Schwedt
| Schwedt/Oder | ||
| Ort | ||
|
||
| Land |  Tyskland
| |
|---|---|---|
| Förbundsland | Brandenburg | |
| Kreis | Landkreis Uckermark | |
| Höjdläge | 6 m ö.h. | |
| Koordinater | 53°04′N 14°17′Ö / 53.067°N 14.283°Ö | |
| Yta | 203,71 km² (2011)[1] | |
| Folkmängd | 31 515 (2011)[2] | |
| Befolkningstäthet | 155 inv./km² | |
| Borgmästare | Jürgen Polzehl (SPD) | |
| Postnummer | 16303 | |
| Riktnummer | 3332, 33336 | |
| Registreringsskylt | UM | |
| Kommunkod | 12 0 73 532 | |
| Geonames | 6559248 | |
| OSM-karta | 1334108 | |
 Schwedt i Brandenburg
| ||
|
Detaljkarta
| ||
| Webbplats: Schwedt | ||
Schwedt (formellt Schwedt/Oder) är en stad i det tyska distriktet Uckermark i förbundslandet Brandenburg, och har cirka 35 000 invånare. Staden ligger vid floden Oder som bildar gränsen till Polen.
Historia
Schwedt omnämns 1265 för första gången i en urkund och hade redan vid denna tid stadsrättigheter. 1354 blev staden en del av hertigdömet Pommern. Efter 1481 ansvarade adelssläkten von Hohenstein från Thüringen för stadens framväxt. Under det trettioåriga kriget plundrades staden 32 gånger. En belägring, där den svenska generalen Johan Banér krävde kapitulation av den kejserliga truppstyrkan som förskansat sig i staden, slutade med att Schwedt blev eldhärjad. 1631 hade Gustav II Adolf sitt läger vid staden.
Efter kriget gick Schwedt för 25 000 taler till greve Varrenbach. Han tyckte att staden inte gav tillräcklig vinst och sålde den senare till kurfurstens maka Dorothea. Under hennes ledning flyttade hugenotter till Schwedt och etablerade Tysklands största tobaksplantering här.
Under 1700-talet blev Schwedt under markgreve Friedrich Heinrich en kulturstad med teaterföreställningar och andra evenemang. 1865 fick staden en gasometer och 1873 anslutning till järnvägsnätet. Under andra världskrigets sista månader utkämpades häftiga strider i Schwedt och efteråt var 85 % av orten förstörd.
Under DDR-tiden omvandlades Schwedt till industristad. 1959 byggdes en pappersfabrik och ett år senare etablerades en petroleumfabrik i staden. Efter anslutningen till en petroleumledning från Uralbergen var Schwedt en viktig faktor i Östtysklands ekonomi. Ett negativt rykte hade militärfängelset och Folkarméns korrektionsanstalt.
Efter Tysklands återförening fick staden ekonomiska problem. 2004 var 23,9 % av samhällets invånare arbetslösa och många flyttade till andra regioner.
Källor
- ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013.
- ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
| |||||||||||||||||||||||||
