Silent Hill 2

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Silent Hill 2
Originaltitel Silent Hill 2
År 2001
Utvecklare Konami Computer Entertainment Tokyo
Creature Labs (PC)[1]
Hijinx Studios (HD edition)
Utgivare Konami
Genre Survival horror
Antal spelare Singleplayer
Format Playstation 2
Xbox (DC)
Microsoft Windows (DC)
Playstation 3 (HD)
Xbox 360 (HD)
Medieformat DVD
CD
Blu-ray Disc
Arbetslag
Regissör Masashi Tsuboyama
Producent Akihiro Imamura
Manusförfattare Hiroyuki Owaku
Takayoshi Sato[2]
Musik Akira Yamaoka
Grafikdesign Masahiro Ito
Spelserie
Spelserie Silent Hill
Föregångare Silent Hill
Uppföljare Silent Hill 3
Distribution
Europa 23 september 2001 (PS2)
4 oktober 2002 (Xbox)
28 februari 2003 (PS2 - DC)
28 februari 2003 (PC)
30 mars 2012 (HD)
USA 24 september 2001 (PS2)
20 december 2001 (Xbox)
17 november 2002 (PS2 - DC)
2 december 2002 (PC)
20 mars 2012 (HD)
Japan 27 september 2001 (PS2)
22 februari 2002(Xbox)
4 juli 2002 (PS2 - DC)
29 mars 2012 (HD)
Australien 5 april 2012 (HD)
Datorspelsportalen

Silent Hill 2 (Restless dreams, 2001) är ett survival horror-spel inom Silent Hill-serien. Mycket inspiration till spelet har skaparna fått från filmen Jacobs inferno, David Lynchs filmer, Solaris, Francis Bacons tavlor och Stephen Kings romaner.

Historien kretsar kring huvudpersonen James Sunderland och hans sökande efter sin fru i staden Silent Hill. Efter att ha mottagit ett handskrivet brev från henne beger han sig dit, men med mycket tvivel. Orsaken till detta är att hans fru Mary varit död sen 3 år tillbaka och kan omöjligen ha skrivit brevet. James verkar lite splittrad och förvirrad, men ändå fast besluten om att hitta sin Mary igen. Det kan spekuleras i om många av händelserna och situationerna James råkar ut för bara är hans undermedvetna mardrömmar och rädslor som manifesteras som en sjuk, trasig och förvriden verklighet.

Ett flertal andra karaktärer introduceras under handlingens gång, var och en med distinkta drag och personligheter. De påverkar James på olika sätt men verkar också ha egna personliga mål och anledningar till att befinna sig i Silent Hill. I huvudsak utspelar sig spelet inne i olika byggnader i Silent Hill och omgivande områden. Spelmomenten, som går ut på att lösa olika pussel och oskadliggöra hot mot James (olika typer av "monster", ofta förvridna människoliknande varelser), är uppdelade med filmsekvenser där händelser och/eller dialog mellan karaktärerna för handlingen framåt.

Karaktärer[redigera | redigera wikitext]

  • James Sunderland - Spelets protagonist. De mardrömslika händelserna i Silent Hill får honom ständigt att fundera över verkligheten och sin egen mentala hälsa.
  • Maria - En flörtig kvinna i James ålder som är extremt lik Mary.
  • Eddie - En överviktig kille med instabilt psyke efter år av mobbing.
  • Angela - Än mystisk ung kvinna som letar efter sin mamma och verkar vara rädd för James.
  • Laura - En föräldralös flicka som James stöter ihop med. Hon var på samma sjukhus som Mary och letar också efter henne. Hon verkar inte kunna se monstren.
  • Mary Sunderland - James fru.
  • Pyramid Head - Spelets antagonist. Pyramid Head är ett näst intill oövervinnligt monster som bär en enorm pyramid-liknande hjälm på huvudet som släppar runt på en gigantisk kniv. Han ses ofta våldta och mörda de andra monstren. Han är manifestation av smärta, skuld och straff. Hans vapen är Freudianska phalos-symboler, som den gigantiska kniven eller ett långt spjut.

Musik[redigera | redigera wikitext]

Musiken i spelet komponerades av Akira Yamaoka. Ledmotivet Theme of Laura är en vanlig fanfavorit och tog Yamaoka tre dagar att spela in. Andra musikstycken av Yamaoka i spelet är bland annat Promise (Reprise), Ashes and Ghosts, A World of Madness och Laura Plays the Piano. Yamaoka stod även för ljudet i spelet och spelade bland annat in 100 olika fotstegsljud.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mall:Cite manual
  2. ^ Dieubussy (15 September 2009). ”Interview with Takayoshi Sato: Seizing New Creations”. Core Gamers. Arkiverad från originalet den 6 January 2011. http://www.webcitation.org/5vWYyUN3u. Läst 6 January 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]