Prinsessan Eugénie av Sverige och Norge

Eugénie
Eugénie
	Prinsessa av Sverige och Norge
Gemål	Ogift
Barn	inga barn
Personnamn	Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina
Ätt	Bernadotte
Far	Oscar I
Mor	Drottning Josefina
Född	24 april 1830; Stockholms slott
Död	23 april 1889 (58 år); Stockholms slott
Begravd	Riddarholmskyrkan i Stockholm

Eugénie, officiellt Eugenia, Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina av huset Bernadotte, född 24 april 1830 på Stockholms slott, död 23 april 1889 i Stockholm, var prinsessa av Sverige och Norge. Hon var dotter till kung Oscar I och drottning Josefina. Hon var även känd som tonsättare och konstnär. I sina tryckta verk använde hon ofta pseudonymen E****** i olika varianter.^[1]

Biografi

Som barn kände hon sig ibland ensam och skulle som vuxen säga att hon som barn ofta önskade att hon varit född pojke, som bröderna. Under kungabarnens barndom hade de en tid en lärare som drabbades av lungsot; denne avskedades inte, då man inte förstod smittorisken på denna tid, och det är möjligt att flera av barnens hälsa försämrades av detta.

Eugenie intresserade sig mycket för konst och är känd för sina teckningar som illustrerar livet vid hovet. Ett av hennes mest omtycka motiv var hennes näst äldste bror Gustaf, som hon hade ett särskilt nära förhållande till. Medan hon tecknade, musicerade han, och särskilt på Tullgarn gjorde de det samtidigt, och hon avbildade honom då han musicerade med hovdamerna. De brevväxlande med varandra även då de bara var åtskilda över dagen, och under broderns tid som student i Uppsala skrev han till henne att han saknade hur de hade brevväxlat även då de träffade varandra varje dag.^[2]

År 1852 blev stora delar av kungafamiljen sjuka under ett gemensamt besök i Norge efter att ha varit på kurort i Tyskland: "älsklingsbrodern" prins Gustaf avled i tyfoidfeber, och Eugénies hälsa var efter detta mycket försämrad. Under vintrarna tvingades hon hålla sig inom särskilt eldade rum på slottet. Från början av 1860-talet och framåt bodde hon om somrarna på Villa Fridhem i Västerhejde på Gotland, som hon själv lät uppföra efter att ha tillbringat somrarna på ön sedan 1859.

Eugénie var ogift och sjuklig under hela sitt vuxna liv. Hon ansåg själv att detta faktum gav henne möjligheten att leva ett självständigt liv. Då Sveriges riksdag år 1858 beslöt att vuxna ogifta kvinnor kunde ansöka om att bli myndigförklarade, var hon en av de första kvinnorna i landet som ansökte om att få bli det.^[3]

Hon beskrevs som varmt troende, och lyssnade på många olika kristna riktningar. Hon var också intresserad av att måla, skulptera och skriva musik, hon tonsatte, skrev dikter, modellerade samt målade som ung akvareller som skildrade kungafamiljens liv i vardag och fest.

Hon utgav boken Svenska prinsessor och en bok hon översatt från tyska (1864) samt deltog vid Konst- och industriutställningen i Stockholm 1866. Hon bildade en syförening och var vän med författaren Lina Sandell, men hennes mest ihågkomna insatser var inom den sociala verksamheten.

Som enda dotter ärvde hon många av sin mors, drottning Josefinas, smycken, många av dem sålde hon senare och skänkte pengarna till välgörande ändamål. Dock behöll hon det som kommit att kallas kamégarnityret och gav det vidare i sitt testamente till sin yngste brorson, prins Eugen.

Hon tog under 1870-talet initiativ till Lapska missionens vänner, vilken senare byggde en minneskyrka över hennes i Lannavaara.

Hon bildade 1882 Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet ^[4].

Hennes egen dåliga hälsa gjorde henne intresserad av sjukvård och hon lät bland annat uppföra Eugeniahemmet i Stockholm, för obotligt sjuka barn. Hon inrättade även barnhem samt Gotlands sjukhem för obotligt sjuka i Visby. Prinsessan Eugénie avled stilla klockan 00.45^[5] den 23 april 1889 på Stockholms slott. Hon är representerad med en akvarell^[6] och några teckningar^[7] vid Nationalmuseum i Stockholm.

Ur testamentet

Prinsessans tjänare fick en livstidspension
Prins Oscar Bernadotte erhöll egendomen Villa Fridhem med inventarier
Barnhemmet vid Fridtorp fick en donation på 240 000 kronor
Övriga donationer:

Eugeniahemmet 20 000 kronor

Föreningen Lapska missionens vänner 20 000 kronor

Stadsmissionen i Visby 12 000 kronor

Gotlands sjukhem för obotligt sjuka 20 000 kronor

Nordiska samfundet för bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet 6 000 kronor^[8]

Tonsättningar i urval

Verk för piano

Drottning Josephinas polonaise, polonäs (1854)
Louisa vals (1858?)
La priere (1844)
Sorgmarsch, till minne av drottning Louise, död 1871
Tullgarns-galopp (1853)

Flera pianoverk från 1844, bland annat Andante, Andantino, två galopper, en polonäs och tre valser.

Sånger

Andliga sånger till egen text (1878)
Novemberkvällen
Fiskaren (1850)
Romans vid piano (1859)
Sång Orden af Tibell (1863)
Augusta-dagen (1865)
Fåglarnes morgonlof (1865)

Riklig repertoar av flerstämmig vokalmusik, bland annat duetter, kvartetter och körer.

Anfäder och anmödrar

Advokat Henri Bernadotte

Kung Karl XIV Johan

Jeanne de Saint Vincent

Kung Oscar I

Rådman François Clary

Drottning Desideria av Sverige och Norge

Rose Françoise Somis

Prinsessan Eugénie av Sverige och Norge

Vicomte Alexandre de Beauharnais

Hertig Eugène av Leuchtenberg, vicekung av Italien

Kejsarinnan Joséphine av Frankrike

Prinsessan Joséphine av Leuchtenberg

Kung Maximilian I Joseph av Bayern

Prinsessan Augusta Amalia av Bayern

Lantgrevinnan Auguste av Hessen-Darmstadt

Se även

Referenser

Noter

^ [Prinsessan Eugénie av Sverige och Norge i Svenskt biografiskt lexikon
^ Robert Braun (1950). Silvertronen. En bok om drottning Josefine av Sverige-Norge. Stockholm: Norlins förlag. sid. 158. Libris 1393980
^ Svenskt biografiskt lexikon, band 14, 664
^ Nordisk familjebok Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1313-1314 http://runeberg.org/nfbs/0717.html
^ Lindorm, Erik (1936). Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907. sid. 238
^ Nationalmuseum
^ Nationalmuseum
^ Lindorm, Erik (1936). Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907. sid. 238-239

Tryckta källor

Österberg, Carin (1990). Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum. ISBN 91-87896-03-6
Elgklou, Lars (1978). Bernadotte. Historien - eller historier - om en familj.. Stockholm: Askild & Kärnekull Förlag AB. ISBN 91 7008 882 9

Litteratur

Alm, Göran (1987). Prinsessan Eugenie - Bilder från en glömd värld
Press, Barry (1975). Prinsessan Eugenie och Fridhem

Externa länkar

http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15535
Fria noter av prinsessan Eugenie på Musik- och teaterbiblioteket

[1] [Prinsessan Eugénie av Sverige och Norge i Svenskt biografiskt lexikon

[2] Robert Braun (1950). Silvertronen. En bok om drottning Josefine av Sverige-Norge. Stockholm: Norlins förlag. sid. 158. Libris 1393980

[3] Svenskt biografiskt lexikon, band 14, 664

[4] Nordisk familjebok Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1313-1314 http://runeberg.org/nfbs/0717.html

[5] Lindorm, Erik (1936). Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907. sid. 238

[6] Nationalmuseum

[7] Nationalmuseum

[8] Lindorm, Erik (1936). Ny svensk historia, Oscar II och hans tid, 1872-1907. sid. 238-239

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]