Sjællandske Livregiment

Sjællandske Livregiment
Sjællandske Livregiments vapen
Information
Officiellt namn	4. Regiment
Datum	1614–2001
Land	Danmark
Försvarsgren	Armén
Typ	Infanteriet
Storlek	Regemente
Förläggningsort	Antvorskov Kaserne
Valspråk	Tapper og Tro (Tapper och trogen)
Färger

Sjællandske Livregiments uniformer omkring 1760 till 1761 (då benämnt Sjællandske geworbne Regiment).

Sjællandske Livregiment (på svenska: Själlands livregemente), var ett danskt infanteriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1614 och 2001.

Historia

Regementet upprättades den 17 november 1614 då Kristian IV utfärdade en ordinans om uppsättandet av ett nationellt lantvärn. På Själland sattes ett kompani på 200 man upp under Skånska regementet under namnet Sjællandske Kompagni af Skånske Regiment Knægte. Detta gjorde att Sjællandske Livregiment därmed var ett av den danska arméns äldsta förband medan det verkade, jämnårigt med Fynske Livregiment. År 1621 utökades de själländska kompanierna till två stycken på totalt 600 man. Under Trettioåriga kriget slogs de två kompanierna samman och skickades med resten av den danska armén till Tyskland. Där stred kompanierna i slaget vid Lutter am Barenberge den 17 augusti 1626 under vilket de led så stora förluster att de nästan utplånades. Kompanierna bildade sedan stommen i det i april 1628 uppsatta Sjællandske nationale Regiment. Regementet var under Torstenssons krig stationerade vid Kielfjordens östra strand där det arbetade med utbyggnaden av fästningen vid Christianspris (Friedrichsort). Den 28 juli 1644 anfölls regementet av en större svensk styrka vid Neumühlen och höggs ner till nästan sista man.

Under Karl X Gustavs första danska krig delades regementet 1657 upp i 22 kompanier som delades upp för att garnisonera fästningarna i Köpenhamn, Kronborg, Malmö och Helsingborg, samt ingå i fälthären på Själland och Lolland-Falster. År 1658, under Karl X Gustavs andra danska krig, samlades huvuddelen av regementet i Köpenhamn och deltog i stadens försvar under den svenska belägringen. Bland annat deltog regementet den 11 februari 1659 i hårda strider vid det svenska anfallet på Runde Kirkes Bastion, vilket man kunde avvärja. Åren efter Karl X Gustavs krig deltog regementet i utbyggnaderna av fästningarna i Köpenhamn och Nyborg. Sjællandske nationale Regiment delades 1661 upp i två skvadroner: Nordsjællandske nationale Eskadron under överste Georg Møller och Sydsjællandske nationale Eskadron under major Peter Steensberg. År 1666 slogs skvadronerna åter samman till ett regemente under sitt gamla namn.

Under Skånska kriget deltog regementet i erövringen av Wismar 1675, samt erövringarna av Helsingborg, Landskrona och Kristianstad 1676. Efter Skånska kriget omvandlades regementet från ett "nationellt" regemente, alltså bestående av soldater rekryterade ur den danska allmogen, till ett gevorbnet (värvat) regemente bestående av lejda, ofta utländska, yrkessoldater. Under perioden 1689 till 1714 hyrde den danske kungen Fredrik IV ut stora delar av den danska armén till olika krigsskådeplatser på kontinenten. Under Pfalziska tronföljdskriget var regementet från 1689 förlagt på Irland som en del av den engelska kungens fälttåg under det Vilhelmska kriget på Irland. Där deltog regementet bland annat i slaget vid Boyne den 1 juli 1690, samt erövringarna av Cork den 26 september 1690 och Kinsale den 4 oktober 1690. Regementet fortsatte vara i anglo-dansk tjänst under Spanska tronföljdskriget, där det deltog i slaget vid Malplaquet den 11 september 1709.

Den 1 januari 2001 införlivades regementet tillsammans med Danske Livregiment i Gardehusarregimentet.

Namn och beteckningar

Namn

Sjællandske Kompagni af Skånske Regiment Knægte	Själländska kompaniet ur Skånes regemente knektar	1614-11-17	–	1628
Sjællandske nationale Regiment Knægte	Själlands nationalregemente knektar	1628	–	1661
Sjællandske Landregiment til Fods	Själlands lantregemente till fots	1661	–	1679
Sjællandske geworbne Regiment	Själlands värvade regemente	1679	–	1768
Kronprinsens Regiment	Kronprinsens regemente	1768	–	1808
Kronens Regiment	Kronans regemente	1808	–	1839
Kronens Regiment til Fods	Kronans regemente till fots	1839	–	1842
5. Linie-Infanteri-Bataillon	Femte linjeinfanteribataljonen	1842	–	1860
5. Infanteribataillon	Femte infanteribataljonen	1860	–	1863
5. Infanteriregiment	Femte infanteriregementet	1863	–	1865
5. Infanteribataillon	Femte infanteribataljonen	1865	–	1867
5. Bataljon	Femte bataljonen	1867	–	1943-08-29
Upplöst	Upplöst	1943-08-29	–	1945-05-05
5. Bataljon	Femte bataljonen	1945-05-05	–	1951-11-01
4. Regiment	Fjärde regementet	1951-11-01	–	1961-11-01
Sjællandske Livregiment	Själlands livregemente	1961-11-01	–	2001-01-01

Förbandschefer

Peder Ibsen Aalborg, 1614–1628 Jesper Friis, 1628–1633 Christoffer Steensen, 1633–1651 Axel Urup, 1651–1655 Erik Quitzow, 1655–1661 Henning Quitzow, 1661 Georg Møller, 1661–1666 Peter Steensberg, 1661–1666 Niels Rosenkrantz, 1666–1682 Jean de la Haye, 1676 Christian Lange, 1676–1677 Balthazar Joachim Knoblauch, 1677–1679 Julius Ernst Tettau, 1679–1684 Carl Henrik von der Osten, 1676–1682 Adam Friederich Trampe, 1684–1691 Hartvig Asche Schack, 1689–1692 Fabian Eppinger, 1690–1697 Georg Christoffer Puttkammer, 1696–1704 Johan Mohrstein, 1701 Christopher Heilsberger, 1701 Andreas Harboe, 1701–1704 Friederich Philip Donop, 1701–1711 Mogens Kragh, 1703–1715 Hans Christoffer Schønfeldt, 1704–1706 Ernst Albrecht af Erbach, 1704–1709 Laurence de Boysset, 1706–1714

Hans Christoffer Roepstorff, 1708–1709 Johan Friederich Sohr, 1710–1713 François d'Apremont, 1711–1714 Christoffer Eichstädt, 1712–1714 Daniel Ernst Zepelin, 1714–1728 Johan Henrik Selmer, 1718 Friederich Woldemar Fölckersahm, 1728–1742 Georg Ludwig Friedrich av Braunschweig-Lüneburg, 1742–1747 Emil August av Slesvig-Holsten-Sønderborg-Augustenborg, 1747–1763 Fredrik av Hessen-Kassel, 1763–1767 Henning von der Maase, 1767–1768 Frederik Johansen, 1768–1783 Casper Adolf Roepstorff, 1783–1789 Johan Frederik Leth, 1789–1810 Fredrik VI av Danmark, 1808–1839 Christoph Daniel Kreber, 1810–1828 Adolf Karl Frederik Dann, 1828–1830 Vilhelm Frederik Falck, 1830–1832 Kristian Peter Bülow, 1833–1840 Gerhard Christoph Krogh, 1840–1847 Max Frederik Haxthausen, 1847–1848 Konrad Ferdinand Schindel, 1848–1849 Hans Helgesen, 1849 Otto Christian Severin August Bülow, 1849–1863 Albert Kristian Johansen Myhre, 1863–1864 Andreas Bjørn Rothe, 1864–1865

Harald Julius Theodor Constantin Schiwe, 1865–1867 Otto Frederik Vaupell, 1867–1877 Wulf Jacob Christian Klüwer, 1877–1885 Conrad Johann Carl Friederich Kranold, 1885–1887 Frederik Wilhelm Krag, 1887–1897 Torkil Baden Olrik, 1897 Niels Marius Ekdal, 1897–1905 Christian August Hedemann, 1906–1909 Harald Ditlev Petersen, 1909–1910 Frederik Christian Erhard Mørch, 1910–1919 Johan Christian Lund, 1919–1924 Carl Theodor Niels Sørensen, 1924–1930 Vilhelm Christian Bisgaard, 1930–1933 Ferdinand Emil Ernst Bodenhoff, 1933–1938 Svend Einar Clausen, 1938–1945 Olaf Bjerregaard, 1945–1946 Einar Leon Gulløv Carlsen, 1946–1951 Leo Harder Thorvald Rasmussen, 1951–1956 Folmer Pedersen, 1956–1960 Aage Dannheiser Danhuus, 1960–1961 Vagn Aage Henrik Kvolbæk Laursen, 1961–1963 Frode Harder Hartvig, 1963–1972 Birger Nielsen, 1972–1974 Ib Eugen Jersing, 1974–1976 Niels Christian Larsen, 1976–1983 Rasmus Christian Jørgensen, 1983–?

Källa: Wadschier

Se även

• Danska trupper i det spanska tronföljdskriget

Referenser

Källor

• ”Berliens kartotek over Den Danske Landarmé 1660- (1850 - 1950)”. Rigsarkivet. https://www.sa.dk/ao-soegesider/da/billedviser?epid=17202106#198640,37645258. Läst 22 oktober 2018. 
• Bonde, Hans-Erik (24 februari 2014). ”Regimenthistorie”. Sjællandske Livregiments Soldaterforening. http://sjlr.dk/regimentshistorie/. Läst 22 oktober 2018. 

Externa länkar

• Sjællandske Livregiments Soldaterforening
• Gardehusarregimentet