Skolter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den skoltsamiska familjen Sverdloff med flera i Suenjel (Suonikylä) i Petsamo. Foto av Ellisiff Wessell 1903.
Skolthem, numera museum. Då skolterna evakuerades till Finland fick de bostäder av denna typ
Sevettijärvi kyrka

Skolterna är ett östligt samiskt folk som bor i byarna Sevettijärvi, Keväjärvi och Nellim i Enare kommun i norra Finland samt på Kolahalvön i Ryssland och i Norge. De uppgår till omkring 700 personer i Finland (2003),[1] varav ungefär 400 talar skoltsamiska, och 400 i Ryssland (1995), varav ungefär 20 talar skoltsamiska.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skolternas traditionella näringar är framförallt fiske, men också renskötsel och jakt. Sitorna flyttade mellan vår-, sommar-, höst och vinterplatser, enligt fiskemöjligheterna. Boplatserna låg i allmänhet vid sjöar. Vinterboplatsen delades mellan många sitor och hade ett bönerum.[2]

Genom fredsfördraget i Dorpat 1920 delades skolternas hemland mellan Finland och Sovjetunionen. Finland förlorade Petsamo efter andra världskriget och skolterna som bott i området (och evakuerats längre in i landet vid Vinterkrigets utbrott) gavs då nya områden i Enare kommun. En skild lag stiftades för ändamålet (273/1955), ersatt med skoltlagen 1984 (den nu gällande versionen 253/1995).

Skolterna från Suonikylä (Suenjel) vinterby placerades i Sevettijärvi medan andra skolter placerades i Nellim och Keväjärvi. Flyttningen mellan olika boplatser upphörde genom detta.[2]

Då skolterna evakuerades från Petsamo såg man ner på dem både bland samerna i Enare och bland finnar. Många unga ville inte kännas vid sin härkomst. Med de förlorade hemtrakterna förlorades också mycket av traditionerna och kulturen.[3]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Skolterna kristnades på 1500-talet och är än idag ortodoxa.

Återlämnade skelett[redigera | redigera wikitext]

Norska staten återlämnade 2011 96 skoltiska skelett som hämtats från sina gravar år 1915. [4]

Nutida situation[redigera | redigera wikitext]

Skoltsamernas självkänsla ökade åter från början av 1970-talet. Skoltsamiskan fick ett skriftspråk, böcker skrevs och också många vuxna deltog i språkkurser. Många unga är nu stolta över sin härkomst och upplever skoltkulturen som en stor rikedom. Ett stort problem är bristen på arbetsplatser och service i skoltområdet, i synnerhet bristen på arbetsplatser för högutbildade. En stor utmaning är att hjälpa dem som lever annanstans (en tredjedel av skoltsamerna[1]) att upprätthålla kontakten.[3] Å andra sidan finns ett skriande behov av personer som kan skoltsamiska (eller samiska överhuvudtaget), bland annat som lärare och översättare.[5]

De traditionella näringarnas betydelse har minskat drastiskt. Fisket var betydligt sämre i den nya hembygden än i skoltsamernas tidigare bosättningsområde, men däremot fanns goda förutsättningar för att utveckla renskötseln.[6] Idag bedrivs renskötseln inom Näätämö och Vätsäri renbeteslag.[2] Skolterna har övergivit sin tidigare intensiva renskötsel och anpassat sig till den mer extensiva renskötsel som införts till Finland av nordsamer.[6] Jakt, fiske och bärplockning utövas endast för husbehov, inte kommersiellt.[1] Servicebranschen har blivit den största arbetsgivaren.[3]

Sevettijärvi utgör centrum för skoltsamerna, både genom antalet invånare och genom att kulturen och traditionerna bevarats där. I Sevettijärvi skola ges undervisning på skoltspråket.[2] Språkbad för barn under skolåldern verkade i byn 1997–2001. Skoltsamernas språk- och kultursiida, där man kunde studera språket, traditionellt hantverk och traditionell matlagning, verkade 2001–2003.[2] Språkbadet har senare fortsatt.[5]

Språkbad för barn i daghemsålder grundades i Ivalo 2007. Barnen här har alla (2012) finskspråkiga föräldrar med skoltbakgrund. Vid sidan av språket lär de sig också samisk kultur. I anslutning till språkbadet ordnas eftermiddagsverksamhet för skolbarn.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Samemuseet Siidas information om skoltsamer (engelska)
  2. ^ [a b c d e] ”Sevettijärvi-Näätämö områdets historia”. Forststyrelsen. 2011-01-21. http://www.utinaturen.fi/utflyktsmal/ovrigaomraden/sevettijarvinaatamo/historia/Sidor/Default.aspx. Läst 2012-11-20. 
  3. ^ [a b c] Siida: The Skolt Sámi today
  4. ^ Artikel i norska Dagbladet
  5. ^ [a b c] Heidi Hakala: "Språkbad skall rädda skoltsamiskan". Finska notisbyrån/Åbo Underrättelser 17 november 2012, sida 17
  6. ^ [a b] Ingold, Tim (2000). ”Arbete, identitet och miljö: finnar och samer i Lappland”. Skogsliv / Ingar Kaldal ... (red.) (Lund : Historiska media, 2000): sid. 169–191 : ill..  Libris 3193479

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]