Drottning Desideria

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Drottning Desideria
Drottning Desideria av Sverige och Norge
Kröning 21 augusti 1829
Företrädare Charlotta
Efterträdare Josefina
Make Karl XIV Johan
Barn Oscar I
Föräldrar François Clary
Rose Françoise Somis
Född 8 november 1777
Marseille
Död 17 december 1860 (83 år)
Stockholm
Begravd Riddarholmskyrkan, Stockholm
Namnteckning
Desideria som kronprinsessa i nationella dräkten, porträtterad av R. Lefévre.
Drottning Desideria på sin dödsbädd

Desideria, född Bernhardine Eugénie Désirée Clary 8 november 1777, död 17 december 1860, var en fransyska som först var furstinna av Ponte Corvo och därefter drottning av Sverige och Norge 1818-1844. Hon gifte sig den 17 augusti 1798 med Jean Baptiste Bernadotte, sedermera Karl XIV Johan, efter att först ha varit förlovad med Napoléon Bonaparte, sedermera fransk kejsare. Bernadotte och hon fick sonen Oscar, senare Oscar I, född 4 juli 1799. Vid sin ankomst till Sverige försvenskades formellt hennes namn till Desideria, ett namn som hon själv inte använde.[1]

Innehåll

Biografi [redigera]

Désirée Clary föddes som yngsta barnet av nio, till François Clary (1725-1794) och hans fru i andra giftet,[2] Françoise Rose Somis (1737-1815). Släkten Somis kom ifrån Pinerolo i Turin i Piemonte. Hennes far, som var en förmögen sidenhandlare - samt export av fransk manufaktur och import av varor från Italien och Orienten - i Marseille, upplät familjens hem till en samlingsplats för de från Korsika fördrivna bröderna Bonaparte. Släkten Clary kan spåras till en Jacques Clary från Marseille, gift 1690 och farfars far till Désirée.[3]

Hennes äldre syster Julie Clary (1771-1845) gifte sig 1794 med Joseph Bonaparte, senare kung av Neapel och kung av Spanien. Båda familjerna hoppades på ett äktenskap mellan Napoléon och Désirée, och de förlovade sig 1794. Under hösten 1795 kom det till Desiderias kännedom, att Napoleon träffat en annan kvinna. Sedan Napoleon i ett brev den 6 september samma år meddelat sin avsikt att slå upp förlovningen, befriade Désirée honom från hans äktenskapslöfte.[4] Napoléon äktade istället den 9 mars 1796 Joséphine de Beauharnais. Likväl förblev Napoleon fäst vid Désirée – hon hade i honom en trogen vän som hon alltid kunde vända sig till med sina problem och medlade mellan honom och hans intime fiende Bernadotte.

1796 följde Désirée med sin syster och svåger till Rom, där Joseph var ambassadör. Hon blev trolovad med general Duphot. Bröllopet var bestämt till 30 december 1797, men kvällen innan utbröt ett upplopp i Rom där Duphot blev dödad. Désirée återvände till Paris och där lärde hon känna general Jean Baptiste Bernadotte. De två förlovade sig och bröllopet ägde rum den 17 augusti 1798 i Sceaux-l'Unité[5]. Makarna blev furste och furstinna av Pontecorvo 1806. Hon levde för det mesta i Paris skild från Bernadotte under hans placeringar utomlands.

Sedan Bernadotte valts till svensk tronföljare vistades Désirée 1810 en kort tid i Sverige. Hon återvände till Paris år 1811, eftersom hon inte trivdes i Stockholm, och levde sedan i Paris under namnet Grevinnan av Gotland. År 1823 bosatte hon sig varaktigt i Sverige och kröntes som svensk drottning 21 augusti 1829 i Storkyrkan. Hon blev dock inte krönt i Norge på grund av sin katolska trosuppfattning.

I Sverige levde hon ett tämligen isolerat liv. Désirée saknade helt politiska intressen och blev mest känd för att göra natt till dag och dag till natt, samt för att hon hade oerhört svårt för att passa tider. Vid fint väder företog hon en daglig "promenad i vagn" men vid motsatt prognos körde vagnen bara runt på slottets borggård, en vana som kallades "Kring kring". Sommartid vistades hon mest på Rosersbergs slott som också Karl Johan tidvis använt som sommarresidens. Under vistelserna på Roserberg gjorde hon gärna promenader mitt på natten i slottsträdgården: eftersom hon var rädd för fladdermöss, brukade hon föreskriva att hennes hovdamer skulle gå före henne klädda i vitt för att locka till sig fladdermössen. Hennes excentriska vanor gjorde henne omtalad och det finns många anekdoter om dem.

Som änka, 1853, ville hon återvända hem till Frankrike med ett fartyg från Karlskrona över Östersjön – trots att hon var mycket rädd för havet – men ändrade sig helt tvärt och återvände till Stockholm.

Vid ett besök på Kungliga operan den 17 december 1860 blev drottningen plötsligt dålig och återvände hastigt till Stockholm slott. "Då hon kommit uppför halfva trappan i östra hvalfvet, öfverväldigades hon af en plötslig vanmakt och måste bäras vidare i en länstol." Klockan kvart i elva på kvällen avled drottningen i all stillhet. Hon låg lit de parade den 8 januari 1861 i Riddarsalen på slottet. Jordfästningen förrättades den 10 januari av abbé Jacob Laurentius Studach efter katolska kyrkans ritual. Samma dag flyttades kroppen till Riddarholmskyrkan, och den 11 skedde begravningen där ärkebiskop Henrik Reuterdahl höll predikan.[6]

Ett av de äldsta bevarade fotografierna i Sverige är på henne. Det är taget under tidigt 1840-tal.

Barn med kung Karl XIV Johan [redigera]

Populärkultur [redigera]

Annemarie Selinko har med utångspunkt i drottningens liv skrivit romanen Désirée, där huvudpersonen berättar i jagform om sitt liv. Romanen har blivit filmatiserad med Jean Simmons i huvudrollen.

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ Familjen Bernadotte : en kunglig släktkrönika, Lars Elgklou, Fischer & Co, Stockholm 1995 ISBN 91-7054-755-6, s. 21
  2. ^ Almén, (1893), s. 79
  3. ^ Lagerqvist, Lars O., 1929-. - Bernadotternas drottningar / Lars O. Lagerqvist. - 1979. - ISBN: 91-0-042916-3 (inb), s. 16
  4. ^ Almén, (1893), s. 81f
  5. ^ Bernadotte : Historien och historier om en familj, Lars Elgklou, Askild & Kärnekull förlag, Stockholm 1978 ISBN 91-7008-882-9, s. 231
  6. ^ Almén, (1893), s. 88

Källor [redigera]

  • Nordisk familjebok / Uggleupplagan, Stockholm, 1910
  • af Edholm, Erik, Svunna Dagar, Ur Förste hovmarskalken Erik af Edholms dagböcker, P.A. Norstedt & Söner, Stockholm 1944
  • af Edholm, Erik, På Carl XV:s tid, Ur Förste hovmarskalken Erik af Edholms dagböcker, P.A. Norstedt & Söner, Stockholm 1944
  • Lars Elgklou (1995). Familjen Bernadotte. En släktkrönika.. Skogs Boktryckeri Trelleborg. ISBN 91 7054 7556 
  • Ätten Bernadotte : biografiska anteckningar, [Andra tillökade uppl.], Johannes Almén, C. & E. Gernandts förlag, Stockholm 1893

Externa länkar [redigera]


Företrädare:
Charlotta
Drottning av Sverige
1818–1844
Efterträdare:
Josefina
Drottning av Norge
1818–1844