Segregation
Segregation eller segregering av verbet segregera (av latinets segregare) definieras i Nationalencyklopedin som det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Ursprungligen ofta med referens till den religiösa uppfattningen om att separera flocken av gudfruktiga från syndare.[1].
Segregationen kan baseras på flera olika och samverkande (intersektionella) diskrimineringsgrunder, som är mer eller mindre synligt hierarkiskt ordnade.[källa behövs] Därigenom kan segregation förstås som både en effekt av diskriminering och en form av diskriminering. Objektets egenskaper eller särdrag för att diskrimineras och segregeras är ständigt flytande och bestäms av dominerande grupp. Många diskrimineringsgrunder har lång historia andra är omskrivningar och vissa är nya. Kön, hudfärg, etnicitet, klass, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning och religiös eller politisk tillhörighet är några som använts under längre tid och har varit bestämmande för kategorisering och därigenom bildat grund för socioekonomisk status.
Per definition är det inte möjligt med självvald segregation.[källa behövs] Däremot är det möjligt att inte rumsligt integrera sig eller att rumsligt isolera sig, exempelvis i grindsamhällen. Segregationens motsats är rumslig integration.[2]. Samhällelig- eller social- integration är betydligt mer komplex process som påverka alla individer och alla delar av samhället.[3].
Segregation har en lång historia som övervaknings- och disciplinerings teknik. Michel Foucault lyfter i boken ”Övervakning och straff” fram de romerska härlägrens uppdelning i rutnät som exempel på en sådan hierarkisk styrnings och disciplineringsteknik. Brott mot den gällande ordningen vid denna tid var offentlig kroppsbestraffning i avskräckande syfte. Vid 1600-talet uppstår en effektivare segregations- och disciplineringsteknik genom bildandet av institutioner såsom fängelser, skolväsendet, arméer, fabriker och mentalsjukhus. Nu är det själen som är i fokus och skall disciplineras (normaliseras) till att vara kroppens fångvaktare "Själen är kroppens fängelse".[4][förtydliga]
Även moderna ungdomssatsningar såsom idrott eller ungdomsrum, bibliotek för ungdomar och dylikt skulle kunna ses i detta perspektiv. Genom att avskilja/segregera dessa individer från massan uppnås flera mål. Till exempel undviker man att de blir påverkade av det onda i massan[förtydliga] samtidigt som de disciplineras till goda medborgare. Särskiljandet gör att ungdomarna blir lättare att övervaka och att identifiera vilka som avviker från normen[5] och behöver avskiljas och få riktade insatser.
Statsunderstödd systematisk uppdelning
Uppdelning med utgångspunkt från folkgrupp motiveras ofta med ideologiska argument om att folkgrupper bör hållas åtskilda. Bland de mer uttalade exemplen på formaliserad rassegregation finns:
Segregations historia i Sverige
Segregation i Sverige har en lång historia. Om man till exempel tittar på resandefolkets boendesegregation så utestängdes Kalderash-gruppen från samhället. De blev tvungna att bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. Även den kommunala bostadsplaneringen var tidig med att segregera, redan under den svenska urbaniseringsprocessen i början av 1900-talet byggde man medvetet för att hålla isär olika boendegrupper.[6]
Enligt forskare Emma Neuman vid Linnéuniversitetet uppträder fenomenet då andelen utomeuropeiska invånare i ett område når en brytpunkt på 3-4%, men europeisk invandring visar ingen sådan trend. Studien omfattade flyttmönstren i Sveriges tolv största kommuner under åren 1990-2007. Höginkomsttagare och välutbildade flyttar först vilket innebär att den etniska segregeringen även medför en klassegregering.[7]
En studie genomförd vid Örebro Universitet visade att svenska småbarnsföräldrar som uttalar sig positivt angående multikulturalismens värden ändå konkret väljer skola så att deras barn inte skall vara en etnisk minoritet i sin skolgång eller att det är viktigt att de får god grund till sitt svenska språk.[7]
Boendesegregation och skolsegregation
 |
Det här avsnittet behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Hela sista stycket är okällbelagt. Det bör dessutom finnas fler sammanställningar av forskning och av senare datum. (2017-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Idag är den svenska skolan mer uppdelad än förr. Barnen träffar i större utsträckning andra elever med samma bakgrund. Till exempel går elever med utländsk respektive svensk bakgrund idag oftare i olika skolor. Skolsegregationen har ökat. Skillnaden i skolresultat (betyg) mellan skolor har också ökat sedan början av 1990-talet. [8][9] Detta förklaras av att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är fortfarande den avgörande faktorn för hur det går för eleverna i skolan och skolan har alltså blivit mer segregerad vad gäller elevernas studieförutsättningar. Avskaffandet av tvååriga yrkesgymnasium 1994 har också fått elever med lågutbildade föräldrar att hoppa av gymnasiet i högre utsträckning.[10]Den ökande skolsegregationen beror i sin tur huvudsakligen på ökande boendesegregation.(Holmlund m.fl. 2014 samt Böhlmark m.fl. 2015) I Böhlmark m.fl. (2015) studeras årskurs 9-elever år 1993–2009. Författarna finner att skolsegregationen till stor del förklaras av att ökningen av andelen elever med utländsk bakgrund har varit ojämnt fördelad mellan kommuner och bostadsområden.
Till viss del kan segregationen också förklaras av det fria skolvalet. Elever med bättre förutsättningar väljer oftare skola i grundskolan. Sannolikheten att gå i en fristående grundskola var år 2009 ungefär dubbelt så stor om eleven hade starkare socioekonomisk bakgrund än om den hade en svagare bakgrund. I gymnasiet har elever med olika förutsättningar nästan lika stor sannolikhet att gå i fristående eller kommunal skola (Holmlund m.fl. 2014 s 270ff).
Motsvarande sortering finns inte i valet mellan kommunala skolor – det finns ingen skillnad mellan elever med hög- och lågutbildade föräldrar eller inkomst och övriga elever när det gäller sannolikheten att välja en annan kommunal skola än den som ligger närmast. Om något är det elever med svaga förutsättningar som är mer benägna att välja bort sin närmaste kommunala skola än elever med bättre förutsättningar. Ett undantag finns dock: Elever med svensk bakgrund söker sig bort från den kommunala skolan när andelen elever med utländsk bakgrund är hög. När förutsättningarna för den kommunala skolan är goda har starka elever större sannolikhet att stanna, jämfört med en situation där den kommunala skolan har ett svagare elevunderlag. Familjebakgrund spelar stor roll för hur eleverna presterar i skolan. Trots den ökade skolsegregationen finner forskarna inte att elevernas familjebakgrund fått större betydelse för resultaten i grundskolan.
Se även
- Desegregering
- Kastväsen
- Rasdiskrimineringskonventionen
- Stånd (samhällsklass)
- Samhällsklass
- Parallellsamhälle
Referenser
- ^ ”Online etymonline dictionary”. http://www.etymonline.com/index.php?allowed_in_frame=0&search=segregare&searchmode=none. Läst 17 januari 2013.
- ^ ”Integration och segregation i boendet”. Boverket. December 2004. sid. 17. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130828080258/http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2004/integration_och_segregation_i_boendet.pdf. Läst 25 januari 2013.
- ^ ”Integration och segregation i boendet”. Boverket. December 2004. sid. 9ff.. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130828080258/http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2004/integration_och_segregation_i_boendet.pdf. Läst 17 januari 2013.
- ^ Michel Foucault. ”Övervakning och straff (utdrag)”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811154334/http://www.motarbetaren.se/insurrection_raven/se_texts/overvakning_och_straff.html#1. Läst 17 januari 2013.
- ^ Mats Franzén. ”Gatans disciplinering”. http://www.alternativstad.nu/Dokument/gatansdisciplinering.pdf. Läst 17 januari 2013.
- ^ Christina Adlers. ”Historien kan förklara-segrationen” (
PDF). Boverket. Arkiverad från originalet den 26 september 2014. https://web.archive.org/web/20140926155204/http://www.boverket.se/Global/Om_Boverket/Dokument/planera_bygga_bo/2012/Nr-1-artikelarkiv/Historien-kan-forklara-segrationen.pdf. Läst 17 januari 2013.
- ^ [a b] ”Segregeringen ökar i Sverige”. Forskning & Framsteg. http://fof.se/tidning/2015/7/artikel/segregeringen-okar-i-sverige. Läst 17 augusti 2017.
- ^ ”Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestation 1998-2010, Böhlmark A, H Holmlund”. http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2012/Lika-mojligheter-Familjebakgrund-och-skolprestationer-19882010/. Läst 14 april 2016.
- ^ ”Decentralisering, skolval och Fristående skolor. Holmlund mfl”. http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2014/Decentralisering-skolval-och-fristaende-skolor-resultat-och-likvardighet-i-svensk-skola/. Läst 14 april 2016.
- ^ http://www.skolporten.se/forskning/intervju/treariga-yrkeslinjer-gav-fler-avhopp/
