Gustaf Fröding

Ej att förväxla med Gustaf Frödin.

Gustaf Fröding
Gustaf Fröding 1896
Född	22 augusti 1860 Alsters bruk, Värmland, Sverige
Död	8 februari 1911 (50 år) Stockholm, Sverige
Yrke	Poet
Nationalitet	Svensk
Verksam	1891–1911

Gustaf Fröding, född 22 augusti 1860 på Alsters herrgård utanför Karlstad i Värmland, död 8 februari 1911 i Stockholm, var en svensk författare, journalist och poet. En av hans mest välkända diktsamlingar är Stänk och flikar från 1896 som bland annat innehåller dikten En morgondröm vilken fick honom åtalad men friad. Han är även känd för att ha publicerat ett antal dikter på onomatopoetiskt nedskriven värmländsk dialekt. Han tillbringade långa tider på olika vårdinstitutioner på grund av sin psykiska ohälsa, men vad han faktiskt hade för diagnos är mycket omdiskuterat. Han avled till följd av sin alkoholism och diabetes.

Biografi

Gustaf Fröding föddes och bodde sitt första år på Alsters herrgård i Värmland. Hans mor Emilia Fröding, dotter till biskop Carl Adolph Agardh, led vid sonens födelse av amningspsykos och djup depression. Av sina släktingar sändes hon mot sin vilja till S:t Hans hospital i Danmark, där hon vårdades några månader. Samtidigt var hennes man, löjtnant Ferdinand Fröding, på en bildningsresa till Holland, södra Frankrike och Italien. Först på senhösten 1861 kom Emilia och Ferdinand tillbaka, men då bodde Gustaf och hans systrar på en annan herrgård, Byn, någon halvmil norr om Alster. Trots alla problem blev åren på Byn riktigt harmoniska. Det är om dem Gustaf skrev den välkända diktcykeln "Strövtåg i hembygden". Fröding flyttade år 1867 till Kristinehamn och växte upp där, gick i grundskola och arbetade sina första år i Kristinehamn.

Åren 1880–1890

Alsters herrgård

Fröding och Verner von Heidenstam, iklädda togor 1896.

Gustaf Fröding med Signe Trotzig, Villa Gröndal 1908. Fotograf: Herman Hamnqvist

Fröding med sin sköterska Signe Trotzig i Gröndals park 1910.

Fröding avbildad av Richard Bergh 1909

Gustaf Frödings gravvård

År 1880 tog Fröding studentexamen i Karlstad. Året därpå, vid 21 års ålder, påbörjade han studier vid universitetet i Uppsala. Samma år dog hans far och han kom därmed att ärva en stor summa pengar. Större delen av dessa pengar kom han att slösa bort och det var vid denna tid som han grundlade sin alkoholism. När han återvände till Värmland två år senare hade han varken pengar eller examen från sina studier. Hans förhållande till kvinnor var komplicerat och istället för varaktiga relationer med det motsatta könet frekventerade han prostituerade, vilket han själv diktade om i den kända frasen "Jag köpte min kärlek för pengar". Han vistades under hela året 1884 och under flera somrar på 1880- och 1890-talen på Slorudsborg i Brunskog hos sin syster Mathilda Fröding.

Sommaren 1880 träffar han Selma Lagerlöf när han vistas några veckor hos släkten på Öjerviks herrgård i Fryksdalen. Selma skriver senare om mötet: "Han var vacker som en Lord Byron med diktarlugg långt ner i pannan och en romantisk glöd i de sköna blå ögonen. Tyvärr behagade han ingenting säga."

Som 25-åring började han att publicera dikter i Karlstads-Tidningen och två år senare, 1887 blev han fast anställd. På grund av sina psykiska problem vistades han 1889–1890 på en nervkuranstalt, efter att hans hälsa drastiskt försämrats.

Debut

I maj 1891 publicerades Frödings debutbok Guitarr och dragharmonika på Albert Bonniers förlag. Fröding var inspirerad av Verner von Heidenstam och så småningom skulle de få kontakt med varandra. I september 1894 skriver Fröding ett brev till Heidenstam och när Heidenstam gifte sig med Olga Wiberg på Blå Jungfrun den 28 juli 1896 var Fröding inbjuden med sin syster Cecilia. De flesta av bröllopsgästerna träffades åter hos Heidenstam i Sandhamn senare samma sommar. Fröding hade då med sig ett korrektur till sin kommande diktsamling Stänk och flikar. Hans förläggare Albert Bonnier var tveksam till en av dikterna, En morgondröm, och bad Fröding att överväga att stryka dikten. I Sandhamn gav hans författarkollegor Fröding modet att låta dikten vara kvar i diktsamlingen.

När Stänk och flikar publicerades hösten 1896 väckte dikten En morgondröm stor uppmärksamhet. När Karl Warburg recenserar samlingen skrev han: "Här sparas inga ord, ej ens de grövsta [...] Även den som är en svuren fiende till allt pryderi, all tillgjord sedlighet, måste känna sig frånstött både moraliskt och estetiskt, när som här enstaka ställen erinra [...] mera om vissa populärmedicinska böcker än om poesi." Den 9 oktober beordrade justitieministern kvarstad av upplagan och Fröding åtalades. Vid rättegången den 27 november blev Fröding frikänd efter endast två timmars överläggning av juryn. Själv ansattes han dock av samvetsförebråelser och på sin dödsbädd hänvisade han till sina goda motiv.

Sjukdom

Under resten av sitt liv vistades han ofta på olika vårdhem och mentalsjukhus för att söka hjälp för sin alkoholism och mot sina psykiska problem. Från och till under den första halvan av 1890-talet tillbringade han flera år på anstalten Suttestad i Lillehammer i unionens Norge, där han bland annat kom att sammanställa sin tredje diktsamling Stänk och flikar som publicerades 1896. Stora delar av materialet till denna diktsamling hade han redan påbörjat under en tidigare ettårig vistelse på en nervanstalt i Görlitz i Tyskland.

Fröding har kallats en "tillvarons utlänning". Hur det kan kännas att stå utanför, att vara en outsider vid sidan av livet, kan man läsa i dikten En ghasel som han skrev under sin vistelse i Suttestad. I den skrev han bland annat:

”

Jag vill jag vill, jag skall, jag måste ut och dricka liv, om blott för en minut, jag vill ej långsamt kvävas bakom gallret Ty i mig själv är smitt och nitat gallret, och först när själv jag krossas, krossas gallret.

„

Under denna period i Norge skickade han också hem ett antal resebrev och kåserier till Karlstadtidningen där han bland annat skrev om den politiska situationen i Norge. 1896 flyttade han tillbaka till Sverige. Juldagarna 1898 skrev hans storasyster Cecilia in honom på Uppsala Hospital under professor Frey Svensons vård. Här fick han frekventa besök av lärarinnan Ida Bäckman. Fröken Bäckman ville gifta sig med skalden och få honom att besöka en läkare i Holland som kunde bota honom. Men planerna kom aldrig att realiseras.

Signe Trotzig blev hans vårdare när han skrevs ut och flyttade till Villa Gröndal på Djurgården i Stockholm. Hans hälsa var märkt av hans alkoholism tillsammans med diabetes. Hon stannade hos honom till hans död. Frödings tid på Uppsala Hospital har blivit stoff till en pjäs skriven av Gottfried Grafström. Pjäsen heter Sjung vackert om kärlek och sattes bland annat upp på Dramaten. År 1905 flyttade Fröding till Stockholm. Han insjuknade akut i slutet av januari 1911, och vårdades därefter i Villa Gröndal fram till sin död kl. 08.50 den 8 februari samma år. Han jordfästes i Klara kyrka, förrättad av professor Nathan Söderblom och kortegen genom Stockholm kantades av 200 000 sörjande. Fröding ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård. I likhet med flera litterära särlingar åtnjuter Gustaf Frödings verk och livsöde idag mycket intresse.

Frödings diktning

Många känner till att Fröding skrev en del dikter på en blandning av olika värmländska dialekter, men faktum är att denna poesi nästan bara finns i två tunna diktsamlingar, som författaren inte ens räknade med i sin utgivning.

De dikter som är mest kända och lästa är alla skrivna på rikssvenska, om än med ett och annat värmländskt uttryck. Fröding beskriver ofta den vackra värmländska naturen i sina dikter, en miljö han kände väl från sin uppväxt. Ett genomgående drag i Frödings diktning är sympatin för de svaga och utstötta, dikter som "Si drömmaren kommer där" och "Världens gång" är exempel på denna tendens.

Genom hela sitt författarskap fortsatte han att utvecklas och upphörde aldrig att experimentera med språket. Hans senare produktion blev allt mer filosofiskt inriktad med dikter om ont och gott och om teologiska problem. Under sin tid på Upsala hospital skrev han den experimentella diktsviten "Mattoidens sånger", som rönt långt större uppskattning i våra dagar än då den gavs ut kort efter hans död. I Prästen Bodenius har han skildrat sin farmors bror, den försupne prästen Emanuel Branzell som antagits vara förebild för Gösta Berling i Gösta Berlings saga.

Dikter (i urval)

• Anita (1884)
• En hög visa (1891)
• En ghasel (1891)
• Vackert väder (1891)
• Våran prost (1891)
• Jonte och Brunte (1891)
• Det var dans bort i vägen (1891)
• Världens gång (1891)
• En fattig munk från Skara (1891)
• Clown Clopopisky (1894)
• Tre trallande jäntor (1894)
• Bergslagstroll (1894)
• Den gamla goda tiden (1894)
• Säv, säv, susa (1894)
• En syn (1894)
• Hans högvördighet biskopen i Växjö (1894)
• Ett gammalt bergtroll (1896)
• Gråbergssång
• En morgondröm (1896)
• Lelle Karl-Johan (1896)
• Ur kung Eriks visor (1896)
• Det borde varit stjärnor (1896)
• Sagoförtäljerskan (1896)

Diktsamlingar

• Gitarr och dragharmonika (1891)
• Nya dikter (1894)
• Räggler å paschaser (1895 och 1897)
• Stänk och flikar (1896)
• Nytt och gammalt (1897)
• Gralstänk (1898)
• Grillfängerier (1898)
• Samlade dikter (1901)
• Efterskörd (1910)
• Reconvalescentia (skriven 1908, utgiven 1913, två år efter hans död).

Tonsättningar av Frödings dikter (i urval)

• 8 Sånger för tenor och piano av Daniel Stagno (2010).
• 8 Sånger för tenor och piano av Daniel Stagno (2009).
• Kung Liljekonvalje av dungen för blandad kör (1946) och för manskör av David Wikander.
• Ur Kung Eriks visor för soloröst och orkester av Ture Rangström (1918) och för soloröst och piano av Algot Haquinius (1915–1918).
• Gruppen Sven-Ingvars spelade 1971 in musikalbumet Sven-Ingvars i Frödingland med sånger till texter av Fröding.
• Flickan i ögat är en kammaropera av Lars Edlund som bygger på Frödings dikt med samma namn.
• Det var dans bort i vägen tonsattes 1899 av Helfrid Lambert.
• Ett gammalt bergtroll har tolkats av Cornelis Vreeswijk (1970) och Sofia Karlsson (2007).
• Över 40 av Gustaf Frödings dikter har tonsatts av Torgny Björk.

Stipendier och priser

Det finns ett flertal stipendier och priser som bär Frödings namn. Ett av dessa är Uppsala studentkårs Frödingsstipendium, utdelat vart tredje år sedan 1923 efter omröstning bland medlemmarna i både Uppsala studentkår och landets övriga studentkårer. Ett annat, ett årligt lyrikpris, utdelas av det år 1969 bildade Gustaf Fröding-sällskapet (Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris).

Referenser

Tryckta källor

• Erik Lindorm, Gustaf V och hans tid 1907–1918, 1939
• Tidens kalender 1954, Tidens förlag, 1953

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Fröding
  Bilder & media
• Wikisource har verk av eller om Gustaf Fröding.
  Originalverk

• Gustaf Fröding, författarpresentation i Projekt Runeberg
• Gustaf Fröding i Libris
• Dikter av Gustaf Fröding från Svensk Lyrik
• Dikter från hospitalet på Litteraturbanken
• Gralstänk i fulltext
• Guitarr och dragharmonika i fulltext
• Nya dikter i fulltext
• Nytt och gammalt i fulltext
• Gustaf Frödings vän Mauritz Hellberg berättar i Sveriges Radio Värmlands arkiv
• Om hans sköterska Signe Trotzig i Värmlands Folkblad.

Mp3-filer och strömmande ljud på Internet Archive

• Fröding-dikter och historier.
• Fröding-visor.
• Calle Gla Mä Sola och Ä Du Mä På Dä.