Södra Vings socken

Version från den 12 september 2017 kl. 11.54 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.5.2))
Se även: Vings socken
Södra Vings socken
Socken
Södra Vings kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Härad Ås härad
Koordinater 57°50′15.32″N 13°16′53.45″Ö / 57.8375889°N 13.2815139°Ö / 57.8375889; 13.2815139
Kyrkby Hökerum
Area 71 km²[1]
Folkmängd 1 496 (2000)[2]
Befolkningstäthet 21 invånare/km²
Geonames 8127016
Sockenkod 1789
Södra Vings socken i Ås härad Västergötland.
Södra Vings socken i Ås härad Västergötland.
Södra Vings socken i Ås härad Västergötland.

Södra Vings socken i Västergötland ingick i Ås härad, ingår sedan 1974 i Ulricehamns kommun och motsvarar från 2016 Södra Vings distrikt.

Socknens areal är 71,09 kvadratkilometer varav 60,52 land.[1] År 2000 fanns här 1 496 invånare.[2] Borgruinen Vädersholm, tätorten Hökerum med sockenkyrkan Södra Vings kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Namnet var före den 1 januari 1886 (ändring enligt beslut den 17 april 1885) Vings socken.[3] Vid en tidpunkt efter 1548 införlivades Töve socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vings församling och för de borgerliga frågorna bildades Vings landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Hökerums landskommun som 1974 uppgick i Ulricehamns kommun.[2] Församlingen utökades 2006.[4]

1 januari 2016 inrättades distriktet Södra Ving, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ås härad. De indelta soldaterna tillhörde Älvsborgs regemente, Ås kompani och Västgöta regemente, Elfsborgs kompani.[5]

Geografi

Södra Vings socken ligger väster om Ulricehamn kring norra delen av sjön Tolken och kring Viskan. Socknen har odlingsbygd vid ån och sjön och är i övrigt en kuperad skogsbygd.[6][1][7]

Fornlämningar

Några boplatser och tre hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns flera gravrösen, skålgropsförekomster och två hällristningar. Från järnåldern finns ett tiotal gravfält. Tre runstenar har påträffats.[6][8][9][7]

Namnet

Namnet skrevs 1334 Wighne och kommer från kyrkbyn och sammanhänger troligen med ett äldre namn på den intilliggande sjön Mogden, Vigh, 'den krokiga, Kroksjön'.[10]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Södra+Ving socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda adminstrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 52. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014 
  4. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  5. ^ Administrativ historik för Södra+Ving socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Södra Vings socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Södra Vings socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Vidare läsning

Externa länkar