Johan Ludvig Runeberg

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök

Johan Ludvig Runeberg porträtterad 1893 av Albert Edelfelt

Runebergs hem i Borgå.

Johan Ludvig Runebergs namnteckning

Johan Ludvig Runeberg, född 5 februari 1804 i Jakobstad, Finland, död 6 maj 1877 i Borgå, var en finlandssvensk författare och poet och Finlands nationalskald. J.L. Runeberg var son till Lorenz Ulrik Runeberg, sjökapten, och Anna Maria Malm. Hans far var under många år svårt sjuk. Gift 1831 med sin syssling Fredrika Tengström. Paret fick åtta barn, av vilka sex överlevde barnaåren:

Ludvig Mikael (1835 - 1902)
Lorenzo (1836 - 1919)
Walter Magnus (1838 - 1920)
Johan Wilhelm (1843 - 1918)
Jakob Robert (1846 - 1919)
Fredrik Karl (1850 - 1884)

J.L. Runeberg diktade på svenska och hans verk översattes till finska och många andra språk. Runeberg tog kandidatexamen och fil.magister 1827. Han blev amanuens och docent i latin 1830. 1837 blev han lektor i romersk litteratur vid gymnasiet i Borgå. Runeberg prästvigdes 1838, blev lektor i grekiska 1842, fick professorstitel 1844 och blev teologie doktor 1857.

Projekt Runeberg är uppkallat efter honom. Sedan 1985 finns även Det Svenska Runebergsällskapet, vars ordförande är Bengt Gustaf Jonshult