotligt sjuka i Visby. Prinsessan Eugénie avled stilla klockan 00.45[4] den 23 april 1889 på Stockholms slott.

Ur testamentet[redigera | redigera wikitext]

  • Prinsessans tjänare fick en livstidspension
  • Prins Oscar Bernadotte erhöll egendomen Villa Fridhem med inventarier
  • Barnhemmet vid Fridtorp fick en donation på 240 000 kronor
  • Övriga donationer:
Eugeniahemmet 20 000 kronor
Föreningen Lapska missionens vänner 20 000 kronor
Stadsmissionen i Visby 12 000 kronor
Gotlands sjukhem för obotligt sjuka 20 000 kronor
Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet 6 000 kronor[5]

Tonsättningar i urval[redigera | redigera wikitext]

Verk för piano[redigera | redigera wikitext]

  • Drottning Josephinas polonaise, polonäs (1854)
  • Louisa vals (1858?)
  • La priere (1844)
  • Sorgmarsch, till minne av drottning Louise, död 1871
  • Tullgarns-galopp (1853)

Flera pianoverk från 1844, bland annat Andante, Andantino, två galopper, en polonäs och tre valser.

Sånger[redigera | redigera wikitext]

  • Andliga sånger till egen text (1878)
  • Novemberkvällen
  • Fiskaren (1850)
  • Romans vid piano (1859)
  • Sång Orden af Tibell (1863)
  • Augusta-dagen (1865)

Riklig repertoar av flerstämmig vokalmusik, bland annat duetter, kvartetter och körer.

Anfäder och anmödrar[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Advokat Henri Bernadotte
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Karl XIV Johan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Jeanne de Saint Vincent
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar I
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rådman François Clary
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Desideria av Sverige och Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Rose Françoise Somis
 
 
 
Prinsessan Eugénie av Sverige och Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vicomte Alexandre de Beauharnais
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Hertig Eugène av Leuchtenberg, vicekung av Italien
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kejsarinnan Joséphine av Frankrike
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Maximilian I Joseph av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Augusta Amalia av Bayern
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Lantgrevinnan Auguste av Hessen-Darmstadt
 
 
 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Robert Braun (1950). Silvertronen. En bok om drottning Josefine av Sverige-Norge. Stockholm: Norlins förlag. sid. 158. ISBN 9914504906
  2. ^ Svenskt biografiskt lexikon, band 14, 664
  3. ^ Nordisk familjebok Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1313-1314 http://runeberg.org/nfbs/0717.html
  4. ^ Lindorm, Erik (1936). Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907. Sid. 238 
  5. ^ Lindorm, Erik (1936). Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907. Sid. 238-239 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Österberg, Carin (1990). Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum. ISBN 91-87896-03-6 
  • Elgklou, Lars (1978). Bernadotte. Historien - eller historier - om en familj.. Stockholm: Askild & Kärnekull Förlag AB. ISBN 91 7008 882 9 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Alm, Göran (1987). Prinsessan Eugenie - Bilder från en glömd värld 
  • Press, Barry (1975). Prinsessan Eugenie och Fridhem 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]