Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar
Klassifikation och externa resurser
Förloppet för ateroskleros som ligger bakom de flesta kardiovaskulära sjukdomarna.
ICD-10	I51.6
ICD-9	429.2
DiseasesDB	28808
MeSH	engelsk

Hjärt- och kärlsjukdomar eller kardiovaskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat och/eller blodkärl (artärer och vener). Exempel på sådana exempel är ateroskleros, hjärtinfarkt, tromboembolism och stroke. Även om begreppet tekniskt sett kan omfatta alla sjukdomar i det kardiovaskulära systemet, brukar man oftast mena åkommor relaterade till åderförkalkning.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och de flesta industrialiserade länder, och svarade 2004 för 42,9% av dödsfallen. De är vanligast i Sydeuropa.^{[källa behövs]}

Riskfaktorer

Icke-modifierbara

• Hög ålder
• Kön, män har högre risk att drabbas än kvinnor men oddsen jämnar ut sig med stigande ålder.
• Genetiska faktorer

Modifierbara

Rökning är en av de viktigast påverkbara riskfaktorerna till hjärt-kärlsjukdomar

• Tobaksrökning
• Diabetes
• Hyperkolesterolemi
• Fetma, särskilt manlig typ
• Högt blodtryck
• Sömnbrist
• Förhöjd hjärtfrekvens
• Fysiskt inaktivitet/stillasittande livsstil
• Brist på essentiella näringsämnen som omega-3 och antioxidanter
• Exponering för högt buller
• Stress
• Skakiga relationer
• Depression
• Parodontala sjukdomar
• Diet

Biomarkörer

• Högre koncentration av fibrinogen och PAI-1 i blodet
• Förhöjda nivåer av homocystein även inom det normala referensintervallet.
• Förhöjda nivåer av asymmetriskt dimethylarginin
• Inflammationsmarkörer som C-reaktivt protein ("snabbsänka")
• Förhöjda nivåer av B-typ natriuretisk peptid (Brain natriutetic peptide)

Prevention

Rökstopp är en av de effektivaste åtgärderna för att minska risken för kardiovaskulär sjukdom. Regelbunden konditionsträning liksom hälsosamma matvanor med låg andel mättat fett utgör bra komplement för att minska risken. Det gör att man får en gynnsam lipoproteinprofil med höga HDL-värden ("gott kolesterol") och låga LDL-värden ("dåligt kolesterol"). Lyckas man inte sänka kolesterolnivåerna i serum genom livsstilsfrändringar så kan man med läkemedel sänka kolesterolhalten, till exempel med statiner. Acetylsalicylsyra kan också vara befogat då det minskar proppbilningen som kan leda till myokardiella infarkter och slaganfall; det ges rutinmässigt till patienter med en eller flera kardiovaskulära riskfaktorer. Studier har visat på minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid intag av kost som är rik på antioxidanter. Därför rekommenderar svenska livsmedelsverket ett intag av 500 g frukt och grönt per dag. Allt mer forskning riktas nu mot förebyggande åtgärder via kost och mot livsstilsförändrande åtgärder.

Sara Holmberg, Anders Thelin och Eva-Lena Stiernström har tillsammans gjort en vetenskaplig undersökning kring hur matval påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. De har under 12 års tid följt svenska män boendes på landsbygden genom att ha genomfört en observationsstudie. Tanken med studien var att den skulle påvisa om någon specifik typ av föda eller några speciella rutiner har någon synbar betydelse för risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt tidigare studier och år av forskning så vet man idag att kranskärlssjukdomar, tex kärlkramp och hjärtinfarkt, är kopplade till olika livsfaktorer som kost, fysisk aktivitet, rökning och stress. Dessa studier visar att ett begränsat antal kostfaktorer och mönster har samband med kranskärlssjukdomar.

Idag har Sverige fyra riktlinjer när det gäller kost (Livsmedelsverket). Dessa näringsrekommendationer är, 1. Ät frukt och grönsaker dagligen. 2. Ät bröd till varje måltid, att föredra fullkornsbröd. 3. Ät mindre mättat fett, välj flytande margarin eller olja till matlagning. 4. Ät fisk flera gånger i veckan. Dock vet vi inte specifikt vad för sorts kost man ska äta för att förebygga och minska risken för kranskärlssjukdomar. Utan egentlig vetskap har vi teorier inom ämnet som gör att vi kan dra vissa slutsatser som bör vara rimliga enligt tidigare studier.

Genom resultaten från studien kunde man se ett tydligt samband mellan intag av frukt och grönsaker och den dagliga fett konsumtionen från mejeriprodukter. Ett dagligt intag av frukt och grönsaker är förknippat med lägre risk för kranskärlssjukdomar, dock endast i kombination med högt intag av mjölkfett. Genom undersökningen kunde man även se att låg konsumtion av mejeriprodukter var associerat med större risk för kranskärlssjukdomar. Undersökningen visade inga samband mellan kranskärlssjukdomar och de män som åt fullkornsbröd och fisk två gånger i veckan.

I den genomförda undersökningen finner man endast delvis stöd till näringsrekommendationerna från Livsmedelsverket. Det ser man bland annat då lågt intag av mjölkfett, i kombination med en brödkonsumtion bestående av grovt bröd och ett intag av fisk minst två gånger i veckan, inte var förenat med minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar för den undersökta kohorten. Den positiva effekten man fann för minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, genom en hög mjölkfett konsumtion i samband med dagligt intag av frukt och grönsaker, kan påvisa att de bioaktiva ämnen som finns i frukt och grönsaker har en positiv effekt på hälsan. Detta faktum kan stödjas då man tidigare funnit att Medelhavsdiet haft en skyddande effekt på hälsan. Kombinationen mellan ett högt mjölkfett intag och frukt och grönsaker, kan förklaras stämma då många vitaminer och andra viktiga ämnen i frukt och grönsaker oftast är fettlösliga.

Analyser genomfördes även för att se om någon eventuell skillnad finns mellan opastöriserade mjölk och pastöriserad mjölk kan man se att resultatet i princip är oförändrat. Detta gör att pastöriserad och opastöriserad mjölk har samma skyddande effekt på hjärt- och kärlsjukdom enligt den genomförd undersökning.

Att äta fet fisk minst två gånger i veckan kan hjälpa till att reducera risken för plötslig död och arytmier. En studie gjord av Studer et al. noterade att omega-3-fetter gav en lägre riskrater än statiner.

Kardiovaskulär sjukdom och salt

Det finns bevis från en stor oblindad randomiserad kontrollerad studie med mer än 3 000 patienter som visar att reducerad mängd natrium (salt) i maten reducerar risken för kardiovaskulär sjukdom med 25%. Detta bekräftar resultaten från intersalt-studien som publicerades 1996 som visade att höga halter salt är skadligt.

Medvetenhet

Ateroskleros är en process som utvecklas över årtionden och är ofta tyst fram till en akut händelse (hjärtattack) utvecklas senare i livet. Populationsstudier har visat att utvecklingen av ateroskleros sker redan i barndomen. De flesta ungdomar bekymmrar sig dock mer om andra hälsorisker som HIV, olyckor och cancer än kardiovaskulär sjukdom.

Behandling

Behandlingen beror på vilken specifik sjukdom man har och på patientens förutsättningar. En effektiv behandling inkluderar livsstilsförändringar som diskuterats ovan. Medicinering som blodtryckssänkande läkemedel, acetylsalicylsyra, och kolesterolsänkande läkemedel kan vara till nytta. Kirurgi och angioplasti kan behövas vissa fall för att öppna, laga eller byta ut skadade blodkärl.

Typer av hjärt-/kärlsjukdomar

Aneurysm, Angina pectoris, Arytmi, Ateroskleros, Kardiomyopati, Cerebrovaskulär sjukdom, Medfödda hjärtfel, Hjärtsvikt, Myokardit, Hjärtklaffsjukdomar, Kranskärlsförkalkning, Dilaterande kardiomyopati, Endokardit, Högt blodtryck (Hypertoni), Hypertrofisk kardiomyopati, Mitralklaffprolaps, Hjärtattack, Venös tromboembolism

Se även

• Stress - sårbarhetsmodellen

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Hjärt- och kärlsjukdomar.
  Bilder & media