Skorstenseglare
| Skorstensseglare Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Seglar- och kolibrifåglar Apodiformes |
| Familj | Seglare Apodidae |
| Släkte | Chaetura |
| Art | Skorstensseglare C. pelagica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chaetura pelagica | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Skorstenstaggstjärtseglare | |
Skorstensseglare (Chaetura pelagica) är en liten seglare som häckar i Nordamerika.
Utseende, läte och fältkännetecken
Skorstensseglaren är en liten, mycket kortstjärtad seglare med en tjock cigarrformad kropp. Dess vingar, och speciellt handen är breda. Vingbasen, det vill säga där vingen möter kroppen, är i jämförelse med jämnstora nordamerikanska seglare, relativt smal. Den flyger med bakåtvinklade vingar. Den är 12-13 cm lång, har ett vingspann på ungefär 35,5 cm och väger ungefär 23 gram. Dess fjäderdräkt är ganska enfärgat sotigt brun, medan strupe, bröst, undersidan av vingen och övergumpen är något ljusare. Det finns individer som genomgående är mörkare och dessa har inte ljusare undersida. Juvenilerna ser ut som adulter. På den rakt avskurna stjärten har den små fina stjärttaggar som bara kan observeras på mycket nära håll.[2][3]
Skorstensseglaren är mycket lik vauxseglaren (Chaetura vauxi) som dock är något mindre och har proportionellt kortare vingar. Den är tydligt mindre och har kortare stjärt än svart seglare och brokseglare.[3]
Den har ett högfrekvent kvittrande läte.[2]
Utbredning
Skorstensseglare är en långflyttare som häckar i sydöstra Kanada och östra USA. I Nordamerika uppträder de fram till september.[1] De flyttar i flockar och övervintrar främst utmed kusten och i Amazonas i Peru, men i mindre antal även i Brasilien, Ecuador och Chile.[4] Dess övervintringsområden är dock inte helt kända.[4] Den uppträder som sällsynt gäst i Västeuropa, främst i Storbritannien, men har även observerats i exempelvis Frankrike, på Irland, på Kanarieöarna och i Sverige.[4][2]
Ekologi
Likt de andra seglarna lever arten merparten av sitt liv i luften. De är mycket skickliga och snabba flygare, och gör kvicka, mycket tvära svängar. Skorstensseglaren är en utpräglad flockfågel.
Häckning och biotop
Häckningssäsongen infaller från maj till juli men med viss skillnad i olika delar av utbredningsområdet. Den häckar ofta i närheten av människan och ses till och med i centrum av städer. Övriga biotoper är annars skogskantade floder, utkanten av låglänt städsegrön skog och buskmarker.[1] Den häckar i trädhålor men även i konstruktioner skapade av människan som stora öppna skorstenar och liknande.[1] Boet byggs av grenar som limmas ihop med fågelns saliv. Den lägger i genomsnitt 4-5 vita ägg, men kullar på 3-7 ägg har observerats.[4] Föräldrarna ruvar äggen i 19-21 dagar och ungarna blir flygga efter ungefär en månad.[4]
Föda
Den födosöker mest i luften och lever av flygande insekter men den äter även spindlar.[1] Oftast födosöker de i grupper, då de flyger tätt ihop och yttrar sitt läte.
Taxonomi
Skorstensseglaren beskrevs första gången 1758 av Carl von Linné som Hirundo Pelagica medan släktet Chaestura först beskrevs av James Francis Stephens 1826. Skorstensseglaren behandlas vanligtvis som monotypisk, det vill säga att den inte delas upp i några underarter.[4]
Status
Den globala populationen av skorstensseglare uppskattades 2004 till 15.000.000 individer varav cirka 11.800 häckande individer förekommer i Kanada. Populationen har minskat på grund av habitatförluster och idag kategoriserar IUCN arten som nära hotad (NT). Om minskningen fortsätter i samma takt kommer den att uppgraderas till sårbar (VU).[1]
Noter
- ^ [a b c d e f] BirdLife International 2012 Chaetura pelagica Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 415. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b] David Allen Sibley (2000) The Sibley Guide to Birds, National Audubon Society, sid:290, ISBN 0-679-45122-6
- ^ [a b c d e f] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Skorstenseglare.- Skorstensseglare - Animal Diversity Web
- Chimney Swift Conservation Project - Driftwood Wildlife Association
- Skorstensseglare - Cornell Laboratory of Ornithology
- Skorstensseglare - U.S. Geological Survey Patuxent Bird Identification InfoCenter
- Fotografier - Flicker
- Videor - IBC
- Skorstensseglarens läte
