Lina Sandell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Lina Sandell (olika betydelser).
Lina Sandell
Lina Sandell
Född Karolina Wilhelmina Sandell
3 oktober 1832
Fröderyd, Sverige
Död 27 juli 1903 (70 år)
Stockholm, Sverige
Nationalitet svenska
Yrke/uppdrag poet
teolog
författare
psalmförfattare

Carolina "Lina" Wilhelmina Sandell, gift Berg, född 3 oktober 1832 i Fröderyd (i nuvarande Vetlanda kommun), Småland, död 27 juli 1903 i Stockholm,[1] var en svensk poet, författare och psalmförfattare.

Hon var dotter till prosten och topografen Jonas Sandell. Lina Sandell skrev oftast under signaturen L.S. och hennes namn anges omväxlande med flicknamn, endast makens efternamn eller båda dessa i växlande kombination. Som gift skrev hon alltid sitt namn som Lina Berg, dubbelt efternamn använde hon aldrig själv.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lina Sandell var redaktör vid makens Oscar Bergs (1839–1903) bokförlag i Stockholm. Hon författade texter framför allt för söndagsskolornas bruk. Hon utgav Berättelser för söndagsskolan (1870–1874), Samlade sånger (3 band, 1882–1892), kalendern Korsblomman (1865–1902), en mängd översättningar, med mera. Från 1889 var hon redaktör för Evangeliska fosterlandsstiftelsens uppbyggelsetidskrift Barnens vän. Hon skrev över 1700 dikter, bland andra Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, Bred dina vida vingar samt Jag kan icke räkna dem alla.

Lina Sandells liv var fyllt av tragedier. Hennes far drunknade i Vättern 1858, då hon var 26 år. Två år senare avled hennes mor. Hon gifte sig 1867 med den sju år yngre köpmannen och riksdagsledamoten Oscar Berg och de flyttade till Stockholm. 1892 insjuknade hon i tyfoidfeber. Deras enda barn dog vid födseln. Hon har ibland felaktigt omtalats som "Lina Sandell-Berg". Efter giftermålet skrev hon sig dock alltid som Lina Berg, men fortsatte att som författare kalla sig "Lina Sandell" eller ofta använda signaturen "L.S.". Något dubbelnamn använde hon aldrig.

Lina Sandell avled 1903. Begravningen ägde rum i Solna kyrka den 31 juli samma år. Omkring ett tusen personer hade kommit till begravningen, men bara ett mindre antal av dem fick plats i kyrkan. En kör sjöng hennes sång Jag är en gäst och främling. Ute vid graven sjöng kören Tryggare kan ingen vara och alla församlade stämde med en mun in i sången. På hennes gravsten på Solna kyrkogård i Stockholm står hennes egna ord "Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara".

I hennes barndomshem, Fröderyds prästgård, finns idag ett litet museum, Lina Sandellgården. I dess trädgård, under den trehundraåriga asken där hon satt när hon skrev sina alster, finns Axel Wallenbergs staty av Lina Sandell. Den restes 1953, vid femtioårsminnet av hennes bortgång.[2]

Hennes mest betydelsefulla litterära alster kom att bli Korsblomman, en kristen årskalender som hon redigerade i 37 år, från 1866 till 1902. Kalendern hade ett omväxlande innehåll, med bland annat dikter, berättelser och biografier.

Av hennes psalmtexter finns hon representerad med 15 originalverk i 1986 års psalmbok, inklusive Verbums psalmbokstillägg 2003 (nr 45, 81, 100, 184, 190, 196, 207, 248, 249, 250, 260, 276, 279, 322, 722).

Därtill finns hon representerad i bland annat EFS-tillägget 1986, Lova Herren 1988. I Lova Herren är hon representerad med 179 psalmtexter, i huvudsak egna produktioner, samt en bordsbön. I Herde-Rösten 1892 finns 9 psalmer signerade av henne. I Svensk söndagsskolsångbok 1908 är Sandell rikligt representerad. Likaså i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 ("SMF") tog man med 78 originaltexter och elva översatta texter av henne. I Sionstoner 1889 är hon rikligt representerad i både den första och andra samlingen.

Lina Sandell skrev även väckelsesånger. En bland många är Deruppe ingen död skall vara mer känd som sången om "Lilla Svarta Sara".

Lina Sandell fick mot slutet av sitt liv en demens, som tog ifrån henne det språk hon under sitt aktiva liv försörjt sig på. Hon kunde under de sista åren av sitt liv inte alls tala. Maken Oscar Berg avled på grund av komplikationer orsakade av diabetes, i oktober samma år som hustrun.

Psalmer av Lina Sandell[redigera | redigera wikitext]

A–D[redigera | redigera wikitext]

E–H[redigera | redigera wikitext]

I–L[redigera | redigera wikitext]

M–P[redigera | redigera wikitext]

R–T[redigera | redigera wikitext]

U–Ö[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Tåget Y32 1404 som trafikerar Krösatågen i Småland och Halland, har fått namnet Lina Sandell.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Berg, Karolina Wilhelmina
  2. ^ Smålands Gille i Göteborg – årsbok 1993, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1993. "Lina Sandell som årets smålänning", av Sven B. Linde

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • P. Harling, Ett ögonblick i sänder. Lina Sandell och hennes sånger. Örebro 2003
  • O. Lövgren Lina Sandell - hennes liv och diktning. Stockholm 1965
  • A. Nilsson. Flickan i trädet. En bok om Lina Sandell. Stockholm 1986
  • S. Storckenfeldt,Lina Berg, född Sandell, 'L.S.' Lefnadsteckning, Stockholm 1906
  • J. Rinman, Lina Sandell (L.S.) Hennes samtid och vår. Stockholm 1932
  • A. Valen.-Senstad, Lina Sandell - et digterliv til Herrens ære. Oslo 1995
  • S. Walter, 'Det var en plågsam stund, en stund af smärta.' En psykobiografi över Lina Sandells sorgeberarbetning mellan åren 1858-1862. Skellefteå 2013.