Ruben G:son Berg

Från Wikipedia
Version från den 1 februari 2015 kl. 20.03 av LarskeBot (Diskussion | Bidrag) (→‎Externa länkar: rensar kategori enligt begäran på Wikipedia:Robothjälp med AWB)

Gustaf Ruben Gustafsson (G:son) Berg, född 8 maj 1876 i Nyköping, död 4 februari 1948 i Stockholm, var en svensk litteraturhistoriker och språkforskare.

Han blev filosofie doktor 1903 och var docent i nysvensk stilistik vid Stockholms högskola 1906-20, sedan 1918 teaterkritiker i Aftonbladet och biografcensor. 1910 blev han ledamot av Folkbildningsförbundets styrelse, var från 1921 sekreterare i sällskapet "Idun". Berg var en av initiativtagarna bakom Svenska Vitterhetssamfundet, grundade tillsammans med Bengt Hesselman och Olof Östergren tidskriften Språk och Stil, i vars ledning han kvarstod till 1920. Berg var även verksam som populärvetenskaplig föreläsare och litterär utgivare, bland annat av Frödings, Talis Qualis, Carl Jonas Love Almqvists och Henrik Bernhard Palmærs skrifter, Carl Snoilskys brevväxling samt en kommenterad upplaga av Johan Ludvig Runebergs Fänrik Ståls sägner (1913).

Berg var medlem av Nordisk Familjeboks redaktion 1902-18 och läste "Nyårsklockan" på Skansen 1899. Han skrev även ett antal litteraturvetenskapliga böcker, Skolpojk- och studentslang (1900 och 1924), Sinnesanalogier hos Almquist, Den poetiska friheten, Litteraturbilder (1912 och 1919), den mycket lästa Svenska skalder på nittio-talet (1906), den märkliga C. J. L. Almquist i landsflykten (1928), samt Moderna amerikaner (1925) om amerikansk litteratur kring sekelskiftet tillsammans med Ivar Hjertén. Han var i ungdomen även verksam som romanförfattare under pseudonymen "Lennart Henning", och skrev då romanerna Signe Clerck (1898), Föräldrarna (1899), samt Dikter (1900). I eget namn utgav Berg 1919 diktsamlingen September.

Källor

Externa länkar