Skärblacka
Skärblacka | |
Tätort | |
Skärblacka station.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Östergötland |
Län | Östergötlands län |
Kommun | Norrköpings kommun |
Koordinater | 58°34′54″N 15°54′51″Ö / 58.58167°N 15.91417°Ö |
Area | 418 hektar |
Folkmängd | 4 023 (2015)[1] |
Befolkningstäthet | 9,62 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T1248 |
Geonames | 2678173 |
Skärblackas läge i Östergötlands län
| |
Wikimedia Commons: Skärblacka | |
Skärblacka är en tätort i Norrköpings kommun.
Historia
Skärblacka är beläget nära Motala ströms utlopp i sjön Glan, vid ett 6 meter högt fall som länge har utnyttjats för sin vattenkraft. "Skæroblakka qwærn" nämns i skrift 1424. År 1559 skrivs namnet "Skeneblache qvarn" och 1653 "Skiärblackan". Broocman skriver 1760 att ett järnbruk ska ha byggts 1639. Enligt en teori ska namnet komma av skära (klar fläck) och blacka (stenhäll under vattenytan).[2] Pappersbruket grundlades 1870[3] och återuppbyggdes 1903 efter en brand.[4]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Skärblacka 1950–2015[1][5] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1950 | 2 456 | |||
1960 | 2 943 | |||
1965 | 3 630 | |||
1970 | 4 383 | |||
1975 | 4 424 | |||
1980 | 4 606 | |||
1990 | 4 247 | 390 | ||
1995 | 4 301 | 390 | ||
2000 | 4 032 | 391 | ||
2005 | 4 048 | 391 | ||
2010 | 4 059 | 389 | ||
2015 | 4 023 | 418 | ||
Samhället
Från 1952 till 1971 var orten centralort i storkommunen Skärblacka, och har i likhet med många andra sådana orter ett relativt väl utbyggt centrum, ishall, simhall och högstadieskola (Mosstorpskolan, 600 elever, årskurs 4-9).
Bostadsområden
- Alhagen
- Gamla samhället
- Granhagen
- Lövhagen
- Sågvägen
- Vickelby
Kommunikationer
Orten har en station vid järnvägslinjen Finspång-Kimstad, sedan 1970 körs enbart godstrafik på sträckan. Tidigare bedrevs persontrafik av företaget Norra Östergötlands Järnvägar. Väg 215 som går mellan E4 (trafikplats Norsholm) och Finspång går genom orten. Busstrafiken till Kimstad är väl utbyggd, där bekväma byten till pendeltåg mot Norrköping och Linköping/Mjölby/Jönköping finns. Dessutom finns direktlinjer till Finspång och Norrköping.
Näringsliv
Den största arbetsgivaren på orten är förpackningspappersföretaget Billerud Korsnäs AB.Totalt har koncernen cirka 4300 anställda fördelat på 8 produktionsanläggningar och försäljningskontor i ett tiotal länder. Billerud Korsnäs omsätter cirka 20 miljarder SEK. Bruket i Skärblacka byggdes redan 1872, men grunden till dagens moderna bruk lades i början av 1960-talet. Idag omfattar bruket tre massalinjer, fyra pappersmaskiner och en upptagningsmaskin för avsalumassa. Tillverkningen är inriktad på brunt säckpapper, vitt MG-papper och fluting. Billerud Korsnäs wellråvara, både det korrugerade mellanskiktet (fluting) och ytskiktet (liner) är tillverkad av 100% nyfiber. Det ger rena och mycket starka papper som används i speciellt krävande applikationer. Några viktiga slutprodukter för Skärblackas papper är säckar, bärkassar, påsar, omslag och medicinska förpackningar. Totalt arbetar 640 anställda på bruket.
Musikliv
I slutet av 1970-talet började några ungdomar att spela en svensk variant av reggae, med inslag av såväl progg som punk. Bandet, Kalle Baah, fick flera efterföljare som i mitten av 1980-talet bildade föreningen Blacka Musik, som dock inte utnyttjas på samma sätt längre. I mitten av maj varje år arrangeras en stor minneskonsert till Bob Marleys minne, ofta med utländska gäster.
Se även
Noter
- ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Gösta Franzén, Svante Strandberg, Ortnamnen i Östergötlands län : del 16, Memmings härad : bebyggelsenamn (1995), ISBN 91-85452-21-1, sid. 60–61.
- ^ Skärblacka bruk i Anton Ridderstad, Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland (1875-1877)
- ^ Skärblacka i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.