Gustaf Fröding

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Gustaf Frödin.
Gustaf Fröding
Gustaf Fröding 1896
Gustaf Fröding 1896
Född 22 augusti 1860
Alsters bruk, Värmland, Sverige
Död 8 februari 1911 (50 år)
Stockholm, Sverige
Yrke Poet
Nationalitet Sverige Svensk
Verksam 1891–1911

Gustaf Fröding, född 22 augusti 1860[1]Alsters herrgård i Karlstad, Värmlands län, död 8 februari 1911[1] i Stockholm, var en svensk författare, journalist och poet. En av hans mest välkända diktsamlingar är Stänk och flikar från 1896 som bland annat innehåller dikten En morgondröm vilken fick honom åtalad men friad. Han är även känd för att ha publicerat ett antal dikter på onomatopoetiskt nedskriven värmländsk dialekt. Han tillbringade långa tider på olika vårdinstitutioner på grund av sin psykiska ohälsa, men vad han faktiskt hade för diagnos är mycket omdiskuterat. Han avled till följd av sin alkoholism och diabetes.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Fröding föddes den 22 augusti 1860 på Alsters bruk i Värmland. Hemmet var musikaliskt och vittert men fördystrades genom sjukdom. Fadern var till lynnet mycket melankolisk och led av lungsjukdom, och när Gustaf föddes hade modern redan angripits av en sinnessjukdom, så svår att hon måste söka vård på en anstalt under den närmast följande tiden. Redan under sin skoltid hade Fröding hunnit att göra sig i ovanligt hög grad förtrogen med äldre och yngre svensk vitterhet. Och intresset för skönlitteratur, inländsk såväl som utländsk, lämnade ej mycket håg och tid kvar för övriga studier vid universitetet i Uppsala, där Fröding år 1880 inskrevs som student. Han förde aldrig sina studier fram till någon examen, och efter fyra år övergav han Uppsala och återvände till Värmland. Han blev efterhand mer och mer reguljär medarbetare i Karlstadstidningen, där han 1886 erhöll fast anställning som litteraturanmälare, kåsör och referent. Med undantag av de perioder, då han på grund av tilltagande nervsjuklighet måste söka sanatorievård, tillhörde Fröding Karlstadstidningens redaktion till 1896. År 1891 utgav han, med mycken tvekan, sin första diktsamling "Guitarr och dragharmonika", som emellertid vann en snabb och ovanligt vidsträckt popularitet. Den följdes 1894 av "Nya dikter" och 1896 av "Stänk och flikar". Till dessa kom ytterligare ett par små dikthäften, innan den länge lurande nerv- och sinnessjukdomen 1899 bröt ut och kom hans lyras strängar att brista. Han blev, tack vare omsorgsfull vård, småningom bättre, men fullt återställd blev han aldrig. Han var och förblev en bruten man, och som sådan framlevde han i stillhet och tillbakadragenhet sina sista år på lantstället Gröndal ute på Djurgården i Stockholm. Han avled i Stockholm den 8 februari 1911.

Under oerhörd tillslutning och allmänt deltagande firades hans begravning. Blommor hade sänts till båren av Sveriges konung och drottning, av Uppsala och Lunds universitet, av svenska akademien och ett nära nog oräkneligt antal korporationer och enskilda. Jordfästningen förrättades i Klara kyrka av numera ärkebiskopen Nathan Söderblom i närvaro av så många, som denna huvudstadens största kyrka kunde rymma. Tusentals stod utanför, och i hundratusen räknades de, som kantade gatorna, där liktåget skred fram. På extratåg fördes sedan skaldens stoft till Uppsala. Och på dess gamla minnesrika kyrkogård lades det till vila vid facklors fladdrande sken och under det studentfanorna sänktes till en sista, stum hyllning.

Frödings tidigare dikter ger prov på rik humor, en sällsynt iakttagelseförmåga och gestaltningskraft och en förbluffande teknisk skicklighet, som med humoristiskt behag övervinner alla svårigheter. Senare, kanske delvis på grund av sin sjuklighet, drogs han alltmera till det bisarra och tungsinta, och hans dikter omfattar de mest skiftande sinnestillstånd: sorglös ungdomsglädje, stolt patos, grubblande allvar, svårmod, hån och satir. Hans poesi tillhör det som mest bidragit till den svenska diktkonstens psykologiska fördjupning.

I formellt hänseende har Fröding en alldeles särskild betydelse. En fenomenal virtuositet i det språkliga uttrycket har låtit honom uppnå de största verkningar genom suggestivt ordval och en nära nog enastående rytmisk fulländning. Han ägde absolut suveränitet över rimmen, och hans öra var särskilt känsligt för ordens välljud och klang. Trots ett outtröttligt medvetet arbete på formen och trots alla nybildningar både i fråga om ord och versmått, förlorar hans stil aldrig sin enkelhet och naturlighet.

Debuten och 90-talets produktiva år[redigera | redigera wikitext]

I maj 1891 publicerades Frödings debutbok Guitarr och dragharmonikaAlbert Bonniers förlag; med sin förening av folklighet, värme, musikalitet, romantiska motiv och teknisk virtuositet blev den en betydande framgång både hos kritik och publik. Fröding var inspirerad av Verner von Heidenstam och så småningom skulle de få kontakt med varandra. I september 1894 skriver Fröding ett brev till Heidenstam och när Heidenstam gifte sig med Olga Wiberg på Blå Jungfrun den 28 juli 1896 var Fröding inbjuden tillsammans med sin syster Cecilia. De flesta av bröllopsgästerna träffades åter hos Heidenstam i Sandhamn senare samma sommar. Fröding hade då med sig ett korrektur till sin kommande diktsamling Stänk och flikar. Hans förläggare Albert Bonnier var tveksam till en av dikterna, En morgondröm, och bad Fröding att överväga att stryka dikten. I Sandhamn gav hans författarkollegor Fröding modet att låta dikten vara kvar i diktsamlingen.[2]

När Stänk och flikar publicerades hösten 1896 väckte dikten En morgondröm stor uppmärksamhet. När Karl Warburg recenserar samlingen skrev han: "Här sparas inga ord, ej ens de grövsta [...] Även den som är en svuren fiende till allt pryderi, all tillgjord sedlighet, måste känna sig frånstött både moraliskt och estetiskt, när som här enstaka ställen erinra [...] mera om vissa populärmedicinska böcker än om poesi." Den 9 oktober beordrade justitieministern kvarstad av upplagan och Fröding åtalades för osedlighet i skrift. Vid rättegången den 27 november blev Fröding frikänd efter endast två timmars överläggning av juryn[3] men all den negativa uppmärksamhet boken hade skapat, och skandaliseringen av hans rykte, gav Frödings redan bräckliga psyke en påfrestning som han aldrig skulle hämta sig ifrån. Beskyllningen att han skulle ha beskrivit kvinnor på ett ofint och "liderligt" sätt var känslig för honom själv, även om de upprörda recensionerna och skvallret ofta bottnade i den tidens strikta syn på sexualmoral och litterär korrekthet. Han ansattes själv av samvetsförebråelser och ännu på sin dödsbädd hänvisade han till sina goda motiv.[4]

Sjukdom[redigera | redigera wikitext]

Under resten av sitt liv vistades han ofta på olika vårdhem och mentalsjukhus för att söka hjälp för sin alkoholism och mot sina psykiska problem. Från och till under den första halvan av 1890-talet tillbringade han flera år på anstalten Suttestad i Lillehammer i unionens Norge, där han bland annat kom att sammanställa sin tredje diktsamling Stänk och flikar som publicerades 1896. Stora delar av materialet till denna diktsamling hade han redan påbörjat under en tidigare ettårig vistelse på en nervanstalt i Görlitz i Tyskland.

Fröding har kallats en "tillvarons utlänning". Hur det kan kännas att stå utanför, att vara en utomstående vid sidan av livet, kan man läsa i dikten En ghasel som han skrev under sin vistelse i Suttestad. I den skrev han bland annat:

Jag vill jag vill, jag skall, jag måste ut och dricka liv,
om blott för en minut, jag vill ej långsamt kvävas bakom gallret
Ty i mig själv är smitt och nitat gallret,
och först när själv jag krossas, krossas gallret.

Under denna period i Norge skickade han också hem ett antal resebrev och kåserier till Karlstadtidningen där han bland annat skrev om den politiska situationen i Norge. 1896 flyttade han tillbaka till Sverige. Juldagarna 1898 skrev hans storasyster Cecilia in honom på Uppsala hospital under professor Frey Svensons vård. Här fick han ofta besök av lärarinnan Ida Bäckmann. Fröken Bäckmann ville gifta sig med skalden och få honom att besöka en läkare i Holland som kunde bota honom. Men planerna kom aldrig att realiseras.

Signe Trotzig blev hans vårdare när han skrevs ut 1905 och flyttade till Villa GröndalDjurgården i Stockholm. Hans hälsa var märkt av hans alkoholism tillsammans med diabetes. Trotzig stannade hos honom till hans död. 2010 turnerade Sven Wollter för Riksteatern med monologen En dåres sånger (av C.O. Evers) som utspelar sig under Frödings tid på Gröndal. Tiden på Uppsala hospital har också blivit stoff till en pjäs skriven av Gottfried Grafström; Sjung vackert om kärlek, som bland annat sattes upp på Dramaten. Fröding insjuknade akut i slutet av januari 1911, och vårdades därefter i Villa Gröndal fram till sin död kl. 08.50 den 8 februari samma år. Han jordfästes i Klara kyrka, förrättad av professor Nathan Söderblom och kortegen genom Stockholm kantades av 200 000 sörjande. Fröding ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[5] I likhet med flera litterära särlingar åtnjuter Gustaf Frödings verk och livsöde idag mycket intresse.

Frödings diktning[redigera | redigera wikitext]

Många känner till att Fröding skrev en del dikter på en blandning av olika värmländska dialekter, men faktum är att denna poesi nästan bara finns i två tunna diktsamlingar, som författaren inte ens räknade med i sin utgivning.

De dikter som är mest kända och lästa är alla skrivna på rikssvenska, om än med ett och annat värmländskt uttryck. Fröding beskriver ofta den vackra värmländska naturen i sina dikter, en miljö han kände väl från sin uppväxt. Ett genomgående drag i Frödings diktning är sympatin för de svaga och utstötta, dikter som "Si drömmaren kommer där" och "Världens gång" är exempel på denna tendens.

Genom hela sitt författarskap fortsatte han att utvecklas och upphörde aldrig att experimentera med språket. Hans senare produktion blev allt mer filosofiskt inriktad med dikter om ont och gott och om teologiska problem. Under sin tid på Uppsala hospital skrev han den experimentella diktsviten "Mattoidens sånger", som rönt långt större uppskattning i våra dagar än då den gavs ut kort efter hans död. I Prästen Bodenius har han skildrat sin farmors bror, den försupne prästen Emanuel Branzell som antagits vara förebild för Gösta Berling i Gösta Berlings saga.[6][7]

Dikter (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

Varia[redigera | redigera wikitext]

Samlade upplagor och urval[redigera | redigera wikitext]

Tonsättningar av Frödings dikter (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Stipendier och priser[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett flertal stipendier och priser som bär Frödings namn. Det äldsta av dem, Uppsala studentkårs Frödingsstipendium, grundades på en nationalinsamling för att trygga den sjuklige Frödings ekonomi. Priset delas ut vart tredje år sedan 1923 efter omröstning bland medlemmarna i både Uppsala studentkår och landets övriga studentkårer. Ett annat, ett årligt lyrikpris, utdelas av det år 1969 bildade Gustaf Fröding-sällskapet (Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris).

Minnesmärken[redigera | redigera wikitext]

Runt om i Sverige finns en rad minnesmärken över Gustaf Fröding.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] *Sveriges dödbok 1901-2009
  2. ^ Per Gedin (2006). Verner von Heidenstam – ett liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Sid. 328-338. ISBN 91-0-011132-5 
  3. ^ Per Gedin (2006). Verner von Heidenstam – ett liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Sid. 340-356. ISBN 91-0-011132-5 
  4. ^ Victor Svanberg: Debatt och värdering. Ställningstaganden under 56 år, Malmö 1978, Cavefors.
  5. ^ ”Uppsala gamla kyrkogård, kvarter 57, gravplats 504”. Uppsala kyrkliga samfällighet. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=200005340&LOPNR=19867&EFTER_NAMN=fröding&FNAMN_SELTYPE=E&ENAMN_SELTYPE=E&ORDER_BY=Fornamn&ORDER_DIRECTION=ASCENDING. 
  6. ^ Ord och bild 1913
  7. ^ Selma Lagerlöf 150 år
  8. ^ Mando Diao: ”Infruset”. DN.se. 31 oktober 2012. Läst 5 januari 2013.
  9. ^ [www.davidunger.n.nu/komponerande ”David Unger komponerande”]. www.davidunger.n.nu/komponerande. Läst 2014-08-05. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Mp3-filer och strömmande ljud