Christopher Polhem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Christopher Polhem
Christopher Polhem med Nordstjärneorden om halsen, porträtterad 1741 av Johan Henrik Scheffel.
Född 18 december 1661
Tingstäde, Gotland, Sverige
Död 30 augusti 1751 (89 år)
Stockholm, Sverige
Yrke/uppdrag Uppfinnare, industriman
Staty över Polhem av Theodor Lundberg i Visby.

Christopher Polhem (fram till adlandet 1716 Polhammar), troligen född 18 december 1661 i TingstädeGotland, död 30 augusti 1751 i Stockholm, var en svensk uppfinnare, industriman och Kommendör av Nordstjärneorden, kallad "den svenska mekanikens fader".

Mannen och gärningen[redigera | redigera wikitext]

Polhem var son till Christina Eriksdotter Schening från Vadstena och Wulf Christopher Polhammar, en tysk köpman som invandrat till Visby. Han hade åtminstone två bröder, Johan och Jonas. Som åttaåring blev Polhammar faderlös. Han flyttade till en farbror i Stockholm då modern gifte om sig med Jöran Silcker. Med tiden blev Polhammar gårdsskrivare på Vansta säteri[1] i Ösmo,[2] där han blev kvar till år 1685.[3]

År 1687 började han studera fysik, matematik och mekanik vid Uppsala universitet. Efter utbildningen reste han runt i Europa för att lära sig tekniska nyheter. Vid hemkomsten startade han 1697 den första skolan för ingenjörer i Sverige Laboratorium mechanicum, där han för undervisningen skapade en modellsamling för rörelsemekanismer, Polhems mekaniska alfabet.

År 1699 grundade han Stjärnsunds manufakturverk i Dalarna som bland annat tillverkade maskiner och pendelur.

Polhem hade i uppdrag att försöka bygga slussar förbi Trollhättefallen i Göta älv. De kom aldrig i drift men det finns några ofullbordade slussar vid fallområdet i Trollhättan (Polhems slussled). Först år 1800 blev drömmen om en farled mellan Kattegatt och Vänern en verklighet och Trollhätte kanal kunde invigas.

Han tog fram Polhemsknuten som är en kardanknut, det vill säga en koppling som för över rörelse mellan två axeländar som bildar viss vinkel mot varandra. Eventuellt hade han sett andra mekaniska lösningar på kopplingen eftersom den italienske uppfinnaren Girolamo Cardano skissat en lösning som Robert Hooke förverkligade år 1676. Christopher Polhem konstruerade även Polhemslåset som är en sorts hänglås och som salufördes in på 1950-talet.

Polhem var en av de tidigast invalda ledamöterna av Kungliga Vetenskapsakademien.[4] [5]

Lista över uppfinningar[redigera | redigera wikitext]

Hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

I Sverige finns ett antal skolor namngivna efter Christopher Polhem, bland annat Polstjärnan (stjärnsundskolan) i Stjärnsund, Hedemora, Dalarna. Polhemsgymnasiet i Stockholm, Polhemsskolan i Gävle, Polhemskolan i Lund, Polhemsgymnasiet i Göteborg och Christopher Polhemgymnasiet i Visby, Polhemsgymnasiet i Trollhättan, sedan 2007 Högskolan Väst.

Christopher Polhem finns avbildad på de svenska femhundrakronorssedlarna. I samband med 200-årsminnet av hans död 1951, utgavs den 30 augusti två frimärken i valörerna 25 öre svartgrå (i rulle och häfte) och ett 45 öre brun (i rulle) med hans bild.

PolhemslaboratorietLuleå tekniska universitet är uppkallat efter Christopher Polhem.

Polhemspriset har delats ut av Sveriges Ingenjörer och dess föregångare Svenska Teknologföreningen och Sveriges Civilingenjörsförbund sedan 1878.[6] Priset (för närvarande på 250 000 kr) delas ut vartannat år för teknisk innovation på hög nivå eller för genialisk lösning av ett tekniskt problem. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden, vara konkurrenskraftig samt uthålligt miljövänlig.

Christopher Polhems familj[redigera | redigera wikitext]

Hustru, Maria Hoffman, född 1671 i Bremen, död 1735 i Stockholm. 1691 gift med Christopher Polhammar, adlad Polhem 1716.
Barn:

  • Christoffer, född 1692 i Stockholm, död 1708.
  • Henrik, född 1694, död 1695.
  • Elisabet, född 1695, död 1701 18/5.
  • Henrik, född 1697, död 1701 26/5.
  • Maria, född 1698, död 1754. 1718 gift med Martin Ludvig Manderström (f. 1691, d. 1780) friherre 1771.
  • Gabriel, född 1700 i Falun, död 1772 i Stockholm, faderns medarbetare, ledamot av KVA 1739 samma år som fadern. Ogift, avslutade ätten och adelsvapnet krossades vid hans begravning.
  • Emerentia, född 1703 i Stjärnsund i Husby socken, död 1760. 1723 gift med häradshövding Reinhold Rücker (f. 1690, d. 1759) från Hedemora, adlad Rückersköld 1751.
  • Hedvig, född 1705 i Stjärnsund, död 1769 i Stockholm. 1724 gift med Carl Gripenstierna (f. 1668, d. 1746).
  • Elisabet, född 1707 i Stockholm, död 1787, 1735 gift med Nils Sandelheim (f. Stuwe 1684, d. 1760).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gården Vansta tillhörde fram till 1671 riksrådet och diplomaten Mattias Mylonius, adlad Björnklou född 1607, † 1671 (avsomnade 20 augusti "i åldern utav 63 år och 8 månader"). "http://search.ancestry.se/content/viewer.aspx?dbid=2225&iid=MN-343_2341__23-082200_3&sid=&gskw=" Mathias Mylonius Biörnclou kan ses som en inspiratör för den unge Christopher. Mathias var den fattige mjölnarpojken som fått möjligheter att studera genom människors goda insatser och som blev en mycket lärd och uppburen man. Han blev bland annat en mycket anlitad och skicklig diplomat och fick för sina insatser flera olika gårdar i Sverige, bland dem Vansta, som genom hans åtgärd blev storgård. Mattias Biörnclou avled 1671 och gravsattes i kyrkan 1672 (8 september). Han hade varit gift med Margareta Wallenstedt, en professorsdotter från Uppsala. Till makens begravning skänkte hon ett par silverljusstakar, som ännu finns i behåll. Fornarve, Sven, Ösmo kyrkas historia, och bygdens som den speglas i kyrkan.
  2. ^ Kyrkoherde Laurentius Weldt, som avled 1731. Hans far var kyrkoherde före honom. Laurentius växte upp i Ösmo prästgård och i slutet av 1660-talet hade en jämngammal yngling kommit till Vansta som gårdsskrivare, Christoffer Polhammar och han hade fått sin skolutbildning försummad. Weldt och Polhammar blev goda vänner och snart insåg Weldt att hans nye vän hade sällsynta utförsgåvor. Polhammar var fattig, men Weldt hjälpte sin vän med studier i latin - den tidens viktigaste grund för högre studier. När Weldt senare blev gårdspredikant i grannsocknen på Fållnäs gård, följde Polhammar med och tog tjänst där istället. Senare återflyttade Weldt efter faderns död och övertog kyrkoherdekallet i Ösmo, men då stannade Polhammar kvar och fortsatte sina studier hos Sorunda-prästen. Fornarve, Sven, Ösmo kyrkas historia, och bygdens som den speglas i kyrkan.
  3. ^ Vansta ägdes från 1672 av Hans Mathias Biörnkloos änka Margareta Wallia, adlad Wallenstedt, född 1623-12-11 i Uppsala, gift Biörnclou 1640-11-01, † 1692-05-02 på Kungshamn i Alsike sn. (begravd i Ösmo kyrka i oktober s.å.). Hon kunde latin och hade i tio år Christopher Polhem som dräng. http://www.adelsvapen.com/genealogi/Wallenstedt_nr_500 Hennes halvbror friherre Lars Wallenstedt (1631-1703) var assessor i Bergskollegium vid tidpunkten då Christopher P fick sitt första stipendium från detta kollegium.
  4. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  5. ^ Var nionde av de trettiofem ledamöter vilka invaldes under KVA:s första verksamhetsår 1739. Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar För Månaderna Julius, Augustus och Septemb. 1739. Vol: 1. (opag sid 9-11på http://centrumdb.kva.se/kvah/catview.html?method=start&bookId=704&pageNo=1)
  6. ^ Sveriges Ingenjörer: Polhemspriset

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Althin, Torsten; Söderberg Miles (1950). Christopher Polhem och Stjernsunds manufacturverk. Säter. Libris 1520389 
  • Andersson, P. Gunnar (1979). Christopher Polhem. Dalarnas museums serie av småskrifter, 0346-6949 ; 19. Falun: Dalarnas mus. Libris 7748538. ISBN 91-85378-17-8 
  • Andersson, P. Gunnar (1964). Svenska snillen: från Stiernhielm till Scheele. Stockholm: Natur och kultur. Libris 382564  s. 98-[144].
  • Christopher Polhem: minnesskrift. Stockholm: Fören. 1911. Libris 240975 
  • Christopher Polhem. Stockholm: Tekniska museet. 1961. Libris 9757105 
  • Dandanell Birgitta, red (1987). Stjernsund: det gamla Polhemsbruket i Dalarna i bild och text. Dalarnas museums serie av småskrifter, 0346-6949 ; 49. Falun: Dalarnas museum. Libris 7748604. ISBN 91-85378-92-5 
  • Ekman, Anna (2005). Polhems pedagogiska trämodeller: historien om modellsamlingen, dess förvaring och konservering vid Tekniska museet i Stockholm. Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avdelningen för kulturvård, 1101-3303 ; 2005:21. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avdelningen för kulturvård. Libris 10130895 
  • Götlind Anna, red (2000). Bruk i förändring: en bok om Christopher Polhem och Stjärnsund under tre sekler. DFR-rapport, 99-0491429-X ; 2000:1. Hedemora: Gidlund. Libris 7668646. ISBN 91-7844-310-5 (inb.) 
  • Karlström, Jan-Eric (2001). Polhem och Storgruvan. Historia på Holmenmark. [S.l.]: Holmen Skog. Libris 9145081 
  • Lindgren, Michael; Sörbom Per (1985) (på eng). Christopher Polhem 1661-1751: "the Swedish Daedalus". Stockholm: Sveriges tekniska museum. Libris 7653228. ISBN 91-7616-012-2 
  • Lindgren, Michael (2011). Christopher Polhems testamente: berättelsen om ingenjörern som ville förändra Sverige. Stockholm: Innovationshistoria förlag. Libris 12451050. ISBN 91-979934-0-1 
  • Lindroth, Sten (1951). ”Christopher Polhem och Stora Kopparberget”. Bergslaget 1951(6):2,: sid. 1-9. 0345-1364. ISSN 0345-1364.  Libris 11657228
  • Lundwall, Sten (1951). ”Astronomiskt ur av Christopher Polhem”. Dædalus (Stockholm) 1951,: sid. [43]-49 : ill.. 0070-2528. ISSN 0070-2528.  Libris 10635526
  • Rosman, Holger (1911). Christopher Polhem. Svenskar, 99-0309733-6 ; 11. Stockholm: Bonnier. Libris 1243054 
  • Westerlund, Kerstin (2000). Christopher Polhem: konstruktör och företagare i 1700-talets Sverige. Stockholm: Tekniska museet. Libris 8375494. ISBN 91-7616-015-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]