Karl Vennberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karl Vennberg
Karl Vennberg omkring 1960
Född 11 april 1910
Blädinge, Småland
Död 12 maj 1995 (85 år)
Spånga
Nationalitet Sverige
Yrke/uppdrag Författare
Översättare
Kritiker
Maka Anna-Lisa Lindegren (1938)
Ingegärd Martinell (1965)
Barn Inger Vennberg Nordmark
Hanna Vennberg Tolander

Karl Gunnar Vennberg, född 11 april 1910 i Blädinge, Kronobergs län, död 12 maj 1995 i Spånga[1], var en svensk författare, översättare och kritiker.

Innehåll

[redigera] Biografi

Vennberg var medarbetare i Horisont, BLM, Vi, Sverige-Tyskland[2] och 40-tal. 1941-1944 var han litteraturkritiker i Arbetaren och bidrog till att uppmärksamma denna tidning även som ett kulturorgan. Vennberg var kulturredaktör i Aftontidningen 1946-1947 och i Aftonbladet 1957-1975. Han blev ledamot av Samfundet De Nio 1962.

Som poet debuterade Vennberg 1937 med Hymn och hunger som främst kretsar kring kristna motiv. Under 1940-talet var en av de ledande författarna inom fyrtiotalismen. Som översättare har han bland annat översatt Franz Kafkas roman Förvandlingen. Han hade även ett mångårigt medarbetarskap i Bibelkommissionen.

[redigera] Familj

Vennberg var son till lantbrukaren Olof Wennberg och dennes hustru Johanna, född Karlsson. Han gifte sig första gången 1938 med Anna-Lisa Lindegren, syster till poeten Erik Lindegren[3], och andra gången 1965 med Ingegärd Martinell.[4] Vennberg hade två döttrar, Inger Vennberg Nordmark (född 1939), präst i svenska kyrkan och Hanna Vennberg Tolander (född 1968), astrolog och författare.[5] [6] [7]

[redigera] Politiska ställningstaganden

[redigera] Nazityskland

Efter Vennbergs död blev det känt att han publicerat några dikter i Den Svenske Nationalsocialisten redan 1936,[8] och så sent som 1942 medverkat med översättningar av nazistiska poeter i tidskriften Sverige-Tyskland.

Vennberg tog själv senare avstånd ifrån bidragen och uteslöt dem ur sitt författarskap. Han menade på 1990-talet att publiceringen berodde på att dikterna i själva verket skulle ha varit kamouflage för den hjälp han säger sig ha gett till sovjetiska spioner, något som både Sigvard Lindqvist och Peter Luthersson betvivlar.[9]

[redigera] Sovjetunionen

Under kalla kriget företrädde Vennberg den så kallade tredje ståndpunkten, som förordade ett neutralt ställningstagande mellan de bägge stormakterna. Han deltog trots detta vid uppvaktningar på Sovjetunionens ambassad i Stockholm och hyllade där den "kulturella uppbyggnaden" i Sovjetunionen.[10] I Wrocław, Polen, deltog han 1948 vid grundandet av organisationen "De intellektuellas internationella förbindelsekommitté för fred", en sovjetstyrd kommunistisk frontorganisation som sammankallade Världskongressen för fred i Paris 1949.[10]

[redigera] Norrmalmsregleringen

Karl Vennberg skrev i samband med Stockholms cityomvandling den uppmärksammade[källa behövs] dikten Promenad i Hötorgscity (1971).

[redigera] Bibliografi

  • Hymn och hunger 1937
  • Halmfackla 1944
  • Tideräkning 1945
  • Fiskefärd 1949
  • Gatukorsning 1952
  • Dikter 1944-1949 1953
  • Vårövning 1953
  • Synfält 1954
  • Vid det röda trädet 1955
  • Tillskrift 1960
  • Dikter 1944-1960 1962
  • Sju ord på tunnelbanan 1971
  • Vägen till Spånga Folkan 1976
  • Visa solen ditt ansikte 1978
  • från ö till ö 1979
  • Bilder I-XXXVI 1981
  • Dikter kring noll 1983
  • Längtan till egypten 1987
  • På mitt samvete 1987
  • I väntan på pendeltåget 1990
  • Du är min landsflykt 1990 (kärleksdikter i urval Agneta Pleijel och Birgitta Trotzig)

[redigera] Priser och utmärkelser

[redigera] Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Luthersson, Peter, Svensk litterär modernism (Stockholm 2002), s. 319
  3. ^ Lars Bäckström, Erik Lindegren, Bonniers 1962.
  4. ^ Vem är det - Svensk biografisk handbok 1995 (Stockholm 1994), sidan 1161.
  5. ^ "Stadens krav kan krossa deras trygghet" i Dagens Nyheter 2009-09-20
  6. ^ Spångabygden nr 56, sidan 18.
  7. ^ extrakoll.se
  8. ^ Luthersson, Peter och Mortensen, Anders, förord till Bertil Malmberg. Diktaren i sitt sekel (Stockholm 2006) s. 16
  9. ^ Luthersson, Peter, Svensk litterär modernism (Stockholm 2002), s. 320 f.
  10. ^ [a b] Häggman, Bertil (1991). Medlöparna. Stockholm: Contra. sid. 87. ISBN 91-86092-22-7 

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk