Åby
- För andra betydelser, se Åby (olika betydelser).
| Åby | |
| Tätort | |
 Kvillinge kommunhus, Åby
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Norrköpings kommun |
| Församling | Kolmårdens församling |
| Koordinater | 58°40′N 16°11′Ö / 58.667°N 16.183°V |
| Area | 331,56 hektar |
| Folkmängd | 4 980 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 15,02 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Tätortskod | 1324 |
  |
|
Åby är en tätort i Norrköpings kommun i nordöstra Östergötland.
Innehåll |
Allmänt [redigera]
Åby är en villa- och lägenhetsbebyggd förort drygt 7 kilometer norr om Norrköping. Den ligger norr om slätten vid Bråvikens innersta del och breder ut sig över Hultdalens sluttningar. Orten består av flera olika delar, bland andra Stationsgärdet, Gästgivarområdet, Diplomatstaden, Åbymo, Ättetorp, Torshag, Övre Åby m.fl. Orten ingår i Kolmårdens församling. Namnet betyder 'gården vid ån', i detta fall Pjältån[2].
Åby har flera låg- och mellanstadieskolor och en högstadieskola, Hultdalsskolan. I centrum finns en livsmedelsaffär, bank, apotek, bageri, vårdcentral, frisörer, restauranger (Golfa, Prestige & Åby Krog). Det finns även en bensinstation, några kiosker, flera kyrkor, bland andra Ättetorpskyrkan, en simhall och tre livaktiga idrottsföreningar: Hultic (handboll), Åby IF (fotboll mm) och Åby Oilers (innebandy).
I övrigt finns flera populära badplatser i närområdet, exempelvis Gransjönäs och Lillsjön samt NSK:s skidanläggning Yxbacken. Det finns även flera industrier, de flesta belägna i Jursla industriområde.
Åby var hemort för Georg "Åby" Ericson, Sveriges förbundskapten i fotboll under 1970-talet.
Historia [redigera]
Forntiden [redigera]
1928 upptäcktes den så kallade Åbyboplatsen av Torsten Engström och H. Thomasson. På ett område av cirka 200x40 meter hittades keramik på 26-29 meter över havet. Man har hittat en stor mängd keramik och lämningarna har daterats till 3600-2900 f.Kr. Området ligger vid Åbymoskolan på båda sidor om Sportvägen, och den är en av de största gropkeramiska boplatserna i Östergötland.[3]
En stor undersökning genomfördes 1934-1936 av Axel Bagge i samband med att en skolvaktmästarbostad skulle uppföras vid korsningen Sportvägen-Lindbyvägen. Mer än 600 kilo fyndmaterial grävdes upp. Förutom keramik hittade man stenskodda härdar, gropar och möjliga rester av hyddor och gravar. 1947 och 1952 gjordes nya undersökningar under ledning av A. Lindahl, bland annat på området bakom Åbymoskolans lågstadiebyggnad.
1992 genomfördes nya undersökningar söder om Åbymoskolan då man hittade stolphål, gropar och keramik, denna antas vara från Fagervik III-perioden, d.v.s cirka 3700-2500 f.Kr.
Mellan 30 november och 2 december 1994 gjordes en undersökning av Mats Larsson, förste antikvarie på Riksantikvarieämbetet. Man grävde fem schakt på gården framför lågstadieskolan. 4,2 kilo keramik hittades uppdelat på 753 skärvor. Dessutom hittades kvarts, flinta, brända ben samt en tresidig pilskets av skiffer.
I samband med att E4 byggdes grävdes Bådstorpsgravfältet ut 1959 där man fann lämningar från järnåldern fram till 1000-talet. Ett 100-tal gravar undersöktes och man fann att gravgodset var bränt, det som återstod var sparsamt: enstaka knivar, pärlor och bronskedjor.[4] Det legendariska Bråvalla-slaget har enligt Nordén (1918) ägt rum strax utanför Åby.[5].
1600- [redigera]
Den tyska affärsmannen Peter Kruse, adlad Crusebjörn, arrenderade 1638 ett kronohemman i den by som då kallades Lilla Åby. Där startade han Lilla Åby gästgivaregård.[6] Gästgivaregården har med säkerhet varit i funktion från 1639[7]. Den låg lämpligt till med skjutsning åt Krokek, Simonstorp och Norrköping. Många kända personer har övernattat, ätit eller bytt hästar här, till exempel Erik Dahlbergh (flera tillfällen 1669-1683), Axel von Fersen, Christina Nilsson (1907) och Kata Dahlström (8 november 1915).[8] Carl von Linné beskriver gästgiveriet i samband med sin s.k. Östgötaresa. Drottning Kristina med uppvaktning stannade en natt här 1654 under sin resa till Rom.[6]
Antalet gästgivarier minskade i hela landet i början av 1900-talet, och i Åby upphörde gästgiveriet 1923. Fram till 1933 fungerade det gamla gästgiveriet som en taxirörelse.
Bråbo härad lät 1639 uppföra ett tingshus strax intill gästgivariet, där Åbylundskyrkan nu står. Det var ett ganska litet hus, 10,2x6.6 meter stort. År 1715 var huset i ganska dåligt skick och behövde repareras. Men ingenting hände, och 1742 var huset helt fallfärdigt. 1755 såldes huset på auktion och flyttades. Ännu på 1960-talet fanns huset kvar, beläget vid Korshällan väster om Herrsjön.[9]
Redan 1653 fanns en krog i Åby, den låg vid vägskälet mot Krokek och Simonstorp nära nuvarande Åby centrum. Krogen kallades Bocksten och fanns kvar fram till början av 1800-talet.
I Torshag startade Torshags skola 1858, de barn som arbetade i bomullsspinneriet där fick undervisning på raster. Åby skola startade i en byggnad 1875. Åbymoskolans nuvarande byggnad är från 1918. Vid en brand i skolköket den 7 maj 1923 förstördes den tredje våningen och denna har sedan dess ett något annorlunda utseende. År 2012 rev de Åbymoskolan pga. mögel och fukt skador. Nu ska en ny skola byggas upp på nytt, men det lär dröja några år innan den står klar.
Bredvid Åbymoskolan ligger kommunhuset. Huset byggdes 1906 och har haft ett flertal funktioner: lokaler för kommunstyrelsen, skolbespisning, pastorsexpedition, polislokaler, skolläkare och lektionssal. 1971 slogs Kvillinge kommun samman med Norrköpings kommun och huset har under några år använts av kommundelsnämnden. Numera (2012) används det som vandrarhem.
Ättetorpskyrkan uppfördes 1962, arkitekt var Kurt von Schmalensee.
Järnvägen [redigera]
Arbetet med järnvägen Katrineholm - Norrköping inleddes 1863. Det var ett invecklat arbete, eftersom banan på en ganska kort sträcka skulle sänka sig från 65 meter över havet till bara 3 meter över havet. Den 2 juli 1866 var det dags för festlig invigning med 350 särskilt inbjudna. En resa mellan Norrköping och Åby kostade 60 öre i första klass, 40 öre i andra klass och 20 öre i tredje klass.
Den första järnvägsstationen låg på Djupadalsvägen 11. Den gamla järnvägsstationen är sedan lång tid ombyggd till ett vanligt bostadshus.
1915 invigdes järnvägen mellan Åby och Järna via Nyköping, Nyköpingsbanan. Man byggde det som nu är Åby station enligt Folke Zettervalls ritningar. Förutom där så fanns det även några hållplatser som Bråvalla (vid Nyköpingsvägen 34) och Björnsnäs. På järnvägen mellan Åby och Krokek inträffade 1918 en allvarlig järnvägsolycka, se Tågolyckan i Getå, då 41 personer omkom.
Persontågen slutade stanna i Åby den 18 juni 1973. även trafiken till och från Simonstorp, Loddby och Kolmården lades ner den dagen.[10]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Åby 1960–2010[11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 794 | |||
| 1965 | 3 326 | |||
| 1970 | 4 175 | |||
| 1975 | 4 898 | |||
| 1980 | 5 218 | |||
| 1990 | 5 116 | 305 | ||
| 1995 | 5 017 | 311 | ||
| 2000 | 4 632 | 311 | ||
| 2005 | 4 805 | 311 | ||
| 2010 | 4 980 | 332 | ||
Se även [redigera]
Noter [redigera]
- ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013.
- ^ Lennart Moberg. "Norrköpingstraktens ortnamn" i Norrköpings historia. I. Från forntid till vasatid, Stockholm 1956. ISBN 9900501934
- ^ Torsten Engström och H. Thomasson. "Nya stenåldersboplatser inom Kolmården", Kungliga Vitterhetsakademiens handlingar del 37:3, s. 20-24
- ^ Pär Olsén. "Norrköpingstraktens fornminnen" i Norrköpings historia. I. Från forntid till vasatid, Stockholm 1956. ISBN 9900501934
- ^ Arthur Nordén. Några bidrag till Bråvallaslagets bygdegeografi. Norrköping 1918
- ^ [a b] Stenliden, Åke. Bidrag till Kvillinge sockens historia. Sid. 51
- ^ Bråbo Hembygdsförening, Resa i Kvillingebygden 5, sida 54, Åby 1988
- ^ Bråbo Hembygdsförening, Resa i Kvillingebygd 5, sida 54, Åby 1988
- ^ Stenliden Åke:Bidrag till Kvillinge sockens historia, s.44-46
- ^ Järnvägsdata, s. 111
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
Tryckta källor [redigera]
- Kulturmiljökommittén (1976). Miljöer och hus i Norrköpings kommun exkl. innerstaden. Norrköpings kommun. Libris 201213
- Lars-Olof Lind (m.fl) (2009). Järnvägsdata med trafikplatser. Svenska Järnvägsklubben. ISBN 9185195057
Externa länkar [redigera]
|
|||||||||||||
