Sara Lidman

Sara Lidman
Född	30 december 1923 Missenträsk, Sverige
Död	17 juni 2004 (80 år) Umeå, Sverige
Yrke	Författare
Nationalitet	Sverige
Språk	Svenska
Verksam	1953–2003
Genrer	roman

Sara Adéla Lidman, född 30 december 1923 i Missenträsk, Jörns församling, Västerbotten, död 17 juni 2004 i Umeå, var svensk författare. Hon debuterade som författare med romanen Tjärdalen 1953 och blev en av 1900-talets stora svenska (arbetar-)författare. Åren 1955–1963 var Lidman ledamot av Samfundet De Nio.

Biografi

Sara Lidman (3:a f. v.) är en av de betydande personer som avbildas i Pye Engströms skulptur Efter badet utanför Västertorpsbadet, Stockholm.

Sara Lidman växte upp på en mindre gård i byn Missenträsk i Västerbotten. Under en sanatorievistelse i ungdomen kom hon i kontakt med böcker vilket ledde till att hon tog realexamen per korrespondens. Efter att ha avlagt studentexamen som privatist och innehaft diverse tillfälliga anställningar började hon studera vid Uppsala universitet, där hon avlade filosofie kandidatexamen 1949. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet var Lidman gift med läkaren och röntgenologen docent Hans Gösta Skarby (1907–2003) när hennes första bok Tjärdalen kom ut 1953. På 1950-talet hade hon en flerårig romans med sin författarkollega Ivar Lo-Johansson.

Lidman engagerade sig i kampen mot atomvapen, mot apartheid och USA:s krig i Vietnam. Vid mitten av 1970-talet flyttade hon tillbaka till hembyn Missenträsk och skrev bland annat en serie romaner om moderniseringen och koloniseringen av Norrland.

Författarskapet

Sara Lidman framstår som en av våra viktigaste författare under 1900-talet. Som romanförfattare har hon skapat sig ett eget språk, en poesiprosa som väver samman det bibliska med det dialektala, det sköra med det burleska, det översinnliga med det vardagliga. Det språkligt banbrytande följer henne från debuten 1953 till det mäktiga Jernbaneeposet 1975–1985. Politiskt är hon mest känd för sin agitation under Vietnamkriget då hon spelade en avgörande roll för att vända opinionen. Men hennes engagemang sträcker sig från debatten om svenskt atomvapen 1958–1959 till kriget mot Irak 2003 och gäller praktiskt taget alla orättvisor och missförhållanden: kolonialism, apartheid, pornografi, glesbygspolitik, miljöförstöring, kioskvälde, arbetslivsförhållanden. Som debattör och agitator utvecklade hon ett språk med en sällan hörd förening av saklighet, känslostyrka, snabbhet och rörlighet. Om en av hennes debattböcker skriver Karl Vennberg: "Och det som i sista hand betvingar: viljans renhet, hos henne på ett unikt sätt förenat med värme, vädjan och levande samhörighet."

Sammanlagt utkom Sara Lidman med ett tjugotal romaner. De första fyra utspelas i Västerbotten under tidigt 1900-tal och har som huvudscen hennes skapelse Ecksträsk, X-träsk, byn i världen. Hon slog igenom stort; debutromanenTjärdalen slog ett försäljningsrekord som stod sig till 1976 och har kallats en av 1900-talets mest lyskraftiga svenska romandebuter. Litteraturprofessorn Annelie Bränström Öhman har beskrivit den som "en generationsroman, för den dåtida landsbygdens och i synnerhet den norrländska glesbygdens ungdomar".

Med Jernbanesviten (1977–85) – en romanserie som målar upp ett avgörande skede i den moderna tidens ankomst till norra Sverige: järnvägen och uppköpen av skog – kom Lidman att betraktas som en av Sveriges allra främsta författare. Jernbanesviten omfattar fem romaner, Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen och Järnkronan (som fristående fortsättningar till berättelserna i romansviten kan romanerna Lifsens rot och Oskuldens minut ses). Romanernas huvudperson är Didrik Mårtensson, en småbrukarson som driven av sin lidelse för "jernbanan" – för honom det medel som skall bryta byns isolering – blir socknens ordförande och en av de ledande i trakten. Han snärjs av de kapitalistiska krafterna, anklagas för förskingring och fängslas; ironiskt nog sänds han som fånge på ett av de första tåg som trafikerar banan. Berättelsen speglar universella koloniala förlopp, inte minst i hur erövrarna tar hjälp av en "bygdens son" för att röja väg för exploateringen av ett land. Framför allt bärs den av den mogna författarens fullödiga språk.

En biografi över Sara Lidman utkom 1998, Birgitta Holm: Sara – i liv och text (lätt reviderad upplaga 2005). Ett personarkiv efter Lidman finns vid Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek.

Sara Lidman är också själv föremål för konstnärliga yttringar. I Umeå invigdes 2012 konstverket Lev!, vars 170 meter långa glasvägg i gång-/cykeltunneln under Umeå centralstation utsmyckats med ett 30-tal citat ur Lidmans verk. Pjäsen Sara Sara Sara - ,.Starka kvinnor pinkar stående av America Vera-Zavala sattes upp på Västerbottensteatern (2014) och Stockholms stadsteater (2015). Hösten 2016 turnerade Riksteatern landet runt med en musikteaterversion av Lidmans roman Tjärdalen.

Sara Lidman vilar i familjegraven i sin västerbottniska hembygd på Österjörns kyrkogård, vackert belägen. "Lev!", uppmanas man från gravstenen.

Kuriosa

2009 fick Lidman en gata på Kungsholmen i Stockholm uppkallad efter sig. Sedan 2015 finns på Norrböle i Skellefteå, kommunen där Sara Lidman är uppvuxen, Anna-Stavas gata och kvarteret Hjortronlandet uppkallade efter hennes verk.

Utnämningar

• Ledamot av Samfundet De Nio på stol nr 8, 1955–1963
• Filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 1978
• 1989 invaldes hon i Kungliga Skytteanska Samfundet.
• Tilldelades professors namn 1999

Bibliografi

• Jäger, Leif (1976). Sara Lidman 1953-1973: bibliografiska anteckningar. Skrifter / Föreningen BHS publicerar, 0280-3135 ; 12 ([Ny utg.]). Borås: Fören. BHS publicerar. Libris 337551 

• 1953 – Tjärdalen (roman)
• 1955 – Hjortronlandet (roman)
• 1958 – Regnspiran (roman)
• 1960 – Bära mistel (roman)
• 1961 – Jag och min son (roman)
• 1963 – Jag och min son (roman, bearbetad version)
• 1964 – Med fem diamanter (roman)
• 1966 – Samtal i Hanoi (reportage)
• 1968 – Gruva. Bild Odd Uhrbom (intervjubok)
• 1969 – Gruva. Bild Odd Uhrbom (utvidgad version)
• 1969 – Vänner och u-vänner (artikelurval)
• 1970 – Marta Marta (pjäs)
• 1972 – Fåglarna i Nam Dinh (artiklar om Vietnam)
• 1977 – Din tjänare hör (roman)
• 1979 – Vredens barn (roman)
• 1980 – Varje löv är ett öga (artikelurval)
• 1980 – Nabots sten (roman)
• 1980 – Den underbare mannen (roman)
• 1980 – Järnkronan (roman)
• 1980 – ...och trädet svarade (artikelurval)
• 1996 – Lifsens rot (roman)
• 1999 – Oskuldens minut (roman)
• 2003 – Kropp och skäl (diverse artiklar)

Priser och utmärkelser

• 1953 – Svenska Dagbladets litteraturpris
• 1956 – BMF-plaketten för Hjortronlandet
• 1956 – Landsbygdens författarstipendium
• 1957 – Boklotteriets stipendiat
• 1961 – Doblougska priset
• 1964 – Tidningen Vi:s litteraturpris
• 1964 – Östersunds-Postens litteraturpris
• 1967 – Litteraturfrämjandets stipendiat
• 1968 – Litteraturfrämjandets stora pris
• 1977 – De Nios Stora Pris
• 1980 – Nordiska rådets litteraturpris för Vredens barn
• 1985 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
• 1986 – Litteraturfrämjandets stora romanpris
• 1987 – Hedenvind-plaketten
• 1991 – Aniarapriset
• 1992 – Ivar Lo-priset
• 1993 – Harry Martinson-priset
• 1993 – Gerard Bonniers pris
• 1996 – Moa-priset
• 1997 – Litteris et Artibus
• 1998 – Stig Sjödinpriset
• 1998 – Sixten Heymans pris
• 1999 – Pilotpriset
• 1999 – Professors namn
• 1999 – Svenska talarpriset
• 2001 – Ivar Lo-Johanssons personliga pris

Vidare läsning

• Bränström Öhman, Annelie (2008). "kärlek! och någonting att skratta åt! dessutom": Sara Lidman och den kärleksfulla blicken. Säter: Pang. Libris 10894127. ISBN 978-91-976739-1-4 
• Gravé, Rolf (1969). Biblicismer och liknande inslag i Sara Lidmans Tjärdalen. Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie B, 0346-8925 ; 4. Lund: Studentlitteratur. Libris 494906 
• Holm, Birgitta (2005). Sara Lidman - i liv och text ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Bonniers. Libris 9882338. ISBN 91-0-010868-5 
• Kerber, Jutta (1989). Sara Lidmans frühe Norrlandsromane. Münstersche Beiträge zur deutschen und nordischen Philologie, 0930-7494 ; 5. Münster: Kleinheinrich. Libris 7005298. ISBN 3-926608-26-9 
• Kjersén Edman, Lena; Bränström Öhman, Annelie; Rittvall, Yvonne (2007). Västerbotten: berättarnas län : Sara Lidman från Missenträsk och världen : en guide till författarskapet och till miljöer i Jernbanesviten. Umeå: Länsbiblioteket i Västerbotten i samarbete med ARCIV (Artist Resource Center in Västerbotten). Libris 10708014. ISBN 978-91-633-1958-7 
• Olsson, Annika (2004). Att ge den andra sidan röst ([Ny, omarb. utg.]). Stockholm: Atlas. Libris 9347981. ISBN 91-7389-120-7 
• Röster om Sara Lidman: från ABF Stockholms litteraturseminarium i mars 1991, Stockholm. Stockholm: ABF. 1991. Libris 7642341. ISBN 91-7448-661-6 
• Sjöberg, Lina (2006). Genesis och Jernet: ett möte mellan Sara Lidmans Jernbaneepos och bibelns berättelser. Hedemora: Gidlund. Libris 10301093. ISBN 978-91-7844-727-5 
• Thygesen, Marianne (1971) (på danska). Jan Myrdal og Sara Lidman: rapportgenren i svensk 60-tals litteratur (2. opl). Århus: GMT. Libris 7728064. ISBN 87-87392-01-1 

Externa länkar

• Wikiquote har citat av eller om Sara Lidman.

  Citat
• Sara Lidman på Nordisk kvinnoliteraturhistoria
• Albert Bonniers Förlag - Sara Lidman
• Sara Lidman i Libris
• Författarinnan Sara Lidmans arkiv