Älvsborgs regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 57°42.763′N 12°54.993′O / 57.712717, 12.91655

Älvsborgs regemente
(I 15, I 15/Fo 34)
Älvsborgs regemente vapen.svg
Datum 1624-1998
Land Sverige Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri
Storlek Regemente
Ingående delar Västgötabrigaden (1949-1992)
Älvsborgsbrigaden (1950–1997)
Del av Milo V (1942-1993)
Milo S (1993-1998)
Förläggningsort Borås
Motto Vilja - Förmåga - Uthållighet
Färger Gult och svart          
Marsch "Lübner Jäger"
(1870-talet-1998)
Segernamn Varberg (1565)
Lützen (1632)
Leipzig (1642)
Helsingborg (1710)
Gadebusch (1712)
Nya Älvsborg (1719)

Älvsborgs regemente, I 15 och I 15/Fo 34 var ett svenskt infanteriförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1624 och 1998. Förbandet var förlagt i Borås i Västergötland.

Innehåll

[redigera] Historia

Som en del av den stora reformation av Sveriges krigsmakt Gustav II Adolf genomförde sattes de svenska landskapsregementena upp 1624. Älvsborgs regemente sattes upp i Västergötland med bas i Sjuhäradsbygden. Under hela regementets 374-åriga historia var Älvsborgs regemente ett infanteriregemente och under korta perioder utbildade regementet även pansarinfanteri.

Redan innan regementet sattes upp 1624 fanns det förband från Västergötland och Dalsland. Dessa var organiserade i fänikor och ursprunget till Älvsborgs regemente är dessa fänikor. När man sedan satte upp Älvsborgs regemente 1624 utgjorde dessa fänikor stommen i regementet.

1680 när Karl XI organiserade indelningsverket bestämdes det att regementet skulle bestå av åtta kompanier som skulle rekryteras från de sju häradena Mark, Bollebygd, Kind, Redväg, Ås, Gäsene och Veden (därav namnet Sjuhäradsbygden). Det åttonde kompaniet rekryterades främst från Askims och Örgrytes härader i dagens Göteborg.

Regementet deltog i så gott som samtliga svenska krig i antingen fältarmén eller som besättning i svenska fästningar både inom Sverige och i andra delar av riket (se kampanjer). När indelningsverket avskaffades och den värnpliktiga armén introducerades i början av 1900-talet flyttade regementet in till nybyggda kaserner inne i centrala Borås.

Efter kalla krigets slut och svenska försvaret omvandlades från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar beslutade riksdagen i försvarsbeslutet 1996 att avveckla I 15 till fördel för Jämtlands fältjägarregemente (I 5) i Östersund, Dalregementet (I 13) i Falun och Hallands regemente (I 16) i Halmstad.

[redigera] Avveckling

Den militära verksamheten i Borås upphörde i tre etapper. Den första var när grundutbildningen vid Älvsborgsbrigaden (IB 15) av värnpliktiga lades ner den 31 december 1997, den andra när försvarsområdet och tillhörande stab den 1 juli 1998 uppgick i Västra Götalands försvarsområde (Fo 32) och den tredje den 1 juli 2005 när hemvärnets Älvsborgsgruppen slogs samman med Göteborgsgruppen till Elfsborgsgruppen och flyttade till Göteborgs garnisonKäringberget i Västra Frölunda på gamla Amf 4-området. Regementets siste chef blev Öv 1. Matts Liljegren.

Efter regementets avveckling 1998 och Hemvärnsgruppens 2004 kvarstod Försvarsmakten som hyresgäst till en mindre lokal inne på gamla regementesområdet. Denna lokal användes som truppserviceförråd och expedition för Älvsborgs Hemvärnsbataljon. Hyresvärden sade upp Försvarsmaktens hyreskontrakt 2010 och efter 96 år lämnade Försvarsmakten regementsområdet. Älvsborgs Hemvärnsbataljon flyttade till nya lokaler i Borås.

Bråts skjutfält har trots att regementet lagts ned fortsatt verksamhet för Försvarsmakten. Skaraborgs regemente administrerar idag skjutfältet som i huvudsak utnyttjas av Elfsborgsgruppens hemvärnsförband.

[redigera] Brigader

Regementet kom genom försvarsbeslutet 1942 att organisera två stycken fältregementen (krigsförband), Älvsborgs regemente (I 15) och Västergötlands regemente (I 45). Genom försvarsbeslutet 1948 kom fältregementena att omorganiseras till infanteribrigader. Vid Älvsborgs regemente kom dock endast ett fältregemente att omorganiseras till infanteribrigad, då man samtidigt kom att sätta upp en pansarbrigad.[1]

[redigera] Västgötabrigaden

Västgötabrigaden (IB 15) bildades 1949 genom att fältregementet Västergötlands regemente (I 15) omorganiserades till infanteribrigad. Brigaden kom att bli Älvsborgs regementes sekundära brigad och kom att organiseras efter förbandstyperna IB 49, IB 59, IB 66M. Brigaden kom att avvecklas 1992 i samband med försvarsbeslutet 1988, där det beslutades att samtliga brigader organiserade efter förbandstypen IB 66M skulle avvecklas senast den 30 juni 1992.

[redigera] Älvsborgsbrigaden

Älvsborgsbrigaden (IB 45) bildades 1950 genom att fältregementet Älvsborgs regemente (I 45) omorganiserades till pansarbrigad. 1969 överfördes brigaden till infanteriet och omorganiserades till en infanteribrigad. Brigaden kom att bli Älvsborgs regemente huvudbrigad och kom att organiseras efter förbandstyperna PB 49, PB 58, IB 66 och IB 77 och delvis IB 2000. 1994 kom Älvsborgsbrigaden (IB 45) att avskiljas från regementet och blev från 1 juli samma år ett kaderorganiserat krigsförband inom Södra militärområdet (Milo S), under det nya namnet Älvsborgsbrigaden (IB 15). Brigaden avvecklades den 31 december 1997 i samband med försvarsbeslutet 1996.

[redigera] Övningsfält och förläggningsorter

Övningsfält och förläggningsort Från Till
Timmele hed 1685 1770
Kila hed 1770 1783
Örby hed 1783 1796
Fristad hed 1797 1914
Borås (F) 1914 1998

[redigera] Kompanier

  • Livkompaniet
  • Marks kompani
  • Gäsened kompani
  • Åhs kompani
  • Redvägs kompani
  • Norra Kinds kompani
  • Södra Kinds kompani
  • Borås kompani
  • Vedens kompani

[redigera] Regementsområdet idag

Efter att den militära närvaron försvunnit från området har civila företag successivt flyttat in på gamla regementsområdet där Borås kommun har planer för en företagspark som passande nog fått namnet "Regementet". Fortfarande har dock Försvarsmakten kvar lokaler inom regementsområdet som stödjer Älvsborgs hemvärnsbataljon som är en av bataljonerna tillhörande Elfsborgsgruppen.

[redigera] Minnesstenen

Minnesstenen vid Älvsborgs regemente.

Nedanför Militärpalatsets restaurant vid f.d Älvsborgs regemente står en minnessten rest över alla slag Kungliga Älvsborgs regemente deltagit i. Slagen som minnesstenen listar är i kronologisk ordning: Mewe 1626, Dirschau 1627, Breitenfeld 1631, Lützen 1632, Jankow 1645, Krakau 1655, Danziger Haupt 1659, Nya Elfsborg 1719, Neu Wahlen 1762, Hogland 1788, Stralsund 1807, Dessau 1813.

Den största arbetsinsatsen gjordes i slagen vid Leipzig 1642, Helsingborg 1710 och Gadebusch 1712 vilket står utmärkt längst upp på minnesstenen.

[redigera] Regementsnamnet förs vidare

Det finns idag (2007) planer på att döpa om Försvarsmedicincentrum i Västra Frölunda till Älvsborgs regemente med Försvarsmedicincentrum för att visa på militär närvaro i Göteborg och Sjuhärad. Redan idag bär fast anställda officerare på Försvarsmedicincentrum Älvsborgs regementes förbandstecken på axelklaffarna och de värnpliktiga insatssoldaterna bär Älvsborgs regementes förbandstecken, Arméns blå basker och infanteriets truppslagstecken på sina uniformer.[källa behövs]

[redigera] Regementschefer

Regementschefer verksamma under 1900-talet fram till att regementet avvecklades den 30 juni 1998.

  • Carl Axel Leonard Nordenadler (1898-1903)
  • Oscar Fredrik Mascoll Silverstolpe (1903-1906)
  • Gustaf Henrik Sjöqvist (1906-1913)
  • Adolf Erik Ludvig Lagercrantz (1913-1916)
  • Ernst Lars Isaac Silfverswärd (1916-1920)
  • Karl Alfred Rignell (1920-1927)
  • Axel Gustaf von Arbin (1927-1936)
  • Arvid Moberg (1936-1938)
  • Anders Teodor Bergquist (1938-1942)
  • Gunnar Fredrik Brinck (1942-1951)
  • Karl Gustaf Åkerman (1951-1956)
  • Erik Olof Rosengren (1956-1959)
  • Bengt Uller (1959-1962)
  • Sigmund Ahnfelt (1962-1966)
  • Karl Gunnar Lundquist (1966-1975)
  • Åke Ingmar Lundberg (1975-1981)
  • Sven Henry Magnusson (1981-1986)
  • Per Ulf Blomqvist (1986-1989)
  • Svante Bergh (1989-1992)
  • Matts Uno Liljegren (1992-1998)
  • Nils Erling Krister Edvardsson (1998-1998)[källa behövs]

[redigera] Kända personer som gjort värnplikt på I 15

[redigera] Galleri

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ ”Omorganisering av armén till brigader”. Brigadmuseum.se. http://www.brigadmuseum.se/popups/brigadestructure.php. Läst 5 december 2009. 
  2. ^ Amster, Karin (6 september 2009). ”Ingvar Oldsberg - ett liv i rutan”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3474091.svd. Läst 3 december 2009. 

[redigera] Tryckta källor

  • Bondestam, Torgny, red (1974). En bok om I15: Kungl Älvsborgs regemente 1624-1974. Borås: I15. sid. 195, 199-204. Libris 1333674 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Östervåla: Leif Törnquist. sid. 68-72, 321. ISBN 91-971584-4-5 
  • Braunstein, Christian (2004). Svenska Försvarsmaktens fälttecken efter millennieskiftet. Östervåla: Christina von Arbin. sid. 78. ISBN 91-971584-7-X 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 336. ISBN 91-87184-74-5 

[redigera] Vidare läsning

  • Djurberg, Nils (1956). Kungl. Älvsborgs regementes chefer 1624-1956. [Borås]: Utg.. Libris 2117737 
  • Rydin, Herman, red (1964). 1914-1964: Kungliga Älvsborgs regemente. Borås. Libris 3203321 
  • Mellberg, Margaretha, red (2000). Älvsborgs regemente under 374 år. [Borås]: [Älvsborgs regementes traditioner]. Libris 7454722. ISBN 91-630-9506-8 (inb.) 
  • Hallqvist, Ingvar (2001). Norra Kinds kompanis indelta soldater, Kungl Älvsborgs regemente I 15: ett västgötskt kompani 1685-1901. Västgöta genealogiska förenings skriftserie, 0283-5800 ; 4. Viskafors: Västgöta genealogiska fören.. Libris 8383509. ISBN 91-970726-3-X (inb.) 

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk