Prinsessan Eugénie av Sverige och Norge
| Eugénie | |
|---|---|
 |
|
|
|
|
| Gemål | Ogift |
| Barn | |
| inga barn | |
| Personnamn | Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina |
| Ätt | Bernadotte |
| Far | Oscar I |
| Mor | Drottning Josefina |
| Född | 24 april 1830.svg){kind=small} Haga slott, Stockholm |
| Död | 23 april 1889 (58 år) Stockholm |
Eugénie, officiellt Eugenia, Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina av huset Bernadotte, född 24 april 1830 på Stockholms slott, död 23 april 1889 i Stockholm, var prinsessa av Sverige och Norge. Hon var dotter till Oscar I och drottning Josefina av Leuchtenberg. Hon var även känd som tonsättare och konstnär. Hennes pseudonym som konstnär var E******.
Innehåll |
Biografi [redigera]
Som barn kände hon sig ibland ensam och skulle som vuxen säga att hon som barn ofta önskade att hon varit född pojke, som bröderna. Under kungabarnens barndom hade de en tid en lärare som drabbades av lungsot; denne avskedades inte, då man inte förstod smittorisken på denna tid, och det är möjligt att flera av barnens hälsa försämrades av detta.
År 1852 blev stora delar av kungafamiljen sjuka under ett gemensamt besök i Norge efter att ha varit på kurort i Tyskland: "älsklingsbrodern" prins Gustaf avled i tyfoidfeber, och Eugénies hälsa var efter detta mycket försämrad. Under vintrarna tvingades hon hålla sig inom särskilt eldade rum på slottet. Från början av 1860-talet och framåt bodde hon om somrarna på Villa Fridhem i Västerhejde på Gotland, som hon själv lät uppföra efter att ha tillbringat somrarna på ön sedan 1859.
Eugénie var ogift och sjuklig under hela sitt vuxna liv. Hon ansåg själv att detta faktum gav henne möjligheten att leva ett självständigt liv. Då Sveriges riksdag år 1858 beslöt att vuxna ogifta kvinnor kunde ansöka om att bli myndigförklarade, var hon en av de första kvinnorna i landet som ansökte om att få bli det.[1]
Hon intresserade sig för religion, men inte för någon särskild sådan, utan lyssnade på många olika kristna riktningar. Hon var också intresserad av att måla, skulptera och skriva musik, hon tonsatte, skrev dikter, modellerade samt målade som ung akvareller som skildrade kungafamiljens liv i vardag och fest.
Hon utgav boken Svensk prinsessor och en bok hon översatt från tyska (1864) samt deltog vid Konst- och industriutställningen i Stockholm 1866. Hon bildade en syförening och var vän med författaren Lina Sandell, men hennes mest ihågkomna insatser var inom den sociala verksamheten.
Som enda dotter ärvde hon många av sin mors, Josefina av Leuchtenbergs smycken, många av dem sålde hon senare och skänkte pengarna till välgörande ändamål. Dock behöll hon det som kommit att kallas kamégarnityret och gav det vidare i sitt testamente till sin yngste brorson, prins Eugen.
Hon tog under 1870-talet initiativ till Lapska missionens vänner, vilken senare byggde en minneskyrka över hennes i Lannavaara.
Hon bildade 1882 Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet [2].
Hennes egen dåliga hälsa gjorde henne intresserad av sjukvård och hon lät bland annat uppföra Eugeniahemmet i Stockholm, för obotligt sjuka barn. Hon inrättade även barnhem samt Gotlands sjukhem för obotligt sjuka i Visby. Prinsessan Eugénie avled stilla klockan 00.45[3] den 23 april 1889 på Stockholms slott.
Ur testamentet [redigera]
- Prinsessans tjänare fick en livstidspension
- Prins Oscar Bernadotte erhöll egendomen Villa Fridhem med inventarier
- Barnhemmet vid Fridtorp fick en donation på 240 000 kronor
- Övriga donationer:
- Eugeniahemmet 20 000 kronor
- Föreningen Lapska missionens vänner 20 000 kronor
- Stadsmissionen i Visby 12 000 kronor
- Gotlands sjukhem för obotligt sjuka 20 000 kronor
- Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet 6 000 kronor[4]
Tonsättningar i urval [redigera]
Verk för piano [redigera]
- Drottning Josephinas polonaise, polonäs (1854)
- Louisa vals (1858?)
- La priere (1844)
- Sorgmarsch, till minne av drottning Louise, död 1871
- Tullgarns-galopp (1853)
Flera pianoverk från 1844, bland annat Andante, Andantino, två galopper, en polonäs och tre valser.
Sånger [redigera]
- Andliga sånger till egen text (1878)
- Novemberkvällen
- Fiskaren (1850)
- Romans vid piano (1859)
- Sång Orden af Tibell (1863)
- Augusta-dagen (1865)
Riklig repertoar av flerstämmig vokalmusik, bland annat duetter, kvartetter och körer.
Anfäder och anmödrar [redigera]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Advokat Henri Bernadotte | ||||||||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kung Karl XIV Johan | ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Jeanne de Saint Vincent | |||||||||||||||
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Kung Oscar I | ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rådman François Clary | ||||||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Drottning Desideria av Sverige och Norge | |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Rose Françoise Somis | |||||||||||||||
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
| Prinsessan Eugénie av Sverige och Norge | |||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vicomte Alexandre de Beauharnais | |||||||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hertig Eugène av Leuchtenberg, vicekung av Italien | |||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kejsarinnan Joséphine av Frankrike | ||||||||||||||
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg | ||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kung Maximilian I Joseph av Bayern | |||||||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Prinsessan Augusta Amalia av Bayern | ||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lantgrevinnan Auguste av Hessen-Darmstadt | ||||||||||||||||
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Noter [redigera]
- ^ Svenskt biografiskt lexikon, band 14, 664
- ^ Nordisk familjebok Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1313-1314 http://runeberg.org/nfbs/0717.html
- ^ Lindorm, Erik (1936). Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907. Sid. 238
- ^ Lindorm, Erik (1936). Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907. Sid. 238-239
Tryckta källor [redigera]
- Österberg, Carin (1990). Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum. ISBN 91-87896-03-6
- Elgklou, Lars (1978). Bernadotte. Historien - eller historier - om en familj.. Stockholm: Askild & Kärnekull Förlag AB. ISBN 91 7008 882 9
Litteratur [redigera]
- Alm, Göran (1987). Prinsessan Eugenie - Bilder från en glömd värld
- Press, Barry (1975). Prinsessan Eugenie och Fridhem
